Miljölagstiftningen m.m.

Motion 1988/89:Jo860 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo860

av Claes Roxbergh m.fl. (mp)
Miljölagstiftningen m.m.

Före valet lovade samtliga partier i en SNF-enkät att de var villiga att ändra
miljölagstiftningen så att kraven på bl.a. företag skulle ändras så att de i
huvudsak grundades på vad naturen tål. Om detta genomfördes skulle det
innebära en grundläggande förändring av svensk miljölagstiftning. Idag
ställer lagen krav på varje enskild utsläppskälla medan hänsyn till den totala
miljösituationen spelar en underordnad roll. Ett sätt att förverkliga det
förändrade synsättet på miljölagstiftningen är att införa kvalitetsnormer.
Kvalitetsnormer kan tolkas så att människor och natur har rätt till en viss
miljöstandard.

Revision av miljölagstiftningen

Den samlade miljölagstiftningen är svåröverskådlig och dåligt sammanhängande
och ojämn. Det gör att den många gånger är svår att tillämpa i praktiken
för både myndigheter och enskilda. De myndigheter som skall utöva tillsyn
fungerar inte effektivt, både p.g.a. brister i organisationen och för litet
resurser. I miljöpartiet de grönas ekonomiska motion höjs länsstyrelsernas
naturvårdsenheters anslag rejält samtidigt som den del av de nytillkommande
tjänsterna öronmärks för den gröna naturvården. Straffsatser och
bevisbörderegler måste alltså ses över för att höja lagstiftningens effektivitet.

Miljöbalk

Miljöpartiet de gröna föreslår att det tillsätts en parlamentarisk kommitté
med uppgift att arbeta fram en ny konsekvent sammanhållen och skärpt
miljö- och naturresurslagstiftning som lämpligen samlas i en speciell miljöbalk.
I det nya lagpaketet skall det läggas stor vikt vid att genomförande- och
tillsynssidan kan fungera.

Följande helt nya ingredienser är viktiga i den nya lagstiftningen.

- Kvalitetsnormer. Det här är egentligen vad samtliga partier har stött före
valet genom att tala om vad naturen tål. Kvalitetsnormer finns redan i
USA och EG-länderna.

- Miljökonsekvensanalyser. Innan någon får börja med en verksamhet som
kan påverka miljön negativt, skall en miljökonsekvensanalys krävas. I
miljökonsekvensanalysen skall ingå vilka miljöeffekterna kan bli, olika
alternativ för att uppnå samma ändamål, vad det innebär att inte göra

något alls (nollalternativet) och om verksamheten orsakar några irreversibla
effekter på miljön.

- Harmonisering av lagstiftningen med miljöskatter och/eller miljöavgifter
så att de ekonomiska styrmedlen får lagligt stöd och fungerar effektivt
tillsammans med lagstiftningen i övrigt.

Miljövårdsplaner

Krav på miljövårdsplaner med rättsverkan bör införas på både nationell och
kommunal nivå. De planer som upprättas på kommunal nivå underställs
statlig granskning. Planerna bör också samordnas med de energiplaner som
upprättas. Vi föreslår att en särskild utredning tillsätts med syfte att se över
planlagstiftningen för att hitta lämpliga lösningar. Utredningen bör ha
kontakt med den parlamentariska kommitté vi föreslagit med syfte att
utarbeta en miljöbalk.

Ändringar i befintlig miljölagstiftning

Eftersom det kommer att ta litet tid innan en parlamentarisk kommitté kan
lägga fram ett förslag till en samlad miljöbalk, föreslår vi också en del
ändringar i befintlig lagstiftning.

Lagen om kemiska produkter

I förarbetena till lagen anges en substitutionsprincip, d. v.s. om en tillverkare
skall byta en kemisk produkt mot en annan mindre farlig om det ändå går att
uppnå samma ändamål. För att principen skall bli tydligare bör den föras in i
lagtexten. En annan gällande princip som bör tydliggöras i själva lagtexten av
pedagogiska skäl är den om den omvända bevisbördan, d.v.s. att det är helt
och hållet den som tillverkar eller importerar en produkt som skall visa att
produkten inte är skadlig för hälsa och miljö. Principen om den omvända
bevisbördan fanns också med i den gamla lagen om hälso- och miljöfarliga
varor från 1973.

