Mediepolitiken

Motion 1994/95:K417 av Olof Johansson m.fl. (c)

I ett demokratiskt samhälle ska individen fritt kunna välja
mellan olika nyhetsförmedlare och opinionsorgan. Alla
människor bör också ha möjlighet att delta i ett fritt
meningsutbyte och kunna sprida upplysning om sin
uppfattning på lika villkor. I verkligheten befinner vi oss
långt från ett sådant idealsamhälle, trots ett starkt lagskydd
för yttrande- och tryckfriheten.

Det tryckta ordet, i synnerhet dagstidningarna, har särskilt
stor betydelse för opinionsbildningen och
nyhetsförmedlingen. Ett stort antal pressröster har dock
tystnat under den senaste tjugoårsperioden.
Tidningsföretagen är främst beroende av annonsmarknaden
när det gäller att skapa ekonomiska förutsättningar för
utgivningen. Annonsmarknaden tenderar emellertid att driva
fram monopoltidningar. Tack vare ett statligt presstöd och
mångfald finns konkurrens och därmed valfrihet när det
gäller dagspress på ett tjugotal utgivningsorter i landet. På
flertalet av dessa orter råder dock denna konkurrens endast
mellan två tidningar.

Alla ska ha frihet att i tal, skrift och bild eller på annat sätt
uttrycka tankar, åsikter och känslor. Yttrandefriheten skall
vara grundlagsfäst. De praktiska möjligheterna att nyttja
yttrandefriheten är ojämnt fördelade. Staten får inte
inskränka yttrandefriheten utan skall garantera människors
rätt att förmedla tankar och bilda opinion. Detta skydd mot
statsmaktens ingrepp är nödvändigt men inte tillräckligt som
grund för att garantera mångfald och valfrihet i
opinionsbildning och nyhetsförmedling.

Mångfald inom media

Centern slår vakt om ett starkt skydd för yttrandefriheten i
grundlag och vill förena detta med en aktiv mediepolitik för
att understödja mångfald på medieområdet. Ett statligt
presstöd är en nödvändig del i en mediepolitik som ska
upprätthålla mångfalden när det gäller dagstidningar och
därmed i opinionsbildning och nyhetsförmedling inom
Sverige. Utan presstöd kan inte en ytterligare tidningsdöd
undvikas, med risk för monopolsituationer på än flera orter,
även i storstäder med stort kundunderlag.

Det hittillsvarande presstödet har inte förmått att öka
mångfalden i dagspressen. Vi ser i stället hur
ägarkoncentrationen på medieområdet ökar. Detta är en
oroande utveckling. Det är av stor vikt att statsmakterna
prövar ytterligare åtgärder som är ändamålsenliga för att
hindra en tilltagande ägarkoncentration. Det gäller såväl
dagspress som radio och TV. Den pågående
pressutredningen hade en sådan uppgift. Frågan ska nu
behandlas i annat sammanhang. Oavsett detta är det viktigt
att utforma förslag som skapar förutsättningar för mångfald
inom pressen och övriga medier.

När det gäller etermedierna har de senaste årens utveckling
präglats av ökande kommersialisering, i synnerhet när det
gäller TV, samt internationalisering. Allmänradio och
allmän-TV konkurrerar nu med allt fler kanaler. Flertalet av
de kommersiella företagen baserar sin verksamhet på
reklamintäkter.

Centerns syn på allmänradio/TV

Allmänradio/TV-principen innebär att verksamheten ska
stå i allmänhetens tjänst och vara oberoende av kommersiella
vinstintressen. Statens roll är att tillse att allmänradio och TV
har sådana resurser att detta oberoende kan garanteras.
Programverksamheten ska vara allsidig och opartisk och
krav ska kunna ställas på programmens kvalitet och utbudets
bredd. Målet är att verksamheten ska utgöra en service för
alla landets invånare till lika kostnad och att
programproduktionen ska ge människor i landets olika delar
möjligheter att komma till tals. Allmänradio/allmän-TV har
också ett särskilt ansvar när det gäller program för
minoriteter.

Det faktum att allmänradion och allmän-TV:n numera är
utsatta för en allt hårdare nationell och internationell
konkurrens från främst kommersiella företags sida påverkar
villkoren för programverksamheten. En sådan effekt är att
kostnaderna för att sända från stora, publika evenemang ökat
som en följd av konkurrensen.

