Medbestämmandelagen

Motion 2000/01:A714 av Barbro Feltzing m.fl. (mp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning
2000-10-05
Granskning
2000-10-11
Hänvisning
2000-10-11
Bordläggning
2000-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning för
att komma till rätta med tystnaden på våra arbetsplatser.
2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om en ändring i
medbestämmandelagen.
Anställda i offentlig sektor vågar inte kritisera
Ett stort och växande arbetsmiljöproblem, är rädslan för att framföra
kritik på sin arbetsplats. Tystnaden har brett ut sig på arbetsplatser inom
skilda sektorer. Många arbetsgivare kräver idag lojal tystnad av sina
medarbetare. Inte bara privata arbetsgivare, utan också kommuner och
landsting finns i skaran, som menar att lojalitet betyder att inte kritisera
sin arbetsgivare. Mest markant är det inom offentlig sektor. Människor
vågar inte öppet kritisera sin arbetsgivare av rädsla för att få problem på
arbetsplatsen.
Yttrandefriheten är lagskyddad. Men i undersökningar har visats att det
trots lagen ändå inte är så. I en rapport från SKTF, Svenska
kommunaltjänstemannaförbundet, intervjuades 1 400 personer, som är
anställda inom landsting, kommuner och kyrkan. Rapporten visade att rädslan
för att i massmedier kritisera verksamheten är störst inom kyrkans område,
där 6 av 10 inte vågar framföra öppen kritik.
Det har blivit ett hårdare klimat i arbetslivet, med ökad konkurrens och
stramare ekonomi. Massarbetslösheten under 90-talet har gjort att
arbetsgivarna har haft stor tillgång till arbetskraft och har kunnat välja och
vraka ur arbetslöshetskön, så att tyglarna till slut har stramats åt.
Totalt sett sägs att rädslan för att kritisera är störst bland kvinnor och äldre
arbetstagare och hos administrativ personal.
Nästan varannan kommunalt anställd vågar inte öppet ge kritik och så
många som 16 % avstår från kritik av rädsla för att förlora jobbet eller för att
man tror att det kan vålla problem på den egna arbetsplatsen. Man håller
därför hellre tyst om oegentligheter, än säger ifrån.
Timanställda och vikarier är tystast
De människor som har tidsbegränsade anställningar, har svårast att säga
ifrån. Man tar hellre en dålig arbetsmiljö, än inga lönelyft eller inget
arbete alls. Ofta är man tyst, på grund av det lönesystem som finns.
Professor Gunnar Aronsson på Arbetslivsinstitutet har gjort en
undersökning om huruvida visstidsanställningar påverkar viljan att ta upp
arbetsmiljöproblem. Hans slutsats är, att många tillfälligt anställda vill ha
fasta jobb, därför tiger de om missförhållanden. De som har fast jobb, tiger
med tanke på lön och karriärmöjligheter. Som korttidsanställd har man en
osäker ställning på arbetsmarknaden. Ju osäkrare ställning, desto svårare att
komma med kritik.
Lagen om yttrandefrihet gäller inte inom
privat sektor
Yttrandefriheten är grundlagsfäst, men det gäller i förhållande till staten
och det meddelarskydd, som finns gäller endast i statlig verksamhet. Hos
privata företag gäller inte detta och när nu privata företag alltmer tar över
inom t ex sjukvården, så försvinner detta skydd. Likadant är fallet med
Telia och posten, där privatiseringen av bolagen, medför att offentlig
kritik inte kan skyddas av lagen.
Vid en privatisering och i privata företag gäller således inte personalens
yttrandefrihet och det grundlagsstadgade anonymitets- och meddelarskyddet.
Arbetsgivaren har rätt att kräva lojalitet mot mål och metoder. Kritik kan
därför ses, som ett hot mot företagets ställning på marknaden. Den som ändå
yttrar sig kritiskt offentligt, riskerar disciplinära årgärder eller i värsta
fall
uppsägning.
En ny regel i medbestämmandelagen, som inte är så allmänt hållen, skulle
kunna komma till rätta med detta faktum. Att utvidga meddelarskyddet, skulle
innebära att även personal hos privata arbetsgivare får ökad yttrandefrihet. En
utredning, som beaktar att även personal hos privata arbetsgivare kan
inrymmas i en ökad yttrandefrihet, och som beaktar ovanstående
regelförändring i medbestämmandelagen, behöver göras.
En parlamentarisk utredning behöver tillsättas, för att gemensamt kunna
komma tillrätta med problemen om tystnaden på våra arbetsplatser.

Stockholm den 5 oktober 2000
Barbro Feltzing (mp)
Thomas Julin (mp)
Kerstin-Maria Stalin (mp)


Yrkanden (5)

  • 1
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om en parlamentarisk utredning för att komma tillrätta med tystnaden på våra arbetsplatser,
    Behandlas i
  • 1
    Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning för att komma till rätta med tystnaden på våra arbetsplatser.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om en ändring i medbestämmandelagen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om en utredning om en ändring i medbestämmandelagen.
    Behandlas i
  • 2
    Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om en ändring i medbestämmandelagen.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.