Mellanösternkonflikten

Motion 2003/04:U340 av Holger Gustafsson m.fl. (kd)

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 1

2 Förslag till riksdagsbeslut 2

3 Inledning 2

4 Försoning, dialog och ökad respekt 3

5 Kristdemokraternas ställningstaganden 3

2 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det politiska och ekonomiska stödet från Sverige och EU måste vara kopplat till huruvida respektive part gör konkreta framsteg i fredsprocessen och att det är fredsviljan och åtgärder för fred som skall belönas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att världssamfundets politiska stöd förutsätter att vägkartan för fred respekteras av parterna.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU skall fördöma varje våldshandling i form av självmordsterrordåd eller repressalier för självmordsterrordåd.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stoppa byggandet av den s.k. muren som den israeliska staten upprättar i syfte att skydda dess medborgare mot terrorister.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU skall verka för en internationell fredsstyrka under FN:s ledning för upprätthållande av vapenvila och säkerhet för att främja en fredsprocess.

3 Inledning

Mellanösternkonflikten är en av de mest allvarliga och utdragna konflikterna i världen. Den har såväl politiska som kulturella och religiösa dimensioner. Det mänskliga lidandet har varit och är enormt. Sedan staten Israel bildades 1948 har krig och oroligheter präglat regionen. De kringliggande arabstaterna och Israel har fört en kamp om och försvarat sina nationella intressen. Israel kämpar för att få sin rätt att existera erkänd av sina grannar, samtidigt som palestinierna kämpar för att få en egen stat och en sammanhållen nationell hemvist.

Alla nationer har rätt till trygghet inom fasta och erkända gränser och alla människor har rättigheter och skyldigheter. Israel är den enda demokratin i Mellanöstern med ett parlamentariskt system, där exempelvis yttrandefrihet, pressfrihet, religionsfrihet, jämlikhet mellan könen är lagfäst. Inom det palestinska samhället finns strävanden efter en demokratisk struktur. Dessa krafter måste få omvärldens stöd. Det återstår emellertid mycket för att ett demokratiskt samhällssystem ska etableras. Enligt rapporter från FN och Amnesty sker kränkningar av mänskliga rättigheter såväl av den palestinska myndigheten som av den israeliska staten. Fredsavtal har upprättats mellan Israel och Egypten respektive Jordanien. Än saknas det ett heltäckande fredsavtal mellan Israel och palestinierna, även om det sedan 1993 pågår en mer eller mindre aktiv fredsprocess.

4 Försoning, dialog och ökad respekt

En viktig bidragande orsak till att konflikten i Mellanöstern gror och fortlever är att hat förs vidare från generation till generation. Barn och ungdomar växer upp med en bild av sina grannar som onda och hatiska varelser. Den antijudiska opinionsbildning som bl.a. kommer till uttryck i delar av arabisk press och i vissa palestinska skolböcker, och ibland även tar sig uttryck i ett förnekande av förintelsen, är mer än förkastlig. Bland vissa israeler projiceras en bild av alla araber som terrorister och motståndare till den israeliska staten.

Alla insatser som ökar förståelsen mellan israeler och araber och respekten för varandras integritet och rätt att existera bör självfallet stödjas. Försoning mellan stridande folkgrupper är den största utmaningen i Mellanöstern. Det är en av de viktigaste förutsättningarna för en hållbar och varaktig fred i regionen. Sverige bör därför stödja ett ökat utbyte mellan israeliska och arabiska historiker för att möjliggöra att de tillsammans kan arbeta fram gemensamma riktlinjer för historiebeskrivningen i skolböcker och läromedel. Den religiösa dialogen måste främjas mellan judiska, muslimska och kristna företrädare, utifrån det som är gemensamt av värderingar inom de tre världsreligionerna. Det svenska teologiska institutet i Jerusalem torde kunna spela en viktig roll som en mötesplats för försoning, dialog och ökad respekt.

5 Kristdemokraternas ställningstaganden

Kristdemokraterna stöder FN:s centrala resolutioner: Resolution 242 från 1967 som talar om återlämnande av ockuperade områden. Resolution 338 från 1973 som uppmanar parterna att stoppa all militär verksamhet och genomföra resolution 242 fullt ut. Resolution 1397 från 12 mars 2002 som bekräftar säkerhetsrådets vision om en region där två stater, Israel och Palestina, lever sida vid sida inom säkra och erkända gränser. Kristdemokraterna bejakar den fredsprocess i vilken Camp David och Taba utgör milstolpar.

Kristdemokraterna stödde USA:s förre president Bill Clintons förslag från år 2000 och har uttryckt häpnad över att EU och således också Sverige, utan nämnvärda reaktioner, lät Yassir Arafat avvisa det förslaget. De nu pågående, men ändock mer eller mindre avstannade, fredsförhandlingarna måste ges nytt liv och största möjliga internationella stöd.

