Miljön i Östersjöområdet

Motion 1989/90:Jo749 av Karl Erik Olsson m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo749

av Karl Erik Olsson m.fl. (c)
Miljön i Östersjöområdet

ÖSTERSJÖN - DET UNGA HAVET

Inledning

I den här motionen tar vi upp dels havet Östersjön, men också insatser för
miljön i hela Östersjöområdet, dvs i stora delar av Östeuropa. Vi anser att
våra förslag ska användas till en räddningsplan för Östersjöområdets miljö.

Östersjön - ett stillastående hav

Östersjön är med sina 440 000 kvadratkilometers yta världens största brackvattenhav.
Havet är grunt och stillastående och vattnet präglas av alla floder
som har sina tilflöden till havet. De stora mängderna sötvatten som får tas
emot ger havet en mycket låg salthalt. Det är stora delar av norra Europa
som avvattnas till Östersjön. Detta gör också sjön mycket känslig för miljöutsläpp
som kommer från dessa länder.

Det är mycket liten omsättning av vattnet i Östersjön. Det är bara vid
stora stormar som större vattenmängder kan bytas ut. Stora delar av Östersjöns
bottenområden har syrebrist. Inflödet av friskt syrerikt saltvatten står
inte i proportion till bildandet av områden med syrebrist. Risken för syrebrist
och bottendöd finns alltid i ett hav som Östersjön, men situationen har
blivit värre av övergödningen.

Östersjön - ett känsligt hav

Biologiskt och geologiskt sett är Östersjön ett ungt hav. Dess artfattigdom
beror på att vattnet egentligen är omöjligt för många djur och växter. Det är
för salt för sötvattenarter och för sött för saltvattenarter. Denna artfattigdom
och havets ekologi gör att det är mycket känsligt för föroreningar och miljöförstöring.

En annan konsekvens av artfattigdomen är att näringskedjorna är relativt
enkla och lätta att störa och förstöra. Om en art försvinner får det långtgående
effekter. Hela ekosystemet råkar i obalans om en art slås ut av t.ex.
en förorening. Östersjön tål sämre än andra havsmiljöer att utsättas för mil

jöförstöring. Det stillastående vattnet gör också att havet är mer känsligt.
Miljögifter som släpps ut i vattnet stannar längre än i många andra havsområden.

Östersjön - ett hav med många tillflöden

Kring Östersjön ligger sju länder. I dessa länder bor ca 140 miljoner människor.
Flodernas avrinning till Östersjön om fattar områden där det bor ca 70
miljoner människor. I flera av dessa områden finns tung industri, t.ex. ståloch
massa industri. Där bedrivs dessutom ett intensivt jordbruk. I om rådet
sker också livlig fartygstrafik för både gods och människor.

Tillflödena från vissa områden är mycket förorenade. Det gäller t.ex.
Wisla och Oder i Polen samt Neva i Sovjet.

Östersjön - ett hotat hav

Nästan ingen annanstans i Europa har miljögifter slagit till så hårt mot djuren
som i Östersjön. Havsörnen, sälarna, uttern och fiskgjuse - alla har de
drabbats av giftutsläppen.

De allvarligaste hoten idag kan beskrivas som följande:

- Höga tungmetallhalter förekommer fortfarande i sediment, trots att utsläppen
minskat.

- Dioxinhalten i fisk är hög, vilket kan vara skadligt för människor och
djur.

- Klorutsläppen från massafabrikerna är fortfarande allvarliga.

- Närsalthalterna har ökat mycket kraftigt sedan 60-talet.

- Syrebristen i deiar av havet är alarmerande. Det beror delvis på naturliga
orsaker, men har förstärkts av övergödningen från tillflöden och nederbörd.

- Algblomning har blivit vanligare i Kattegatt och de danska sunden, vilket
kan tyda på en omfattande eutrofiering.

- Sovjetiska planer på fosforitbrytning i Estland kan leda till stora utsläpp
av närsalter och tungmetaller.

- Oljeutvinning i Östersjön ger ökade miljörisker.

- Den ökade fartygstrafiken ökar risken för oljeutsläpp.

