Miljöinformation om turistorter

Motion 1989/90:Kr501 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Kr501

av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt
(båda s)

Miljöinformation om turistorter

En massiv turistvåg tycks svepa fram över världen. Vid ett interparlamentariskt
möte i Haag 1989 talade man till och med om en turistrevolution.
Enligt World Tourism Organization (WTO) kommer turismen att vara
världens ledande exportindustri vid sekelskiftet. Detta skulle innebära att de
belopp som kommer att genereras av turistutbytet mellan världens länder
snart kommer att överskrida omsättningen inom världens oljehandel - f.n.
världens största exportindustri.

Turistindustrin erbjuder både löften och hot för framtiden. Dess betydelse
för mindre utvecklade länder är uppenbar. I en värld där tillverkning och
handel blir alltmer beroende av högteknologi och automatik, kommer turismen
otvivelaktigt att i stor utsträckning vara hänvisad till människor som kan
göra arbetet. Eftersom turismen är så arbetsintensiv och växer så snabbt, är
turismen på väg att bli en ny arbetkraftskälla i många utvecklingsländer. Enligt
det amerikanska institutet Wharton Econometric Forecasting Associates
är en av 16 arbetare räknat på världsvid bas verksam i turistnäringen.
Resor och turism är enligt institutet världens största industri räknat i termer
av sysselsättning och man hävdar också att länderna blivit 166 miljarder US$
rikare i form av skatteintäkter som kommer från turismen. Enligt WTO kan
turistresorna förväntas öka med 40% inom det närmaste decenniet. Än så
länge drar de europeiska länderna in mer turistintäkter än någon annan region
(46 % av de totala intäkterna).

Den industriella världen och de socialt sett mest utvecklade länderna har
också det största ansvaret för den fortsatta utvecklingen av turismen. Ty medaljen
har också en baksida. Och den baksidan heter exploatering och miljöförstöring.
Det gäller att finna en balanspunkt mellan investeringar i turistkomfort
och bevarande av ofta unika miljövärden.

Turismen expanderar i både utvecklingsländer och även vissa industriländer
(t.ex. Medelhavsländerna) så snabbt att den redan åstadkommit i vissa
fall obotliga skador på miljön. Miljöförstöringen har gått så snabbt att frågan
blivit en högsta angelägenhet i UNDP:s program för att skapa balans mellan
turism och miljö. Organisationen har just färdigställt en turistutvecklingsplan
med hjälp av WTO.

Att behovet av sådan planering är stort visar inte minst situationen på Cypern
- ett turismål som inte minst lockar ett stort antal resenärer från de

Mot.
1989/90
Kr501507

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Kr501-507

skandinaviska länderna. I UNDP-rapporten sägs bl.a. om Cypern att i nästan
varje exploaterat område är miljön utsatt för en så svår belastning att
ytterligare påfrestningar kan leda till en katastrof. Ibland undrar jag, om vi
inte är på väg att sälja våra själar, säger föreståndaren för Cyperns fiskeridepartement.
Andreas Demetropoulos. Och representanter för miljörörelsen
hävdar att de flesta turister som kommer till Cypern inte har något att
erbjuda. "De kommer bara för att köpa våra naturresurser, vår sol, vårt hav
likt produkter på en stormarknad. Sen försvinner de. De vet ingenting om
våra förhoppningar, om våra nationella problem, vår kamp för frihet eller
vår historia.

Dessa exempel kan mångfaldigas. Att miljön är en begränsad resurs vid
turistexploatering måste i betydligt större utsträckning än hittills beaktas
också av svenska researrangörer av olika kategorier.

På frågan om svenska reseföretag bedriver någon målinriktad miljöinformation
till de svenska utlandsturisterna har man svarat att ingen information
om miljöproblemen i turistländerna lämnas, utom när akuta problem uppstår.
Ett exempel på en sådan akut situation är algblomningen i Adriatiska
havet sommaren 1989.

Detta förhållande måste betecknas som djupt otillfredsställande. Sverige,
som i många avseenden varit ett föregångsland på miljöområdet, måste ta
ett betydligt större ansvar för de påfrestningar vi själva utsätter miljön för
vid turistresor i andra länder. Vår miljömedvetenhet måste ta sig praktiska
uttryck även då vi befinner oss på rekreations- och semesterresor i länder,
där miljöbelastningarna redan nått smärtgränsen. Ett sådant större ansvar
bör med fördel kunna läggas på de svenska företag som arrangerar turistresor
utomlands. Dessa bör uttyckligen åläggas att lämna sina kunder en fyllig
och tydlig information om miljösituationen i respektive turistland samt även
mana turisterna till varsamhet med natur och miljö i dessa länder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skyldigheten för svenska researrangörer att informera
om miljösituationen i turistländerna.

Stockholm den 17 januari 1990

Bengt Silfverstrand (s) Birthe Sörestedt (s)

Mot. 1989/90
Kr501

2