Militärjuntan i Burma

Motion 2011/12:U217 av Hillevi Larsson m.fl. (S)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att agera för demokratirörelsen och mot militärjuntan i Burma.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stödja FN:s förslag om en kommission som ska undersöka brott mot de mänskliga rättigheterna i Burma.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ekonomiska sanktioner mot Burma som även omfattar olja och gas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för ett utökat vapenembargo mot Burma.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att Burma isoleras av sina grannländer och resten av världen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stöd riktat direkt till civilbefolkningen och demokratirörelsen.

Motivering

I november 2010 hölls val i Burma. Men det var allt annat än ett demokratiskt val. Enligt en konstitution utformad av militärdiktaturen fick partier som ställde upp inte ha medlemmar som var fängslade, vilket utestängde oppositionen som fått många av sina medlemmar fängslade som politiska fångar. Kandidaterna fick inte vara gifta med, eller ha varit gifta med, utländska medborgare, en regel som kommit till för att förhindra Aung San Suu Kyi att delta i valet, eftersom hon är änka efter sitt äktenskap med en brittisk medborgare.

Vidare tillförsäkras militärerna enligt konstitutionen minst 25 % av platserna i parlamentet, och militärledningen kan när som helst ta över hela parlamentet. Passande nog kan konstitutionen endast avvisas om över 75 % av parlamentets ledamöter kräver det, något som omöjliggörs eftersom militärerna garanteras minst 25 % av platserna.

Enligt denna konstitution ska dessutom alla militärer ges straffrihet för sina brott mot de mänskliga rättigheterna genom åren.

Hela valet är en falsk uppvisning för att ge intryck av demokratisering. Men under tiden fortsätter det mesta som förut. Fattigdomen är skriande till följd av att militärregimen lägger beslag på tillgångarna och fördelningspolitik till folket saknas. Attackerna mot civilbefolkningen har fortsatt med fördrivning, systematiska våldtäkter, tvångsrekrytering av barnsoldater och förföljelse av alla som protesterar.

Inom FN fördöms militärjuntans framfart och förslag har lagts fram om en undersökningskommission för att gå igenom alla brott mot de mänskliga rättigheterna som militärjuntan gjort sig skyldig till och fortfarande begår. Detta förslag har bland annat fått stöd från 12 av EU:s medlemsländer och av demokratirörelsens ledare Aung San Suu Kyi. Dessvärre tillhör Sverige inte de EU-länder som gett sitt stöd åt FN-förslaget.

Regeringen motiverar detta med att den nyvalda regimen ger nya möjligheter att inleda en dialog och på det sättet få till stånd en förändring. Men detta skulle naturligtvis spela militärdiktaturen rakt i händerna. De vill ju att omvärlden ska tro att en verklig förändring ägt rum, och därmed lätta på pressen och sanktionerna mot regimen. De ger sig gärna in i en till intet förpliktigande dialog istället för att utsättas för obehagliga straffåtgärder från omvärlden.

Militären har två svaga punkter: vapenmakten och pengarna. Utan vapen står sig militärregimen slätt eftersom den saknar stöd, kan den inte skrämma folket till lydnad har den ingenting annat att ta till. Därför måste vapenembargot mot Burmas regim upprätthållas och utökas. Sverige och EU bör verka för att fler länder ansluter sig.

Militärjuntan har blivit rik på affärer med omvärlden, utan att någonting av detta kommit folket till del. Tvärtom har landet plundrats på naturresurser och andra tillgångar för att gynna den lilla elit som styr. EU har infört restriktioner för vissa personer ur regimen att röra sig fritt, deras tillgångar i europeiska banker har också blivit frysta. Det finns ett vapenembargo och regler för att förhindra handel med timmer och ädelstenar.

Men tyvärr finns det inga restriktioner gällande gas och olja, det finns till och med europeiska företag på plats i Burma som ägnar sig åt utvinning. Detta gynnar militärregimen både ekonomiskt och politiskt.

Burmas grannländer bidrar på många sätt till att stödja militärregimen, eftersom de gynnas ekonomiskt av det. Burmas fattiga migrantarbetare som flytt diktaturen utnyttjas dessutom svårt i framför allt Thailand.

EU bör ägna mer kraft åt att försöka påverka Burmas grannar att minska handeln och samarbetet med Burma, det kommer att skada den burmesiska militärregimen ekonomiskt och leda till att den blir mer isolerad.

Civilbefolkningen och demokratirörelsen behöver såväl politiskt som ekonomiskt stöd. Det är helt avgörande att stödet ges direkt till oppositionen och att ingenting går via regimen, som annars direkt lägger beslag på pengar och andra resurser.

Stockholm den 26 september 2011
Hillevi Larsson (S)
Christer Engelhardt (S)	Hans Hoff (S)
Johan Andersson (S)	Jörgen Hellman (S)
Kerstin Engle (S)	Kerstin Nilsson (S)
Suzanne Svensson (S)	Thomas Strand (S)
Kerstin Haglö (S)	Shadiye Heydari (S)
Fredrik Lundh Sammeli (S)