Vi anser att man kan dela in dessa utsläpp i tre olika grupper. Till den
första hör utsläpp av naturfrämmande ämnen som organiska klorföreningar
och dioxin. Dessa utsläpp bör helt stoppas. Kemiska produkter i hushållet
som innehåller dessa ämnen måste förbjudas.

Till den andra gruppen hör ämnen som inte är naturfrämmande, men som
förekommer i onaturliga koncentrationer. Dessa utsläpp bör pressas till de
naturliga varaiationerna.

Olje- och kemikalieutsläpp hör till den grupp av ämnen som orsakas av
olyckor m.m. Dessa utsläpp måste naturligtvis undvikas genom ett intensivt
förebyggande arbete.

Tillskotten av förorenade ämnen till Östersjön sammanfattas i tabell 1.
(Se bil 1).

Mot. 1989/90

Jo749

15

Tungmetaller och kemikalier

De metaller som tillförs haven samlas till slut i sedimenten. Tillförseln av
kadmium är t ex 140 ton/år. De svenska utsläppen är 7,5 ton/år, varav en del
av dem hamnar i Östersjön.

Metallutsläppen måste reduceras till samma storleksordning som den naturliga
variationen. En halvering av utsläppen är då inte tillräckligt. Kadmiumhalterna
i sedimenten är förhöjda med mer än 10 gånger. Om man ska
reducera kadmiumhalten till naturlig nivå ska den totala tillförseln minskas
från 140 ton/år till 14 ton/år.

Vi anser att det måste ställas högre krav på industrier som släpper ut svårnedbrytbara
kemiska föreningar och tungmetaller. Processvattnet måste renas
i eget reningsverk och industriellt avloppsvatten som innehåller svårnedbrytbara
kemiska föreningar och giftiga tungmetaller ska inte få kopplas till
de kommunala reningsverken. Målet måste vara att de kommunala reningsverken
bara tar hand om avlopp från hushållen. Alla företag måste bygga
upp egen reningsverksamhet.

Problemet med dagvattenhanteringen måste uppmärksammas. Idag händer
det att avloppsreningsverken översvämmas av dagvatten. Detta dagvatten
måste avledas lokalt.

Det finns en mängd gamla varphögar och tippar som läcker ut okända
mängder tungmetaller. Detta drabbar bl a Östersjöns miljö. Vi anser att
dessa varphögar och tippar måste saneras före 1995.

Centern har i flera år krävt att PCB totalförbjuds. Nyanvändning av PCB
är förbjuden. Sanering av gammalt material måste inledas omedelbart med
sikte på att vara klar 1992.

Klorutsläpp

Klorutsläppen från massaindustrin är fortfarande stora. De leder till stora
miljöproblem i Östersjön. På centerinitiativ har miljöavgiftsutredningen lagt
förslag om en miljöavgift på klor. Vi anser att huvuddelen av utsläppen av
klorerade föreningar bör vara avvecklade till 1995. När gällande tillstånd för
massaindustrin löper ut måste dessa omprövas och starkare krav ställas. På
detta sätt stimuleras övergången till miljövänlig teknik.

Utsläpp av närsalter

Utsläpp av närsalter, framför allt kväve och fosfor, leder till övergödning av
Östersjön. Tillgången på kväve och fosfor i havets ytvatten har nästan tredubblats
sedan 60-talet. Problemen förstärks av att Östersjöns vatten är relativt
stillastående och skiktat.

Det krävs betydande insatser för att minska tillflödena av kväve och fosfor.
Kvävet kommer både från floder och genom nederbörden. Drygt hälften
av kvävet kommer med nederbörden, ca 20% från jordbruket och 15% från
avloppen. En minskning av kvävetillförseln måste inrikta sig på en minskning
av utsläppen av kväveoxider till luften, på åtgärder i de kommunala reningsverken
och i jordbruket.

Det är ytterst viktigt att minska utsläppen från trafiken för att få minskad

Mot. 1989/90

Jo749

16

påverkan på havsmiljön. I en särskild motion om trafik och miljö tar vi upp
åtgärder för att reducera vägtrafikens negativa miljöpåverkan.

