Meddelarskyddet
Motion 1996/97:K413 av Jan Bergqvist och Inger Lundberg (s)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Konstitutionsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1996-10-07
- Hänvisning
- 1996-10-11
- Bordläggning
- 1996-10-11
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Se här är det en som förskingrat
och här är det en som dränkt sej.
Och här är det en som slingrat
sej undan lagen och hängt sej.
Och här är det senaste mordet:
Mördarens kniv är funnen!
Den var litet rostig i bladet
och hittades nere i brunnen.
Och kniven är fotograferad
och mördaren och fiskalen.
Fiskalen är djupt chockerad
och mördaren troligtvis galen.
Och mördarens mor hon gråter
- det kunde man nästan tänka:
en mördare är hennes ende son
Och hon är änka.
Dikten "Löpsedel" av Nils Ferlin
Meddelarskyddet
Ett viktigt inslag i vår demokrati är det så kallade meddelarskyddet. Det består av två delar, dels friheten från åtal och straff för den som lämnar ett meddelande för publicering, dels rätt till anonymitet för sådan meddelare. Till skydd för anonymiteten stadgas i svensk grundlag att personer som bl.a. är med om tillkomsten eller utgivningen av en tryckt skrift inte får röja vem som kan ha lämnat meddelande med stöd av meddelarfriheten. Undantag görs endast i mycket speciella fall, bl.a. då domstol finner det vara av synnerlig vikt att uppgiften om identiteten lämnas vid förhör. Myndighet får enligt huvudregeln i grundlagen inte efterforska vem som lämnat meddelande med stöd av meddelarfriheten.
Vid sidan om den unika svenska offentlighetsprincipen är meddelar- skyddet ett värdefullt sätt att stärka den insyn och informationsfrihet som behövs i en livskraftig demokrati. Straffrihet för meddelare betyder givetvis inte att offentliga tjänstemän skulle vara skyldiga att lämna upplysningar till medier om känsliga och sekretessbelagda förhållanden. Innebörden av den grundlagsfästa meddelarfriheten är i stället att det allmänna - med tanke på det demokratiska värde som informationsfriheten har - överlåter åt den enskilde att utan risk för repressalier själv bedöma om det är önskvärt eller försvarligt att lämna ut vissa uppgifter till massmedier. I de allra flesta fall kan man räkna med att en person med tillgång till känsligt material beaktar de skyddsintressen som en tystnadspliktsregel värnar om, liksom att han också försöker bedöma hur informationsmottagaren kommer att hantera de uppgifter han lämnar ut. Meddelarskyddet har stärkts i olika omgångar, och då har statsmakterna utgått ifrån att man i stort sett kan lita på massmediernas och uppgiftslämnarnas omdöme och ansvarskänsla. De skador som kan uppstå när personer bryter sin tystnadsplikt och lämnar uppgifter till medierna har bedömts vara av mindre betydelse än de fördelar som ligger i att informationsfriheten kan förstärkas. Meddelarskyddet är av stort värde för att underlätta öppenhet, insyn och information som behövs för den undersökande, granskande och opinionsbildande verksamheten i ett demokratiskt samhälle.
Man skall dock inte blunda för att det kan finnas situationer då meddelarskyddet inte bidrar till att stärka demokratin utan i stället medverkar till att försvaga den. Rättssäkerhetskommittén ifrågasatte i sitt betänkande SOU 1993:62 om rätten till anonymitet överhuvudtaget kunde anses omfatta rätt att anonymt ta emot ersättning. Det kunde enligt kommittén diskuteras om inte anonymitetsskyddet endast avsåg möjligheten att anonymt publicera en artikel, lämna ett meddelande till en journalist etc.
Om en tidning erbjuder en person stora penningsummor för att avslöja sekretessbelagda uppgifter som han annars inte hade tänkt lämna ut, rör det sig närmast om ett slags korruption som är raka motsatsen till ett förstärkande av demokratin. Meddelarskyddet skall vara en säkerhetsventil som ger en uppgiftslämnare rätt att avslöja missförhållanden utan att vare sig riskera straff eller negativa reaktioner från chefer och arbetskamrater. Att lämna ut sekretessbelagda uppgifter enbart för att man vill tjäna pengar är däremot att missbruka sin tjänsteställning omoraliskt och förtjänar i sig inget grundlagsskydd.
Vi vet inte i vilken utsträckning det förekommer att massmedier köper information av personer med tillgång till sekretessbelagda uppgifter. Vårt intryck är att de flesta massmedier sätter så stort värde på meddelarskyddet att de är mycket noga med att använda det på ett ansvarsfullt sätt. Att tidningar betalar pengar till personer som ger dem tips om nyheter behöver inte vara fel. I de flesta fall handlar det inte om personer som lämnar ut sekretessbelagda uppgifter.