Lagen om kemiska produkter gäller bara kemiska ämnen och beredningar
och inte varor till skillnad mot lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Vi
föreslår att denna brist rättas till och att tillämpningsområdet vidgas till att
gälla även varor.

Vi vill att tillverkare och importörer av kemiska och/eller miljöfarliga
produkter skall åläggas att presentera en livscykelspecifikation för produkten.
Livscykelspecifikationen skall redogöra för vad som kommer att hända
med varan när den inte längre går att använda. Det innebär att avfalls- och
återvinningsproblematiken tas upp redan vid tillverkningen. En förutsättning
för att införa krav på livscykelspecifikation i lagen om kemiska
produkter är att lagen görs tillämplig även för varor där kemiska ämnen och
beredningar ingår.

Tillverkare av kemiska produkter bör åläggas att redovisa en materialbalans,
vilket innebär att inköp av olika ämnen till tillverkningsprocessen
redovisas liksom innehåll i levererade produkter samt eventuella utsläpp till

Mot.

J086O

luft och vatten. Ett krav på upprättande av materialbalanser skulle underlätta
miljövårdsmyndigheternas tillsyn.

Miljöskyddslagen

Lagen gäller inte joniserande strålning och radioaktiva ämnen. Detta
behandlas istället i atomansvarighetslagen, lagen om kärnteknisk verksamhet
och strålskyddslagen. Detta medför att joniserande strålning och
radioaktiva ämnen kontrolleras av mildare lagstiftning än övrig miljöfarlig
verksamhet. Vi föreslår att miljöskyddslagen skall gälla även här. Det kan få
stor betydelse om miljöskyddslagens tillåtlighetsregler, t.ex. om krav på
lämplig lokalisering och bästa teknik görs tillämpliga även på det här
området. Prövning enligt miljöskyddslagen skulle också innebära att prövningen
blir offentlig.

Utredningsförslag om miljöavgifter på klor och svavel väntas våren -89.
Miljöskyddslagen ställer inte högre krav än vad ett normalföretag i branschen
klarar. Det kan därför finnas risk att miljöavgifter, med miljöskyddslagens
nuvarande konstruktion, sänker koncessionsnämndens krav på företagen.
Vi föreslår därför att miljöavgifterna räknas bort när bedömningen av
vad ett normalföretag i branschen klarar av, görs. Detta innebär alltså en
höjning av miljöskyddslagens ambitionsnivå. Frågan om miljöskyddslagens
ambitionsnivå bör också tas upp i den parlamentariska kommitté som vi
föreslagit.

Enligt miljöskyddslagen behöver företagen bara betala miljöskyddsavgift
för överträdelser som varit till ekonomisk fördel för företaget. Detta bör
ändras så att avgiften grundas på hur stor mängd av det miljöfarliga ämnet
som släppts ut.

Om ett miljöbrott räknas som ringa skall straff inte utdömas enligt
miljöskyddslagen. Tyvärr har det gått inflation i begreppet ringa, vilket har
urholkat lagstiftningens effektivitet. Vi föreslår att straffriheten för ringa
miljöbrott avskaffas.

Det kan ofta ta lång tid innan skador som orsakats av miljöbrott upptäcks.
Vi föreslår därför att preskription för miljöbrott avskaffas.

Vi föreslår att ett system med miljörevisorer etableras för att granska alla
verksamheter som har koncession. Miljörevisorn skall utses av tillsynsmyndigheten,
auktoriseras av naturvårdsverket och betalas av företaget. Företagen
skall granskas på årlig basis.

Koncessionsnämndens sammansättning garanterar inte ekologisk/biologisk
kompetens, vilket är nödvändigt för att bedöma miljöfarlig verksamhets
effekter på miljön. Vi föreslår att det istället för en person från naturvårdsverkets
verksamhetsområde skall ingå en person med ekologisk/biologisk
kompetens.