Riksdagens beslut om halvering av kväveutsläppen måste fullföljas.
Många kommunala reningsverk saknar fortfarande planer för hur de ska
bygga ut reningen och nå målen. Regeringen måste ge naturvårdsverket i
uppdrag att lägga fram en plan för kvävereduktionen i reningsverken.

Vid reduktion av kväve i avloppsvatten måste nya tekniker prövas. Naturens
egen reningsteknik med hjälp av växter bör prövas i större omfattning.

Samma krav ska givetvis ställas på såväl kommunala som industriella reningsverk.

Sjöfart

Tankfartygen som anlöper hamnar i Östersjön har blivit större för varje år.
Östersjöns farvatten är inte enkla att navigera i och risken för olyckor är
mycket stor. En olycka med ett tankfartyg skulle få oerhört stora konsekvenser
för både djur och växtliv i och kring Östersjön.

Risken för oljekatastrofer är oacceptabelt stor med enkelbottnade fartyg.
Det senaste exemplet är den tragiska olyckan utanför Marockos kust där
10000-tals liter olja släppts ut.

Ett sätt att försäkra sig om att olyckor undviks är att fartygen utrustas med
dubbla bottnar. Detta system skulle göra att risken för läckage vid grundstötning
minimeras. Det finns idag fartyg som utrustas med dubbla bottnar. Bl.a.
har de svenska rederierna Nordström & Thulin samt Nynäs Petroleum satsat
på sådana fartyg. Man kan också utrusta fartygen med vakuumsystem så att
ingenting läcker ut vid en grundstötning.

I USA förbereds ett lagförslag som skulle förbjuda enkelbottnade fartyg
att anlöpa amerikanska hamnar. I Finland får enkelbottnade fartyg betala en
högre avgift än de som är utrustade med dubbla bottnar. I Helsingforskonventionen
har det diskuterats att begränsa enkelbottnade fartyg i Östersjön.

Vi föreslår att hamnavgifterna differentieras så att enkelbottnade fartyg
beläggs med betydligt högre avgift än dubbelbottnade eller fartyg med vakuumsystem.

Större svenska handelsfartyg och färjor bör, för att få trafikera svenska
farvatten, ha koncession. Villkoren för koncession ska bl a innefatta gränser
för NOx-utsläpp, tillräcklig oljesaneringsutrustning ombord, samt på sikt
krav om dubbla bottnar eller vakuumsystem för tankfartyg. Den svenska regeringen
bör också ta internationellt initiativ för att genomföra detta system
för i första hand hela Östersjöområdet. Detta bör ges regeringen till känna.

Vad som transporteras i de fartyg som seglar in i Östersjön är ofta höljt i
dunkel. Sverige bör verka internationellt för att införa anmälningsplikt då
fartyg seglar in i Östersjön eller lastar gods i hamn vid Östersjön. Fartygen
ska då anmäla vilken last de har och i vilken mängd. Ett sådant system skulle
göra det lättare att inleda saneringsinsatser vid en eventuell olycka.

Skärpta regler mot oljeutsläpp

De största oljeutsläppen i Östersjön har ägt rum i samband med grundstötningar
och andra fartygsolyckor. Fortfarande händer det också att fartyg ren

Mot. 1989/90

Jo749

17

gör oljetankarna ute till havs och därvid mer eller mindre avsiktligt släpper
ut olja, trots att detta sedan länge är olagligt. Även normal fartygstrafik ger
upphov till oljeutsläpp via kylvatten och läckage. Mycket tyder på att dessa
utsläpp är mycket större än utsläppen i samband med olyckor och tankrengöring.
Regeringen bör vid internationella överläggningar skärpa insatserna
mot oljeutsläpp.

Det bör byggas stationer för mottagning av olje- och kemikaliespill från
rengöring av fartygstankar. Stationerna bör byggas i alla hamnar som tar
emot sådana frakter. Dessa stationer kan anlitas av fartygen och kostnaden
ska tas ut via hamnavgiften.