Pressens Tidning, som är de svenska tidningsutgivarnas organ, publicerade i augusti 1994 en artikel av journalisten Thomas Sjöberg. Han skriver: "Bra kriminalfall säljer. Därför blir jakten på polisnyheter gärna mycket intensiv. Mutor och till och med hot används för att få fram uppgifter."
Det finns exempel på att känsligt material publicerats från polisens förundersökningar - ibland innan de varit helt klara. Sådan publicitet kan allvarligt skada enskilda personer och försvåra den fortsatta utredningen och försvaga rättssäkerheten.
I artikeln lämnas bl.a. uppgift om en chefsåklagare som direkt anklagar en tidning för att i meddelarskyddets hägn ha mutat en polisman.
Bo Strömstedt f.d. chefredaktör i Expressen, återges i artikeln med följande kommentar:
"Expressen liksom alla tidningar betalar för tips och nyheter, men mytologin om summors storlek och frekvensen av sådana situationer är mycket vildvuxen. Detta kan jag säga med utomordentligt god insikt, eftersom alla frågor om utbetalningar av någon dignitet underställdes mig, ofta med resultatet att vi inte betalade något."
Ekonomisk ersättning som betalas till personer som lämnar ut sekretessbelagt material har också betydelse från skattesynpunkt.
Om någon utför en prestation åt någon annan och tar betalt för det är ersättningen normalt skattepliktig som inkomst av tjänst. Tar någon betalt för t.ex. ett tips till en tidning så skall uppgift om inkomsten således lämnas i självdeklaration. Vidare skall den som betalat ut ersättningen lämna kontrolluppgift till skattemyndigheten. Beloppen är socialavgiftsgrundande om de överstiger 1 000 kr och dessutom skall preliminärskatteavdrag göras.
Enligt Riksskatteverket kan tidningarna inte lämna någon kontrolluppgift eftersom meddelaren är anonym. Skatteavdrag skall dock göras vid A-skatt. Avdraget kan inte tillgodoräknas den som uppbär arvodet. Troligtvis tar den som erhållit ett arvode anonymt aldrig upp detta i sin deklaration. Inget hinder föreligger för tidningarna att betala arbetsgivaravgifter eftersom dessa inbetalas utan anknytning till personnummer eller namn. Enligt RSV:s erfarenheter skulle man på ett enkelt sätt komma tillrätta med beskattnings- problemen genom att införa en särskild skatt på meddelararvoden.
Enligt uppgift från Expressen till riksdagens utredningstjänst upplevs beskattningen av meddelararvoden som ett problem. Utbetalningen till meddelaren ombesörjes av två tjänstemän hos Expressen som kvitterar ut pengarna. Expressen drar inte av arvodet som en kostnad men betalar socialavgifter.
I EU arbetar Sverige hårt för att få genomslag för principen om allmänna handlingars offentlighet. Vi har också anledning att framhålla värdet av meddelarfrihet och meddelarskydd, även om det för närvarande verkar vara svårt att i EU få gehör för något som är så främmande för de flesta medlemsländer.
För att inte få onödiga bakslag i detta långsiktiga opinionsarbete är det viktigt att meddelarskyddet inte kan angripas utifrån med argument om att den i vissa fall motarbetar demokratin genom att uppmuntra till korruption och skattebedrägeri. Det bör observeras att det i EU-kretsen finns länder som tidigare har plågats av en utbredd tradition av mutor och korruption, och dessa länder är i dag mycket angelägna att inte ge korruptionen chans att komma tillbaka.
Frågan om meddelarskyddets gränser och dess precisa utformning har diskuterats mycket under de senaste decennierna. Vi anser emellertid att meddelarskyddet inte i längden kan rättfärdigas i de fall där stora summor betalas ut som ersättning för sekretessbelagda uppgifter.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ånyo överväga hur meddelarskyddet kan utformas så att det blir ett ännu starkare stöd för den demokratiska utvecklingen i Sverige.
Stockholm den 4 oktober 1996
Jan Bergqvist (s) Inger Lundberg (s)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ånyo överväga hur meddelarskyddet kan utformas så att det blir ett ännu starkare stöd för den demokratiska utvecklingen i Sverige.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ånyo överväga hur meddelarskyddet kan utformas så att det blir ett ännu starkare stöd för den demokratiska utvecklingen i Sverige.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.