Konkurrens mellan allt flera företag på etermedieområdet
innebär inte med automatik att mångfalden i
programverksamheten ökar. Det finns i stället en tendens till
att likartade program, främst riktade till breda publikgrupper,
dominerar i flertalet radio- och TV-kanaler. Allmänradio och
allmän-TV har därför en viktig, kanske till och med än
viktigare, uppgift när det gäller att erbjuda bredd och kvalitet
i programutbudet även framgent.

Radio och TV:s roll i kulturpolitiken

En försvagning av utbudet i allmänradio och allmän-TV
innebär en utarmning av det svenska kulturlivet. Vi riskerar
därmed att mista det folkbildande ideal som utgjort en viktig
del i public service-verksamheten. En ensidig ekonomisk
försvagning av allmänradions och allmän-TV:s möjligheter
att hävda sig i konkurrens med ett allt ymnigare och allt
resursstarkare kommersiellt utbud får negativa
kulturpolitiska konsekvenser.

Sveriges Radio och Sveriges Television är
kulturinstitutioner av nationell betydelse. Dagens kulturarv
skulle vara betydligt fattigare utan den politik som gett
Sverige allmänradio och allmän-TV högsta internationella
standard. Jämfört med de flesta andra kulturinstitutioner är
de också överlägsna som distributörer.

Ett exempel på allmänradions kulturbärande betydelse är
Sveriges Radios radioteater och Sveriges Televisions
teaterproduktion. Till denna beställs långt flera nyskrivna
svenska dramatiska verk än till någon annan teater. Flertalet
svenska dramatiker har fått sina debutverk gestaltade för
första gången i Sveriges Radio. Sveriges Radios
symfoniorkester och radiokören har stor betydelse för
nyskriven svensk musik. Genom samarbete med de
europeiska radiobolagen inom EBU (Europeiska
Radiounionen) sprids svensk musik i andra europeiska
länder och europeisk musik i Sverige. Sveriges Television
har en utomordentlig betydelse för bland annat produktionen
och spridningen av dokumentärfilmer och bidrar även till
produktion och distribution av svenska spelfilmer.

Sveriges Radio och Sveriges Television tar också ett
ansvar för att ge barn tillgång till ett kulturutbud av stor
betydelse. Inga andra etermedieföretag har tillnärmelsevis
samma betydelse för den svenska barnkulturen. Detta är
betydelsefullt inte minst med tanke på att barn och ungdomar
via andra kanaler nås av ett omfattande kommersiellt utbud
av föga kultur- eller kunskapsvärde.

Radion och televisionen har också stor betydelse för det
svenska språkets utveckling. Ingen annan institution i
Sverige torde under detta sekel haft lika stor betydelse för
den levande språkutvecklingen som Sveriges Radio. I en allt
mera internationaliserad värld, och med dagens kunskaper
om vad tillgång till språk betyder för möjligheterna att
utvecklas som individ och samhällsvarelse, är det viktigt att
höga krav på kvalitet kan ställas även i framtiden i en central
del av radio- och TV-utbudet i Sverige.

En granskning av utbudet i fem svenska TV-kanaler, bland
dem Sveriges televisions två kanaler, visar att det totala
utbudet till stor del består av filmer, serier och underhållning
med ett dominerande inslag, 93 %, av anglo-sachsiskt
ursprung. Originalproduktion av kulturprogram, svensk
dramatik och seriös musik omfattar mindre än två procent
av utbudet. Svenska originalföreställningar av teater svarade
under den iakttagna perioden, de första hundra dagarna
1994, för enbart 0,02 % av sändningarna enligt den
undersökning som Folkrörelsernas Medieforum låtit utföra.

Denna undersökning understryker vikten av att de
ansvariga i allmänradio och allmän-TV ständigt är
uppmärksamma på den viktiga roll som public service-
företagen har, när det gäller kultur och utbildning. Regering
och riksdag har ett ansvar för att ge de berörda företagen
spelregler och resurser som gör att de kan leva upp till
allmänhetens förväntningar när det gäller den svenska
kulturen.

