med anledning av skrivelse 1990/91:6 Redogörelse för uppföljningen av förslag från delegationen för Miljöprojekt Göteborg

Motion 1990/91:Jo23 av Rune Thorén m.fl. (c)

Miljöprojekt Göteborg har arbetat på ett
okonventionellt sätt som kommer att vara
värdefullt också i det framtida miljöarbetet.
Projektet har fungerat som en katalysator, framför
allt vad gäller kemikaliehanteringen och utsläpp
från fasta anläggningar. Syftet har varit att
engagera många lokalt att ta initiativ. Det anser vi
är bra, men regeringen har, jämte Göteborgs
kommun, samtidigt ett ansvar för att tillräckliga
resurser tas fram för att projektet också kan ge
avsedda effekter i en förbättrad miljö i Göteborg.
Vi pekar här i motionen på behovet av statliga
insatser inom områdena trafik, avfall och stora
punktkällor.

Stora punktkällor

Miljöprojekt Göteborg har definierat de stora
utsläppskällorna på Hisingen. En minskning av
dessa utsläpp skulle få stor effekt i hela
Göteborgsregionen. De största punktkällorna är
oljeraffinaderierna, Volvos personbilsfabrik och
oljehamnarna. De står för ca 80 % av
kolväteutsläppen. Raffinaderierna är de största
bovarna vad gäller svaveldioxidutsläppen och
svarar för 30 % av kväveoxidutsläppen på
Hisingen.

Vi vill understryka vikten av att
tillsynsmyndigheterna driver på miljöarbetet så att
ny reningsteknik, råvarusnålare metoder och
miljövänligare kemikalier utnyttjas i produktionen.
Vad vi vill eftersträva är att synsättet Ren
produktion införs. Det innebär att i alla faser i en
process eller en produkts livscykel sträva efter att
minimera riskerna för människa och miljö på såväl
kort som lång sikt, såväl vid produktion som vid
omhändertagande av avfallet, eller snarare vid
minimering av avfallet. Miljöpolitiken måste
förändras så att Ren produktion blir 1990-talets
ledstjärna.

Det är viktigt att Miljöprojektets kartläggning
leder till skärpta utsläppskrav. Därför måste en
omprövning ske av villkoren enligt 24 §
miljöskyddslagen. Naturvårdsverket har, som
regeringen påpekar i skrivelsen, gjort en
framställan till koncessionsnämnden för
miljöskydd om omprövning av villkoren vid
samtliga stora raffinaderier. Regeringen har ett
ansvar att se till att naturvårdsverk och
länsstyrelsen har erforderliga resurser för att så
snart som möjligt ompröva tillstånden för de stora
punktkällorna.

Trafiken

Regeringen hänvisar i sin skrivelse till de
förhandlare som regeringen tillsatt i de tre
storstadsregionerna. Vi vill för vår del redan nu
komma med förslag hur trafikfrågorna bör hanteras
för att åstadkomma såväl bättre trafiklösningar som
förbättra miljön i Västsverige.

Många remissinstanser har påpekat vikten av att
kollektivtrafiken byggs ut i Västsverige. Såväl
Miljöprojekt Göteborg som
storstadstrafikkommittén kom fram till detta.
Centern har tidigare i motioner till riksdagen
framfört att det är nödvändigt att samtliga fem
järnvägslinjer i Västsverige förses med dubbelspår.
Nu är det endast Västra stambanan som har det.
Det pågår en utbyggnad av dubbelspår på
Västkustbanan. En fortsatt utbyggnad av hela
Västkustbanan måste ske. Om man går igenom
Hallandsåsen förkortas restiden kraftigt mellan
Göteborg och Malmö. Trafiken mellan Göteborg
och Oslo är tät, och det är viktigt att Bohusbanan
byggs om (vissa delar helt ny sträckning) med
dubbelspår hela vägen samt att den återgår till
stamlinjenätet.

Bergslagsbanan måste få dubbelspår upp till
Mellerud. Den utgör, utöver en kommunikation
mellan Göteborg och Oslo, också en viktig
förbindelse mellan Göteborg och Karlstad samt för
SJs godstrafik från södra och västra Sverige till
Norrland. Götalandsbanan som börjar i Göteborg
och går via Borås och Jönköping/Tranås till
Stockholm har stor betydelse för Västsverige som
avlastning av riksväg 40. Den kommer samtidigt att
vara en bra snabbförbindelse till Landvetters
flygplats.

