Medborgarinflytande och demokrati

Motion 2000/01:K235 av Åke Carnerö och Magnus Jacobsson (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett utvecklingsarbete om hur subsidiaritetsprincipen kan
tillämpas i praktisk verksamhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning som undersöker möjligheterna av en
kommundelning av Uddevalla kommun i syfte att bilda Ljungskile
kommun.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en ändring av indelningslagen.

Medborgarna i centrum

En grundläggande utgångspunkt är att medborgarnas ökande
kompetens skall tas till vara inom olika verksamheter.
Enskilda människors kunskap, engagemang och erfarenheter
är en positiv kraft när det gäller att vidareutveckla
demokratin i Sverige. Därför måste inriktningen i allt
förändringsarbete vara att stärka medborgarnas möjligheter
till inflytande, medansvar och valfrihet.

Beslut nära den enskilda
människan

En viktig grund för maktfördelningen i samhället är att
beslut skall fattas på lägsta möjliga effektiva nivå, dvs. så
ofta det är möjligt av den som befinner sig närmast den
uppgift som ska lösas. En tydlig tillämpning av den så
kallade subsidaritetsprincipen innebär att det en gemenskap
på ett ändamålsenligt sätt kan sköta skall den också få sköta.
Då byggs ett samhälle underifrån och uppåt i olika nivåer av
gemenskaper och fortsätter med lokala och regionala
politiska gemenskaper till en statlig nivå. Om ansvar och
befogenheter fördelas efter den principen garanteras
medborgarnas valfrihet och trygghet på bästa sätt.
Målsättningen i kommunal verksamhet måste vara att stärka
demokratin och det medborgerliga inflytandet. Det behövs
därför ett utvecklingsarbete om hur den så kallade
subsidiaritetesprincipen kan tillämpas i praktisk verksamhet.

En levande demokrati förutsätter en värdegemenskap som bygger på alla
människors lika värde. Utan denna värdegemenskap blir de demokratiska
institutionerna och formerna tomma skal. Demokratin är en fortlöpande
process, vars livskraft är beroende av att människans värde och ansvar präglar
samhällsdebatten och det gemensamma handlandet.

Initiativ till
kommundelning i
Ljungskile

Uddevalla kommun bildades den 1 januari 1971 genom
sammanläggning av Uddevalla stad, Ljungskile, Forshälla,
Lane-Ryrs och Skredsviks landskommuner samt den mot
Bokenäs och Dragsmarks församlingar svarande delen av
Skaftö landskommun.

I början på 1997 grundades i Ljungskile en fristående intresseförening utan
partipolitiska bindningar med syftet att utifrån socknarna Ljung, Grinneröd,
Resteröd och Forshälla bilda egen kommun 1999 med Ljungskile som
centralort. Medlemsantalet i Ljungskileortens Intresseförening visar att drygt
var tionde invånare i det aktuella området är aktiva medlemmar (624
medlemmar, aug. 2000).

Skälen, som intresseföreningen anförde i sitt arbete för en
kommundelning, var bland annat att avståndet mellan tjänstemän,
förtroendevalda och medborgarna blir kortare i en mindre kommun, en stark
lokal närdemokrati blir viktigare vid bildandet av storregioner inom
länsförvaltningen och att den kommunala servicen blir effektivare i en mindre
kommun.

Ansökan om utredning
avslogs 1997

Efter opinionsmöten och livlig diskussion under våren 1997
beslöt kommunfullmäktige i Uddevalla kommun att inte
motsätta sig en utredning om kommundelning.
Bohuslandstinget bedömde att en delning inte skulle påverka
landstingets ekonomi. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län ville inte motsätta sig en utredning men anförde bland
annat vikten av att en nybildad kommun uppfyller rimliga
krav i fråga om befolkningsunderlag.

Ljungskileortens Intresseförening ansökte hos Kammarkollegiet om en
utredning och folkomröstning i frågan och angav som skäl en önskan om att
stärka den lokala demokratin och därmed öka möjligheterna att kunna
påverka sin bygds framtid och utveckling.

