Meritvärderingen av konsumentekonomisk utbildning vid lanthushållsskolor

Motion 1989/90:Ub535 av Ingbritt Irhammar och Karl Erik Olsson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub535

av Ingbritt Irhammar och Karl Erik Olsson
(båda c)

Meritvärderingen av konsumentekonomisk
utbildning vid lanthushållsskolor

Kunskaper inom kost- och hälsoområdet är av stor betydelse såväl för folkhälsan,
samhällsbehovet sorn för den enskildes hälsa och ekonomi.

Konsumentekonomisk utbildning bedrivs i huvudsak inom grundskola,
gymnasieskola och vid lanthushållsskolor.

Konsumentekonomisk utbildning syftar till att ge eleverna en bättre grund
att stå på i kommande yrkesverksamhet t.ex. i vård-, service- och läraryrken,
inom storhushåll och restaurang samt alla arbeten inom barnomsorgen.

Som ett värdefullt komplement till konsumentekonomisk utbildning inom
gymnasieskolan ordnas i Kristianstads län också utbildningskurser årligen på
olika lanthushållsskolor. Detta sker i länets 3 internatskolor. Två av dessa
drivs av landstinget, nämligen lanthushållsskolorna i Tollarp och Osby, en
tredje skola, nämligen Apelrydsskolan i Båstad, drivs av Fredrika Bremerstiftelsen.
Dock får alla tre skolorna bidrag från statsmedel till lärarlöner.

Som internatskolor erbjuder de eleverna en ny och annorlunda studiemiljö.
Här har de som så önskar möjligheten att bo på skolan under arbetsveckorna.
Det innebär mycket gemenskap och man får många vänner för
livet. Men det innebär också möjligheter att ta ansvar och visa hänsyn gentemot
kamrater. Lanthushållsskolorna utgör ett värdefullt alternativ inom
gymnasieskolan vad gäller konsumentekonomisk utbildning.

Eleverna får kunskaper i hem- och hushållsgöromål, friskvård, miljövård,
den egna ekonomin och föräldrautbildning. Eleverna ges därmed mycket
viktiga kunskaper som de har glädje och nytta av under hela livet. Den
dubbla rollen i dagens samhälle att sköta både hem och förvärvsarbete ställer
stora krav på både kvinnor och män. Många barn får idag heller inga kunskaper
alls på detta område med sig hemifrån. Hur fritiden används får allt
större betydelse för hushållens ekonomi. Den som får lära sig att hushålla
med sina resurser och utföra allt slags hemarbete kan leva på en helt annan
standard än den som inte får någon hushållsutbildning.

Det finns med andra ord ekonomisk vinning att göra för den enskilde med
rätt kunskap på detta område. För landet som helhet kan också ekonomiska
vinster göras. En god kunkap på kost- och hälsoområdet kan förhindra
många sjukdomar, såsom felnäring, cancer, hjärtinfarkter, allergier m.m.
Detta innebär i sin tur stora besparingar på sjukvårdsområdet.

Det är också angeläget, att det rekryteras studerande med både teoretiska
och praktiska kunskaper i kostfrågor, till utbildningar såsom vårdutbild

ningar och förskollärarutbildning. Extra meritpoäng för konsumentekonomisk
utbildning vid lanthushållsskolor skulle öka intresset för dessa utbildningsmöjligheter.

Alla skolor uppmanas nu att satsa på kultur och det läggs stora pengar på
detta. Kultur är något som lanthushållsskolorna alltid har haft och kommer
att fortsätta att ha som ett naturligt inslag i undervisningen och i vardagslivet
vid skolorna. Eleverna lär levnadskultur som de kan föra vidare till kommande
generationer.

De konsumentekonomiska internatkurserna är enligt vår mening mycket
värdefulla komplement till den tvååriga konsumtionslinjen i gymnasieskolan.
Det är angeläget att information om konsumentekonomisk utbildning
vid lanthushållsskolor meddelas elever i samband med studieval. Skolöverstyrelsen
bör uppmärksammas på detta.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utbildningen vid lanthushållsskolor skall ge meri
tpoäng,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utökad information angående konsumentekonomisk
utbildning vid lanthushållsskolor.

Stockholm den 19 januari 1990

Ingbritt Irhammar (c) Karl Erik Olsson (c)

Mot. 1989/90
Ub535

11