Miljöfarliga utsläpp från fartyg

Motion 1989/90:Jo840 av Gunhild Bolander (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo840

av Gunhild Bolander (c)
Miljöfarliga utsläpp från fartyg

Med sitt geografiska läge centralt i Östersjön har Gotland i allmänhet stor
kontakt med och stort utbyte av sjöfarten. Det är därför också ganska naturligt
att även de negativa sidorna av denna verksamhet blir alltmer påtaglig.
Ett av de miljöproblem som vunnit alltmer uppmärksamhet - särskilt i jämförelse
med de skärpta regler som den 1 januari 1989 gäller för landbaserad
verksamhet - är de utsläpp av rökgaser som kommer från framför allt de lite
större fartygen. Utsläppen kan från viss utgångspunkt jämföras med utsläppen
från flera hundra, tom upp till tusen villor. Problemen blir särskilt påtagliga
när fartygen ligger vid kaj längre perioder. För Visby blir förhållandet
extra påtagligt eftersom det lokalt finns en klart uttalad ambition att hålla
en bra luftkvalitet till skydd för såväl människor som den kulturhistoriskt
värdefulla bebyggelsen.

Förutom förhållandet att fartygen är utrustade med mycket stora motorer,
vilka av så att säga naturliga skäl ger upphov till stora utsläpp, utgör det
bränsle som används ytterligare ett problem. Det finns således i nuläget inga
preciserade krav på det bränsle - oftast olja - som används på fartygen. Vanligtvis
är t.ex. svavelhalten betydligt högre (4-5 ggr) än vad som tillåts på
land.

Det bör i sammanhanget också påpekas att det vid flera tillfällen då man
försökt undersöka fartygsbränslenas ursprung i vissa fall funnit att ursprunget
är tvivelaktigt genom att man kunnat se en koppling till sådan förorenad
olja som efter användning på land fått beteckningen miljöfarligt avfall.
De föroreningar som uppkommer vid användning av förorenad olja är
inte i alla avseenden kända. Dock vet man att effekten på miljön är mycket
negativ, särskilt i ekologiskt avseende.

Eftersom det från flera utgångspunkter, bl.a. förhållandet att sjöfarten i
andra avseenden - t.ex. för omhändertagandet av fartygens avfall och avlopp
- anpassat sig till de krav som tillämpas på land, borde även miljökraven
på det bränsle som användes ansluta sig till de som gäller för land. I en
första etapp borde dessa krav gälla när fartygen ligger vid kaj eller i nära
anslutning till hamnen. Därefter borde det formuleras krav på att fartygen
kan ges el-anslutning vid kajplatserna. Som t.ex 3:e etapp borde förslagsvis
krav riktas på att det bränsle som används till sjöss uppfyller vissa minimikrav.

För att de föreslagna åtgärderna skall få full genomslagskraft fordras en

internationell acceptans. Det bör dock i vanlig ordning vara möjligt att formulera
de nationella kraven och med dessa som utgångspunkt ge sig in i det
internationella arbetet. Ett framgångsrikt arbete i enlighet med förslaget
skulle ha en påtaglig och positiv effekt på luftkvalitén i samtliga våra hamnstäder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift
att utreda frågan om att ange precisa miljökrav på det bränsle som
används på i första hand våra fartyg och på sikt alla fartyg.

Stockholm den 25 januari 1990

Gunhild Bolander (c)

Mot. 1989/90
Jo840

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Jo839-846