Kammarkollegiet avslog framställningen den 16 juni 1997 och den 18
september samma år sa regeringen nej vid överklagandet av
Kammarkollegiets beslut. Eftersom det aldrig blev en utredning lever frågan
vidare hos många medborgare i Ljungskilebygden.

Ny ansökan

Den 13 april 2000 inlämnade Ljungskileortens
Intresseförening en ny ansökan till Kammarkollegiet
angående en utredning om delning av Uddevalla kommun
genom att Resteröds, Ljungs och Grinneröds församlingar
bildar egen kommun samt att en folkomröstning i frågan
anordnas i dessa församlingar utifrån denna utredning.

I ansökan står bland annat: "Ljungskileortens Intresseförening bildades
1997 som ett uttryck för ambitionen att undersöka möjligheterna att tillvarata
bygdens solida engagemang i en ny egen kommunbildning. Motivet är
således inte en missnöjesyttring gentemot den nuvarande
kommuntillhörigheten utan ett positivt bidrag till förnyelse av delaktighet,
medborgarinflytande och den lokala demokratins uttryckssätt och
beslutsformer".

Utred förutsättningarna
för kommundelning

Jag menar att det är viktigt att inta en positiv attityd till
möjligheten att dela kommuner utifrån initiativ som i fallet
Ljungskile kommer underifrån. Samhället bör eftersträva en
flexibel hållning vad avser kommuners storlek och ge
möjligheter till kommundelning för att undvika ett allt för
stort avstånd mellan väljare och valda. Aktiva medborgare är
förutsättning för en väl fungerande demokrati. För att
tillgodose den opinion som finns i Ljungskilebygden bör
därför en utredning tillsättas som undersöker möjligheterna
av en kommundelning av Uddevalla kommun i syfte att
bilda Ljungskile kommun.

Trots att det finns stort intresse för kommundelningar runt om i landet sker
inte så många. En kommundelning måste givetvis föregås av noggranna
undersökningar av ett antal faktorer bland annat vad gäller
befolkningsutveckling, kommunalekonomiska konsekvenser och kommunal
service. Det kan finnas starka skäl emot en kommundelning men det är viktigt
att grundliga och opartiska utredningar får genomföras som tydligt kan visa
medborgarna vilka för- och nackdelar som föreligger vid en eventuell
kommundelning.

Öka möjligheterna till
kommundelning

Enligt lagen om ändringar i Sveriges indelning i kommuner
och landsting (1979:411) får en ändring i indelning i
kommuner genomföras, om ändringen kan antas medföra
bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun.

I denna lag bör det införas en bestämmelse att Kammarkollegiet skall
bemyndigas att företa en utredning om den kommun som berörs ej motsätter
sig en sådan.

Färre förtroendevalda

De stora kommunsammanslagningarna har minskat
medborgarnas möjlighet till insyn och överblick över den
kommunala verksamheten.

Demokratiutredningen En uthållig demokrati (SOU 2000:1) ser med oro på
att allt fler förtroendeuppdrag försvinner och att allt färre får chansen att
företräda andra genom ett hedrande medborgaruppdrag. Man skriver:
"Medborgarnas förtroende för politiken har sannolikt påverkats av att 152 000
kommunala förtroendeuppdrag försvann på 40 år. 1951 gick det 35
medborgare på en förtroendevald, 1995 184, 1999 200."

Demokratiutredningen var också positiv till kommundelningar. Att
underlätta möjligheterna för kommundelning är därför ett sätt att också öka
antalet förtroendevalda.

Levande demokrati
gagnar samhälls-
gemenskapen

Den lokala demokratin måste ständigt vitaliseras och
fördjupas. På det lokala planet handlar många frågor om
människors vardagliga problem. Att hitta vägar för att
förbättra den lokal demokratin är en viktig framtidsfråga.
Genom att uppmuntra så många människor som möjligt att
själva delta i samhällsdebatten och engagera sig i den
offentliga sektorns uppgifter och verksamhet gagnas den
samhällsgemenskap som är nödvändig i en levande
demokrati. Ett styrelsesätt som upphör att intressera sig för
medborgarna upphör att intressera medborgarna.

Stockholm den 22 september 2000

Åke Carnerö (kd)

Magnus Jacobsson (kd)