om meritvärderingen av den konsumentekonomiska utbildningen vid lanthushållsskolor

Motion 1987/88:Ub296 av Ingbritt Irhammar och Karl Erik Olsson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Ub296

av Ingbritt Irhammar och Karl Erik Olsson (c)

om meritvärderingen av den konsumentekonomiska
utbildningen vid lanthushållsskolor

Kunskaper inom kost- och hälsoområdet är av stor betydelse såväl för
folkhälsan, samhällsbehovet, som för den enskildes hälsa och ekonomi.

Konsumentekonomisk utbildning bedrivs i huvudsak inom grundskola,
gymnasieskola och vid lanthushållsskolor.

Konsumentekonomisk utbildning syftar till att ge eleverna en bättre grund
att stå på i kommande yrkesverksamhet t. ex. i vård-, service- och läraryrken,
inom storhushåll och restaurang samt alla arbeten inom barnomsorgen.

Som ett värdefullt komplement till konsumentekonomisk utbildning inom
gymnasieskolan ordnas i Kristanstads län också utbildningskurser årligen på
olika lanthushållsskolor. Detta sker i länets tre internatskolor. Två av dessa
drivs av landstinget, nämligen lanthushållsskolorna i Tollarp och Osby, en
tredje skola, nämligen Apelrydsskolan i Båstad, drivs av Fredrika Bremerstiftelsen.
Dock får alla tre skolorna bidrag från statsmedel till lärarlöner.

Som internatskolor erbjuder de eleverna en ny och annorlunda studiemiljö.
Här har de som så önskar möjligheten att bo på skolan under
arbetsveckorna. Det innebär mycket gemenskap och man får många vänner
för livet. Men det innebär också möjligheter att ta ansvar och visa hänsyn
gentemot kamrater. Lanthushållsskolorna utgör ett värdefullt alternativ
inom gymnasieskolan vad gäller konsumentekonomisk utbildning.

Eleverna får kunskaper i hem- och hushållsgöromål, friskvård, miljövård,
den egna ekonomin och föräldrautbildning. Alla mycket viktiga kunskaper
som man har glädje och nytta av under hela livet. Den dubbla rollen i dagens
samhälle att sköta både hem och förvärvsarbete ställer stora krav på både
kvinnor och män. Många barn får i dag heller inga kunskaper alls på detta
område med sig hemifrån. Hur fritiden används får allt större betydelse för
hushållens ekonomi. Den som får lära sig att hushålla med sina resurser och
att utföra allt slags hemarbete kan leva på en helt annan standard än den som
inte får någon hushållsutbildning.

Det finns med andra ord ekonomisk vinning att göra för den enskilde med
rätt kunskap på detta område. För landet som helhet kan också ekonomiska
vinster göras. En god kunskap på kost- och hälsoområdet kan förhindra
många sjukdomar, såsom felnäring, cancer, hjärtinfarkter, allergier m.m.
Detta innebär i sin tur stora besparingar på sjukvårdsområdet.

Alla skolor uppmanas nu att satsa på kultur och det läggs stora pengar på
detta. Kultur är något som lanthushållsskolorna alltid har haft och kommer

att fortsätta att ha som ett naturligt inslag i undervisningen och i vardagslivet
vid skolorna. En levnadskultur att föra vidare till kommande generationer.

Problemet för konsumentekonomiska specialkurser i dag är bristen på
intresse för denna form av utbildning, som delvis kan bero på att utbildningen
inte leder till någon meritpoäng i dag.

De konsumentekonomiska internatkurserna är enligt vår mening mycket
värdefulla komplement till den tvååriga konsumtionslinjen i gymnasieskolan.
Det är angeläget att information om konsumentekonomisk utbildning
vid lanthushållsskolor meddelas elever i samband med studieval. Skolöverstyrelsen
bör uppmärksammas på detta. Utbildningen borde också enligt vår
mening leda till meritpoäng.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utökad information angående konsumentekonomisk
utbildning vid lanthushållsskolor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utbildningen vid lanthushållsskolor skall ge
meritpoäng.

Stockholm den 25 januari 1988

Ingbritt Irhammar (c) Karl Erik Olsson (c)

Mot. 1987/88
Ub296

gotab Stockholm 1988 14545

20