Bra radio- och TV-program till rimliga kostnader

Sveriges Radio och Sveriges Television måste driva sin
verksamhet rationellt och kostnadseffektivt om resurser ska
kunna frambringas till det allsidiga utbud med hög kvalitet
som vi har anledning att kräva. Det rationaliseringsarbete
som bedrivits de senaste åren har gett resultat. Ett exempel är
att produktionen, mätt i sändningstid per anställd, i Sveriges
Radio har ökat från 19 timmar 1983/84 till 55 timmar år
1993. Kostnaden per producerad timme har minskat från
28 000 kr 1983/84 till 11 500 år 1993 mätt i 1992 års
penningvärde.

Det finns trots dessa resurser möjligheter att driva
rationaliseringsarbetet vidare genom ny teknik och
ändamålsenlig arbetsorganisation. En sådan process kräver
dock att företagen har resurser till investeringar,
personalutveckling och utbildning. Processen underlättas
självfallet av om statsmakterna ger tydliga signaler om
vilken betydelse som tillmäts allmänradions/TV:s kultur-
och folkbildningsansvar.

De stora förändringarna av radio- och TV-verksamheten
till följd av internationalisering och kommersialisering
kommer att fortsätta. Ny teknik kommer att leda till
ytterligare stora förändringar. Nya betalningssystem, ett
väsentligt ökat utrymme för flera utsändningar och metoder
att selektera publiken efter betalningsförmåga, utgör några
exempel på sådana förändringar.

Den nya tekniken, främst den digitala, kan komma att
erbjuda många nya positiva möjligheter, exempelvis inom
utbildningsområdet. Den kan också leda till ett utbud som
ökar människors valfrihet. Ett exempel på detta är Sveriges
Radios planer på införande av en finsk-språkig radiokanal i
samband med att den digitala tekniken (DAB) etableras.

Den nya tekniken kommer samtidigt att utgöra en
utmaning för mediepolitiken, exempelvis när det gäller att
säkerställa att alla i hela landet får tillgång till ett allsidigt
utbud med program av god kvalitet. Det finns en risk för att
den tekniska utvecklingen leder till växande klyftor mellan
resursstarka och resurssvaga befolkningsgrupper. I ett längre
perspektiv finns det risk för att just medier med stor bredd
och stort djup i utbudet får svårare att hävda sig i
konkurrensen.

Parlamentarisk beredning

Det måste klargöras med stor tydlighet från statsmakternas
sida att besparingskrav riktade mot allmänradion och
allmän-TV inte får innebära en förändrad syn på
etermediepolitiken. Det ligger fara i dröjsmål när det gäller
att etablera riktlinjer för TV:s och radions framtid. Centern
föreslår därför att en beredning med bred politisk
sammansättning snarast får regeringens uppdrag att
förbereda:nya avtal med Sveriges Radio och Sveriges
Television,beslut angående en eventuell ny marksänd kanal
med rätt att sända reklam,nytt avtal med TV 4, samt
överväga politiska åtgärder i syfte att påverka villkoren för
etablering av ny teknik på etermedieområdet i Sverige.

En utgångspunkt för beredningsarbetet bör vara att hela
landet ska ha tillgång till ett allsidigt programutbud. Det är
också avgörande att den decentraliserade
programproduktionen i landets olika delar, inom ramen för
Sveriges Radio och Sveriges Television, kan bibehållas. Det
är också viktigt att ambitiösa folkbildningsmål och
kulturambitioner kan upprätthållas inom allmänradion och
allmän-TV.

Genom den så kallade grönbok som fyrklöverregeringen
lät utarbeta, och inte minst genom de drygt 100 remissvar
som inkommit därefter, finns ett betydande underlag för
utvärdering av hittillsvarande avtal och beslutsunderlag inför
ett kommande. Ytterligare underlag kan erhållas bland annat
genom Kulturutredningens betänkande som ska föreligga till
våren 1995. Kompletterande underlag för utvärdering kan
behöva inhämtas såväl vad beträffar allmänradio/TV som
gällande avtal med TV 4.

Stabila regler

Centern anser att allmänradions och allmän-TV:s
oberoende gentemot staten fordrar stabila ramar för
verksamheten under längre perioder. Stor återhållsamhet bör
därför visas när det gäller förändringar under pågående
avtalsperioder. Nya avtal bör vara så brett förankrade och
föregås av så gedigen beredning att stabilitet i avtalsvillkoren
kan förenas med stor måluppfyllelse i verksamheten och
bredast möjliga förankring. Den snabba tekniska
utvecklingen ställer också krav på beredningsarbetet. Det bör
därför igångsättas snarast. Vad som här angetts angående
beredningen av nya avtal för Sveriges Radio och Sveriges
Television bör ges regeringen till känna.