Sveriges Mellanösternpolitik måste syfta till att stödja parterna att uppnå fred i området. Tyvärr har den svenska regeringens politik inte alltid varit nyanserad. De senaste årtiondena har det mestadels vägt över till ett stöd främst för palestiniernas sak. Även om statsminister Göran Persson har förbättrat relationerna med Israel har det socialdemokratiska partiet kvar sin traditionella Mellanösternpolitik. Kristdemokraterna eftersträvar en mer balanserad politik som sätter de mänskliga rättigheterna i fokus. Detta innebär alla människors rätt till säkerhet och rätten till trygghet inom fasta och erkända gränser. De folkrättsliga aspekterna inom den humanitära rätten är viktiga att beakta, dvs. icke-våld mot civila och proportionella väpnade insatser. Sveriges roll som tredje land är framför allt att agera som opartisk medlare, en s.k. facilitator, där vi stödjer parterna i deras strävan att själva finna en lösning på konflikten.

Samtidigt kan Sverige inte ställa sig neutralt i kampen för demokrati, det öppna samhället och mänskliga rättigheter. Sverige och västvärlden har en tydlig värdegemenskap med Israel som den enda parlamentariska demokratin i Mellanöstern, med grundslagsfästa mänskliga fri- och rättigheter. Denna värdegemenskap bör ytterligare utvecklas och odlas med de arabiska samhällena. Speciellt viktigt är att betona det som är gemensamt av värderingar inom de tre världsreligionerna, islam, judendom och kristendom. Tillsammans måste kampen mot de militanta och extrema grupperna föras, de grupper som använder och skyddar sig bakom bland annat religioners namn i syfte att vinna personlig makt och politiska vinningar.

EU bör kunna spela en större roll i Mellanösternkonflikten. Vi anser att Sverige inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska verka för att EU intar en mer balanserad hållning gentemot parterna i konflikten. EU ska uppmuntra parterna i konflikten att uppnå ett fullständigt och varaktigt fredsfördrag genom förhandlingar, sedan alla parter i handling visat sig vilja avstå från användandet av terror och våld. EU skulle kunna bidra till en lösning av konflikten som facilitator.

Kristdemokraterna anser att bägge parter i konflikten är ansvariga för konfliktens uppkomst och lösning. Ofta skuldbeläggs endera parten i konflikten och försöken att härleda de historiska orsakerna är otaliga. Freden bygger på andra grunder.

Omvärldens politiska och ekonomiska stöd till parterna måste vara kopplat till respekt för mänskliga rättigheter och relateras till en vilja att uppnå fred i regionen. Eller annorlunda uttryckt: viljan att följa och respektera vägkartan för fred. Därför måste den israeliska staten upphöra med bosättarpolitiken och den palestinska myndigheten måste fortfarande vidta seriösa, långsiktiga, konkreta och resultatgivande åtgärder för att stoppa terrordåden mot israeliska mål. Detta måste vara ovillkorliga krav på parterna.

Upprättandet av en palestinsk statsbildning måste kombineras med politiska och ekonomiska reformer och ett demokratiskt statsskick. En palestinsk stat kommer inte att vara en långsiktig delfaktor för framtida fred om den inte bygger på demokrati, rättssäkerhet, rättvis ekonomisk fördelning och jämlikhet.

Kristdemokraterna vill också poängtera att Sverige och EU skall fördöma varje våldshandling vare sig den manifesteras i terrordåd av självmordsbombare eller motsvarande, eller i form av repressalier med anledning av terrordåden.

Som i alla andra konflikter är det de vanliga civila medborgarna som drabbas hårdast. Barn på bägge sidor i konflikten traumatiseras av våldet. På de palestinska områdena blir misären allt värre och situationen är av flera olika anledningar oacceptabel. Den mur som staten Israel bygger upp i syfte att skydda sin befolkning mot terrorism för med sig mycket negativa konsekvenser för det palestinska folket. Kristdemokraterna uppmanar Israel att avbryta murkonstruktionen.

Det är Kristdemokraternas uppfattning att Sverige och EU skall verka för en internationell fredsstyrka under FN:s ledning för upprätthållandet av vapenvila och säkerhet för att främja fredsprocessen.

Stockholm den 7 oktober 2003
Holger Gustafsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)	Erling Wälivaara (kd)
Else-Marie Lindgren (kd)	Annelie Enochson (kd)
Ragnwi Marcelind (kd)	Mats Odell (kd)
Tuve Skånberg (kd)	Ingvar Svensson (kd)