En utbyggnad av det västsvenska järnvägsnätet
ger dels möjligheter till en bättre godstrafik på spår
som kommer att avlasta vägnätet, dels ger det
möjligheter till en utbyggd snabbtågstrafik från
Göteborg till orter såsom Stockholm, Oslo,
Malmö, Karlstad, Jönköping, Linköping etc. Till
vissa av dessa orter åker vi bil idag, till andra flyger
vi. I båda fallen kommer det ha miljömässigt stor
betydelse med en stark satsning på utbyggd
spårtrafik.

I Göteborg måste pendeltågstrafiken byggas
ihop och göras genomgående genom att en tunnel
anläggs från Centralstationen via Järntorget,
Valand, Korsvägen och ut till Västkustbanan.

För Göteborgsregionen är det av stor betydelse
att järnvägsnätet byggs ut snarast möjligt och
sammanbinds på det sätt som ovan angivits.
Därigenom ges möjligheter till bl.a. snabba
pendelresor till och från Göteborg, en stor
avlastning av vägnätet kan ske samt en del av
luftföroreningarna försvinner.

Det av Miljöprojekt Göteborg framtagna
förslaget till en spårburen ringlinje i Göteborg bör
prövas och kan utgöra en stor förbättring av
kollektivtrafiken. Att bygga ut den spårburna
trafiken går inte överallt eller kanske inte är
ekonomiskt möjligt. Då är det viktigt att ändå
prioritera kollektivtrafiken genom exempelvis
speciella bussgator så att den blir snabb och därmed
lockar till sig trafik.

Ur miljösynpunkt är det också viktigt att satsa
på alternativa drivmedel så att man därigenom får
mindre luftföroreningar i Göteborg. Centern har
tidigare pläderat för en ökad satsning på bl.a.
etanol. Vi upprepar nu detta krav, att regeringen
skyndsamt vidtar åtgärder för att stimulera detta
inhemska drivmedel.

Avfall

Avfallsmängderna växer industrisamhället över
huvudet. Det utgör ett av de största hoten mot vår
välfärd. Volymmässigt utgör papperet en stor andel
av avfallet. Samtidigt finns ett stort intresse bland
människor för källsortering och inte minst
pappersinsamling. En återvinning av papperet
innebär också möjligheter till stora
energibesparingar. För varje kilo returpapper som
används för att göra tidningspapper sparar man 1,5
kWh el. Returpapper som råvara är 4--5 gånger
energisnålare än motsvarande mängd papper från
ved. Men återigen står vi inför situationen att
pappersbruken inte tar emot allt returpapper som
samlas in. Papperet läggs åter på soptippen. Ett
sådant förfarande gör att människor tappar tilltron
till nyttan med miljöinsatser.

Renhållningsverket i Göteborg skriver i sin
senaste verksamhetsberättelse: ''Vi lägger ner stora
ekonomiska resurser på att dela upp
avfallsströmmar, men kan inte kalla detta miljövård
i egentlig mening förrän återvinningsbart material
också är försålt.'' Vi anser självfallet att
källsortering är bra. Vi anser också att man skall
fortsätta att sortera avfallet vid renhållningsverken.
Men trovärdigheten kräver att marknader för
återvinningsbart material tryggas. Regeringen har
ett ansvar att utnyttja ekonomiska styrmedel så att
återvinningsmaterial prioriteras framför
jungfruliga råvaror. Miljöavgiftsutredningen har i
sitt slutbetänkande lagt fram förslag om sådana.
Centern har tidigare i motioner lagt fram förslag om
en förändrad råvarubeskattning. Vi anser att
regeringen snarast måste lägga fram förslag till
ekonomiska styrmedel som leder till minskade
avfallsmängder.

Vi vill också understryka vikten av att de
operativa projektgrupper som bildats, som en följd
av miljöprojektet inom områdena avfallssnål
teknik och trafik, ges ekonomiska möjligheter att
fullfölja sina arbeten.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemstäls

att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fortsatta insatser
inom områdena stora punktkällor, trafik och avfall.

Stockholm den 17 oktober 1990

Rune Thorén (c)

Ivar Franzén (c)

Lennart Brunander (c)

Marianne Andersson (c)

Bengt Kindbom (c)

Eva Rydén (c)