Det måste bli lättare att finna och identifiera de fartyg som släppt ut olja.
System med lastmärkning och bindande internationella överenskommelser
måste införas. Den av oss föreslagna anmälningsplikten skulle underlätta
detta arbete.

Sverige måste omedelbart ratificera FN:s havsrättskonvention av år 1982.
Den reglerar dumping av fartygsavfall, förorening från land samt olje- och
kemikalieolyckor. Hittills har bara Island av de nordiska länderna ratificerat
konventionen.

En annan åtgärd som behöver vidtas för att begränsa oljeskadorna är att
påskynda ingripandena i samband med oljeutsläpp. Det är viktigt att ett fartyg
som släppt ut olja självt kan vidta åtgärder i avvaktan på hjälp utifrån.
Många oljetankers saknar i dag utrustning för att begränsa oljeskador.

Vi anser att riksdagen ska lagstifta om att alla fartyg som transporterar
olja på svenska vatten skall vara utrustade med länsar och annan lämplig
utrustning för att kunna begränsa skadorna i samband med oljeutsläpp och
att personalen har utbildning för ändamålet. Eftersom oljeskador är en internationell
företeelse anser vi att Sverige bör verka för att också internationella
överenskommelser nås om oljetankers skyddsutrustning. I första hand
är det viktigt att åstadkomma en samstämmig politik på detta område bland
Östersjöstaterna. Detta kan ske inom ramen för Helsingforskonventionen.

De svenska regeringen måste verka för att villkoren för den obligatoriska
internationella sjöförsäkringen skärps. Den som vållar en olycka ska tvingas
ersätta kostnaderna för en inträffad katastrof. Om inte försäkringen är tillräcklig
måste sanktioner kunna fastställas.

En internationell kustbevakningstyrka i FN:s regi bör startas. Den ska
kunna ingripa mot fartyg som ej har tillräckliga försäkringar som täcker miljökatastrofer.

Oljeutvinning

Ett miljöhot som på senare år tillkommit i våra omgivningar och som kan
växa i framtiden är risken för okontrollerade utsläpp samt utsläpp av borroch
smörjoljor i samband med prospekteringsborrning och oljeutvinning.

Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL) har utfört en studie av
effekterna av ett utsläpp från en simulerad utblåsning av ett borrhål öster om
Gotland. Resultatet är skrämmande i ett hav som är så känsligt som Östersjön.
Tusentals fåglar skulle dö. Sälarna skulle drabbas hårt. Djupt liggande
ekosystem skulle drabbas och ta mycket lång tid att återställa. Fisket skulle

Mot. 1989/90

Jo749

18

drabbas mycket hårt. Det skulle få stora konsekvenser för rekreations- och
friluftslivet.

Vi anser att allt prospekteringsarbete måste bedrivas med största försiktighet.
Det får inte ske i naturkänsliga områden. Detta måste gälla såväl i
svenska som i andra länders områden. I det fall säkerheten inte kan garanteras
måste allt arbete med prospektering upphöra. Den svenska regeringen
måste ta initiativ för skärpta regler på området. Det bör ske inom Helsingforskonventionen.

Öresundsförbindelser

En bro över Öresund skulle öka trafikvolymen och förvärra miljöproblemen
i Skåne. En bro är dessutom en dyr lösning. Med den nuvarande utvecklingen
i Östeuropa kommer förmodligen allt mer godstransporter att gå via
dessa områden. Detta minskar motiven för en bro och ökar motiven för fler
färjeförbindelser. Med färjor bygger man inte fast sig vid vissa förbindelser,
eftersom färjorna kan lägga till i olika hamnar.

Vi anser att framtidens förbindelser ska ske med färjor med miljövänliga
motorer, men även en järnvägstunnel kan vara en framtida lösning för förbindelser
mellan Sverige och Själland. Vi avvisar en broförbindelse.

Naturskydd

För att bevara flera biologiskt och geologiskt intressanta områden måste
flera områden vid Sveriges östersjökust avsättas till marina reservat. Som
sådana reservat kan Höga kusten, vattnen kring Karlsöarna utanför Gotland
och delar av Stockholms skärgård vara aktuella. Det rör naturligtvis flera
områden. Graden av angelägenhet bör prövas i en utredning av naturvårdsverket.