När miljö- och hälsoskyddsnämnderna övertar tillsyn enligt miljöskyddslagen
kommer besluten att kunna överklagas till länsstyrelsen i första instans
och koncessionsnämnden i andra instans. Idag, när länsstyrelsen har ansvaret
i första instans, överklagas besluten direkt till regeringen. Beslutsgången
kommer alltså att bli längre enligt den nya ordningen. Vi föreslår att miljöoch
hälsoskyddsnämndernas beslut skall överklagas direkt till koncessions

Mot. 1988/89

J086O

13

nämnden för att höja effektiviteten.

Skyddet av miljön är ett klart allmänintresse. Sakägarbegreppet behöver
vidgas så att ideella organisationer och enskilda har rätt att väcka talan vid
domstol. Ett exempel på ett land som har ett vidare sakägarbegrepp än
Sverige är Danmark. Enligt den danska miljobeskyttelseloven räknas vissa
miljöorganisationer som sakägare. Ett vidare sakägarbegrepp skulle öka
lagstiftningens effektivitet. Många människor skulle säkert välja att i så fall
driva miljöfrågor via domstolarna istället för genom utomparlamentariska
aktioner. Möjligheterna till rättshjälp för sakägare i miljömål måste förbättras,
vilket bör behandlas i samband med den samlade översynen av miljö- och
naturresurslagstiftningen.

Naturresurslagen

Lagen ger hotade naturområden ett mycket svagt skydd. Men vi anser att det,
trots allt, går att göra vissa ändringar redan nu i väntan på en mer
genomgripande omarbetning. Vi föreslår att de naturvärden som skyddas i
2-6 § 3 kap. ges ett kraftfullare skydd. Skyddet skall inte kunna åsidosättas
för att t.ex. gynna utvecklingen av det lokala näringslivet.

Vi anser att det har byggts ut så mycket vattenkraft i landet att
naturvärdena måste stärkas betydligt på exploateringsintressenas bekostnad.
Ammerån bör skyddas i naturresurslagen. Ett värdefullt naturområde som är
på väg att förstöras av ett gigantiskt avvattningsprojekt är Emån. Emån är ett
av de för naturvården värdefullaste vattendragen i landet och bör skyddas i
naturresurslagen.

Plan- och boverket är ansvarigt för den allmänna uppsikten enligt
naturresurslagen. Vi anser att naturvårdsverket, som är den statliga centrala
myndighet som ansvarar för naturvården, skall vara den ansvariga myndigheten.

Vattenlagen

Vattenlagen har andra tillåtlighetsregler än miljöskyddslagen, samtidigt som
den gäller parallellt med miljöskyddslagen. Miljöskyddslagen tillåtlighetsregler
ställer högre krav på miljöhänsyn än vattenlagens. Vattenlagens 4 §
3 kap. innebär att ett vattenföretag inte skall tillåtas om kostnaden överväger
nyttan. Kostnad och nytta skall bedömas ur ett allmännare perspektiv än
kostnad och båtnad som fanns i den gamla vattenlagen som gällde t.o.m.
1983. Enligt ett yttrande från vattendomstolen till regeringen angående en
utbyggnad av Ammerån har endast sådana faktorer vägts in som kan
bedömas ur ett rent samhällsekonomiskt perspektiv. Domstolen har alltså
inte tagit hänsyn till t.ex. naturvärden som inte går att värdera i pengar. För
att stärka naturvårdens ställning, vilket var ett av syftena med den nya
vattenlagen bör 4 § 3 kap. i vattenlagen ändras så att även sådana värden som
inte går att värdera i pengar skall tas in i den samlade bedömningen.

Vattendomstolen saknar idag helt ekologisk/biologisk kompetens, vilket
är märkligt eftersom domstolen skall ta hänsyn till miljö- och naturvård. Vi
föreslår att vattendomstolarnas nuvarande sammansättning kompletteras
med en person med ekologisk/biologisk kompetens.

Mot. 1988/89

J086O

14

Eftersom exploateringen av vattendragen har gått mycket långt i landet
anser vi att ett förbud mot utbyggnad i orörda vattendrag skall föras in i
vattenlagen.