Enligt centerns mening spelar allmänradio och allmän-TV
en så viktig roll i vårt samhälle, att de företag som drivs i
enlighet med dessa principer, måste garanteras en ställning
som inte får undergrävas i förhållande till reklamfinansierade
företag. Genomgripande förändringar, som till sin karaktär
närmast utgör en ny politisk färdriktning på
etermedieområdet, ska inte genomföras utan beredning.

Den lokala allmänradion, P4, är i stora delar av landet den
enda alternativa nyhetsförmedlaren till dagstidningar med
monopol på sin utgivningsort. Enligt centerns mening är det
av särskilt stor vikt att Sveriges Radio ges tillräckliga
resurser för att fullfölja de planer som upprättats inom
företaget beträffande en utökning av de lokala
radiosändningarna.

Centern yrkar nu avslag på regeringens förslag vad gäller
indragningen av TV 4:s koncessionsavgifter från
rundradiokontot till statskassan. Det må ankomma på
regeringen att skyndsamt bereda ett nytt ställningstagande
till anslagsnivån för allmänradion och allmän-TV för
perioden 1996--1998. I detta sammanhang måste regering
och riksdag också ta ställning till en förlängning av TV 4:s
sändningskoncession samt ytterligare eventuell
reklamfinansierad marksänd TV-kanal. I det sammanhanget
bör också övervägas vilka krav som utveckling och
introduktion av digitala sändningar reser för perioden till och
med 1998 för public service-företagen. Det är i ljuset av en
sådan samlad bedömning som ett verkligt underlag finns för
att bedöma anslagsnivå och därmed vilka besparingskrav
som bör gälla för Sveriges Radio och Sveriges Television.

Centern är därför inte beredd att helt godta de indragningar
som regeringen förordar när det gäller Sveriges Radio,
Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio för
innevarande kalenderår. Besparingar som leder till att deras
ställning som företag i allmänhetens tjänst försvagas bör inte
genomföras. Centern kan heller inte godta förslag om
utförsäljning av en av Sveriges Televisions två kanaler till
kommersiella intressen.

Regeringens förslag om minskade anslag till Sveriges
Radio får inte tas som motiv för att aktualisera förslag om
reklamfinansiering av radions verksamhet. Enligt centerns
uppfattning skall Sveriges Radio fredas från reklam. Det
ankommer på regeringen att, efter överväganden i den
beredning som förordas i denna motion, återkomma med
förslag beträffande de ekonomiska villkoren för berörda
företag under perioden 1996--1998. I detta sammanhang bör
också TV-avgiftens storlek långsiktigt bedömas.

Kraftiga besparingar inom Sveriges Television kan leda till
nya förslag om en gemensam nyhetsredaktion och
sammanslagning av Rapport och Aktuellt. Riksdagen har
tidigare avvisat propåer om en gemensam nyhetsredaktion.
Centern delar denna uppfattning.

Grundläggande konkurrens- och programpåverkande
besparingar bör inte genomföras utan en samlad bedömning
av konsekvenserna för allmänradio och allmän-TV. Eftersom
konkurrensen med kommersiellt finansierade media har
avgörande betydelse för allmänradion och allmän-TV bör
inga avgörande förändringar av de ekonomiska villkoren
genomföras utan att konsekvenserna för berörda företag och
mediemarknaden i stort redovisats. Det kan inte vara rimligt
att medieföretag i allmänhetens tjänst ska ha osäkrare och
mer oförutsägbara arbetsförutsättningar än övriga
medieföretag.

Reklamfinansierad TV

Det faktum att TV 4 har monopol på reklam-TV i det
marksända nätet och att en ägare har ett stort inflytande på
den totala svenska reklam-TV-marknaden har bidragit till att
frågan om koncession för en, alternativt två, marksända
reklam-TV-kanaler aktualiserats. Avgörande för centerns
ställningstagande är hur denna nyetablering påverkar
ägarkoncentrationen i det svenska mediesamhället, hur en
stark regional förankring kan erhållas i ett nytt TV-företag
och hur programutbudet kommer att gestaltas.