Naturvårdslagen

Genom en uppgörelse mellan centern och socialdemokraterna ändrades
naturvårdslagen så att markägarintressena stärktes. Tidigare hade det krävts
att markanvändningen inom en fastighet avsevärt försvårats vid bildning av
naturreservat för att markägaren skulle vara berättigad till ersättning. Efter
ändringen räckte det med att markanvändningen inom en del av fastigheten
avsevärt försvårades för att markägaren skulle bli ersättningsberättigad.
Denna ändring var klart negativ för naturvården eftersom det av ekonomiska
skäl blev betydligt svårare att bilda naturreservat. Vi föreslår att naturvårdslagen
ändras så att markanvändningen inom fastigheten som helhet avsevärt
måste försvåras för att ersättning skall utgå.

Skogsvårdslagen

Skogsvårdslagen bör, liksom övrig miljö- och naturresurslagstiftning, ingå i
den genomgripande översynen som skall resultera i en miljöbalk. Trots detta
vill vi redan nu göra ett par ändringar i lagen. Det är mycket viktigt att den
fjällnära skogen skyddas av naturvårdsgräns omedelbart. Dessutom vill vi att
5 § tredje stycket i lagen vilket kräver att ny skog skall anläggas på
skogsmark om skogen är så gles eller till stor del består av för marken
olämpligt trädslag att dess tillväxt blir avsevärt mindre än den tillväxt som är
möjlig utgår. I praktiken innebär 5 § tredje stycket att en del värdefull,
artrik gammal hagmark planteras igen.

Biltullar

I mångå städer är biltrafiken ett allvarligt hälso- och miljöproblem. I flera
storstäder finns intresse för att begränsa biltrafiken med hjälp av biltullar/
områdesavgifter. Riksdagen bör ge kommunerna möjlighet att införa
biltullar/områdesavgifter.

Nationalälvarna

De fyra sista, stora outbyggda älvarna bör bevaras för kommande generationer.
Vi anser att de representerar så stora naturvärden att de bör skyddas i
grundlagen.

Övrigt om miljövårdens organisation
Tillsynen

Mångå gånger har länsstyrelsernas naturvårdsenheter en svag ställning inom
länsstyrelsen. Det är också tveksamt hur effektivt kommunerna via miljöoch
hälsoskyddsnämnderna kommer att klara tillsynen när kommunerna
skall ta över en del av tillsynen enligt miljöskyddslagen. Det är möjligt att en

Mot.

J086O

fristående statlig organisation, frikopplad från särintressena, skulle vara
effektivare. Detta är något som den parlamentariska kommitté som vi
föreslår i den här motionen bör överväga,

Kommunekolog

Det är viktigt att snabbt bygga upp den kommunala kompetensen i
miljöfrågor inför ökningen av kommunernas tillsynsansvar. Varje kommun
bör åläggas att inrätta en kommunekologtjänst (flera små kommuner skulle
också kunna samverka om en kommunekolog).

Miljöombudsman

Vi föreslår att en tjänst som miljöombudsman inrättas och får en liknande
funktion som konsumentombudsmannen. Miljöombudsmannen skall kunna
bistå föreningar och enskilda med rådgivning och kunna ta initiativ till att
driva egna miljömål.

Naturresursräkenskaper

Hävdandet av landets naturresurser bör göras till ett huvudmål för finansdepartementet.
Miljökostnader bör beräknas och naturresursräkenskaper
upprättas. Vi anser också att det är olämpligt att blanda miljöskyddsintressen
med exploateringsintressen, vilket är fallet inom miljö- och energidepartementet
och vi föreslår därför att ett särskilt miljö- och naturresursdepartement
inrättas.

Hemställan

Med hänvisning till det som anförts i motionen hemställer vi

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk
kommitté med syfte att göra en samlad översyn av miljö- och
naturresurslagstiftningen i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att den parlamentariska kommittén, som föreslås i ovanstående
yrkande, arbetar fram ett förslag till en mer fristående statlig
miljövårdsorganisation på regional och kommunal nivå enligt vad som
anförts i motionen,

[att riksdagen begär hos regeringen att en utredning tillsätts med
syfte att se över planlagstiftningen i enlighet med vad som anförts i
motionen,1]

3. att riksdagen ger regeringen till känna att miljökvalitetsnormer
införs i miljölagstiftningen i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att krav på miljökonsekvensanalyser införs i miljölagstiftningen i
enlighet med vad som anförts i motionen.

5. att substitutionsprincipen skrivs in i lagtexten i lagen om kemiska
produkter,

6. att principen om den omvända bevisbördan införs i lagtexten i
lagen om kemiska produkter,

7. att lagen om kemiska produkter även skall innefatta varor där
produkterna ingår,

Mot. 1988/89

J086O

16

8. att krav på livscykelspecifikation införs i lagen om kemiska
produkter enligt vad som anförts i motionen,

9. att krav på att företagen skall upprätta materialbalanser skall
införas i lagen om kemiska produkter,

10. att miljöskyddslagen även skall omfatta joniserande strålning
och radioaktiva ämnen,

11. att miljöskatter/avgifter skall räknas bort vid bedömningen av
vad ett normalföretag klarar vid tillåtlighetsbedömning enligt miljöskyddslagen,

12. att § 52 ändras så att företagen måste betala miljöskyddsavgift
även om de inte har någon ekonomisk vinning av utsläppet; avgiften
skall istället grundas på mängd utsläpp,

13. att straffriheten för ringa miljöbrott avskaffas,

14. att koncessionsnämndens sammansättning ändras så att en
person med ekologisk/biologisk kompetens ingår istället för en person
från naturvårdsverkets verksamhetsområde,

15. att sakägarbegreppet vidgas till att omfatta ideella organisationer
och enskilda,

16. att beslut av miljö- och hälsoskyddsnämnderna enligt miljöskyddslagen
skall överklagas direkt till koncessionsnämnden och inte
till länsstyrelserna,

[att andra stycket i 1 § 3 kap. naturresurslagen utgår så att de
områden som skyddas i 2-6 § får ett verkligt skydd,1]

[att uppströms Överammerån i 6 § 3 kap. vattenlagen strykes
så att hela Ammerån skyddas,1]

[att Emån skyddas i naturresurslagen,1]

[att 3 § 5 kap.naturresurslagen ändras så att naturvårdsverket
och inte planverket blir ansvarigt för den allmänna uppsikten av
hushållningen med naturresurser,1]

17. att 4 § 3 kap. vattenlagen ändras så att ett vattenföretag inte får
tillåtas om de samlade olägenheterna är större än nyttan. Även sådana
olägenheter som inte är av ekonomisk natur skall vägas in,

18. att ett förbud mot utbyggnad av vattenverk i orörda vattendrag
införes,

[att vattendomstolens sammansättning ändras så att en person
med ekologisk/biologisk kompetens alltid ingår,2]

19. att berörd del av stryks i 26 § naturvårdslagen,

20. att en naturvårdsgräns för att skydda fjällnära skog införs i
skogsvårdslagen,

21. att 5 § tredje stycket skogsvårdslagen avskaffas,

[att riksdagen begär att regeringen skall lägga fram ett lagförslag
som innebär att kommunerna ges möjlighet att införa biltullar/
områdesavgifter,3]

[att de fyra sista större outbyggda älvarna grundlagsskyddas:
Torne älv, Pite älv, Kalix älv och Vindelälven,4]

22. att preskriptionstiden för miljöbrott avskaffas,

23. att miljörevisorer införs i enlighet med vad som anförs i
motionen,

Mot. 1988/89

J086O

17

Mot. 1988/89
J086O

Stockholm den 16 januari 1989
Claes Roxbergh (mp)

Inger Schörling (mp) Elisabeth Franzén (mp)

Åsa Domeij (mp) Roy Ottosson (mp)

Hans Leghammar (mp)

24. att en miljöombudsman tillsättes i enlighet med vad som anförts
i motionen,

25. att naturresursräkenskaper upprättas på nationell nivå i enlighet
med vad som anförts i motionen,

26. att ett särskilt miljö- och naturresursdepartement inrättas.

1 1988/89:Bo537

2 1988/89:Ju421

3 1988/89:T355

4 1988/89: K237

- < ;

16937, Stockholm 1989