De programföretag som riktar reklamfinansierade
sändningar till den svenska publiken har noterat en snabb
tillväxt i reklamintäkterna de senaste åren. Till en del beror
detta på den monopolliknande situationen för TV 3/TV 4.
Dessa företag har också gynnsamma förutsättningar att
erhålla stora reklamintäkter de närmaste åren. Det finns
därför skäl att anta att ju längre ett beslut om ny marksänd
TV-kanal dröjer desto större monopolvinster kan befintliga
företag göra och desto mera kapitalkrävande blir det att
erbjuda konkurrens på den marksända reklam-TV-
marknaden. Dröjsmål med beslut i fråga om ny marksänd
TV-kanal kan därför försvåra för ett företag med spritt
ägande och decentraliserad geografisk förankring. Därför är
det angeläget att beslut snarast kan tas beträffande en ny
marksänd TV-kanal. Detat bör ges regeringen till känna.

Internationalisering

Internationaliseringen av TV-mediet har gjort att nationella
TV-kanaler inte arbetar under likartade villkor som
utlandsbaserade företag som sänder via satellit, även om de
senare uteslutande, eller till övervägande del, riktar sig till
den svenska publiken. Det är av detta skäl angeläget att
Sverige aktivt arbetar för en förstärkning av det
internationella regelverket för gränsöverskridande TV-
sändningar. Strävan bör vara att regelverket ska vara så
utformat att public-serviceföretagens ställning garanteras
och att konkurrensneutralitet så långt möjligt kan hävdas
mellan nationella TV-företag och företag som via satellit
sänder från annat land riktat till samma publik. Sverige bör
verka för ett sådant regelverk bland annat inom EU och
Europarådet.

Centern anser att icke-kommersiella lokala TV-
producenter ska har rätt till kostnadsfri distribution i
kabelnäten. Det finns skäl att överväga de nuvarande
bestämmelserna och villkoren för svensk, så kallad, public
accesstelevision. Erfarenheterna av de ''Öppna kanalerna'' i
flera av Tysklands delstater kan vara av stort värde i samband
med dessa överväganden.

Reklamfinansierad radio

Det är nödvändigt att regeringen snarast återkommer till
riksdagen med en redogörelse för erfarenheterna av
reklamfinansierad lokalradio. Vi ifrågasätter, om de berörda
radioföretagens verksamhet motsvarar de uttalanden som
gjorts av bland annat riksdagen, när det gäller krav på
mångfald, självständighet och inriktning.

Centern eftersträvar en bättre ägarspridning och lokal
förankring för de privata radioföretagen. Mot denna
bakgrund är det angeläget att en utredning tillsätts för att
kartlägga alternativa sätt att bevilja koncessioner för lokala
radioföretag. I detta sammanhang är det också väsentligt att
överväga villkoren för närradion, såväl vad gäller reglerna
för programverksamheten som de ekonomiska villkoren.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av statligt presstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående beredning av nytt avtal med
de avgiftsfinansierade etermedieföretagen,1

3. att riksdagen avslår proposition 1994/95:100 vad gäller
besparingskrav för avgiftsfinansierade radio- och TV-företag
under perioden 1996--1998 och begär att regeringen
återkommer med förslag angående de ekonomiska villkoren
för berörda företag under denna period efter den beredning
som föreslås i denna motion,1

4. att riksdagen avslår proposition 1994/95:100 avseende
medelsberäkningen 1996 för den avgiftsfinansierade radio-
och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB,
Sveriges Radio AB, Sveriges Utbildningsradio samt
Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet,1

5. att riksdagen avslår proposition 1994/95:100 vad gäller
förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om
koncessionsavgift på televisionens område,1

6. att riksdagen avslår proposition 1994/95:100 avseende
förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-
avgift,1

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om etablering av ny markbunden
reklam-TV-kanal,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svenska initiativ vad gäller
regelverket för gränsöverskridande TV-sändningar,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts avseende översyn av reglerna och
villkoren för svensk s.k. public access-television,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utredning angående beviljande av
koncessioner för lokal reklamradio,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande villkoren för närradion.

Stockholm den 23 januari 1995

Olof Johansson (c)

Helena Nilsson (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Andreas Carlgren (c)

Agne Hansson (c)

Marianne Andersson (c)

Elving Andersson (c)

1 Yrkandena 2--6 hänvisade till KrU.