Vi vill i detta sammanhang erinra om vårt förslag om att nya finansieringsformer
bör prövas för inköp och vård av reservat. Genom en fond liknande
allmänna arvsfonden kan enskilda människor och organisationer bidra till
inköp och vård av reservat.

Polen

Polen befinner sig i en ekonomisk, men också ekologisk kris. Det tidigare
vanstyret har lett landet till randen av en ekologisk katastrof. Problemen i
landet är många: skogsdöd, förorenade floder och allvarliga hälsoproblem.
Polens miljöproblem drabbar också Östersjön hårt.

De polska utsläppen drabbar bl a Sverige hårt, liksom andra östeuropeiska
utsläpp. Utsläppen kommer förmodligen att öka om inte radikala grepp
tas. Polen har inte själv råd att investera i reningsanläggningar. För Sverige
räcker det inte att sprida kunskap om ny teknik. Den svenska staten måste
dessutom aktivt medverka till investeringar i andra länder i reningsteknik,
övergång till miljövänligare energislag och energieffektiviseringar.

Centern har tidigare fått riksdagens stöd för sitt krav på en internationell
luft vårdsfond. Regeringen har fortfarande inte vidtagit några åtgärder med
anledning av riksdagens beslut. Det samnordiska riskkapitalbolag som regeringen
nu föreslår uppfyller inte riksdagens beslut.

Mot. 1989/90

Jo749

19

Det finns ett stort intresse från andra västeuropeiska stater att ekonomiskt
delta i stora miljöprojekt i Östeuropa. Bl a har västtyska miljövårdsverket
gett klara signaler om att man är intresserade av en satsning tillsammans med
andra länder. Den bästa lösningen är att flera europeiska länder går samman
för att bilda en luftvårdsfond. Sverige bör snarast ta initiativ till detta.

I Polen och i många andra östländer pågår för närvarande en stor jordförstörelse.
Detta har skett bl a genom stora bevattningsföretag för bomullsodlingar
i Sovjet. Genom denna förgiftning av vår viktigaste resurs, marken,
kommer stora områden eventuellt att behöva utrymmas. Hela regioner kan
komma att slås ut och livsmedelsförsörjningen kommer att försvåras ytterligare.
Det blir allt mer uppenbart att vi måste vara rädda om den åkermark
som finns på jorden. Den kommer att behövas för livsmedelsproduktion.

I floden Wisla pågår ett projekt för att rena vattnet. Hittills har stora
mängder orenat avloppsvatten släppts rakt ut i floden och vidare med den till
Östersjön. Den svenska staten bör anslå 100 miljoner kronor till ett utvidgat
reningsprojekt för området.

Baltikum

Miljön i de baltiska republikerna är hotad. Fosforitbrytningen i Estland är
ett exempel på en verksamhet som kan leda till en ekologisk katastrof. Tidigare
fosforitbrytning i Maardu utanför Tallinn har medfört stora miljö- och
hälsoproblem. De nya gruvfälten som planeras är 200 gånger större än de
gamla. Fortfarande sker stora utsläpp från industrier till vatten och luft som
är helt orenade.

Miljöförstöringen spelar en viktig roll i de baltiska republikernas frigörelseprocess.
En av de få saker de har kunnat tala fritt om tidigare har varit
miljöfrågor. Det var också just miljöfrågorna som låg i grunden för de första
stegen i frigörelseprocessen.

Ignalina i Litauen är ett kärnkraftverk som ligger oroväckande nära Sverige.
Om man lägger ut radien över det område som skulle drabbas vid en
olycka når man en god bit in i Sverige. Olyckan i Tjernobyl, som ligger
längre från Sverige, gav stora konsekvenser för Sveriges miljö. Den svenska
regeringen måste ställa långtgående krav vad gäller säkerheten vid anläggningen.

Vi tycker att Sverige ska ta aktiv del i det miljöarbete som nu byggs upp i
de baltiska republikerna. Dels har vi eget intresse av det, eftersom investeringar
där kan leda till förbättringar i den svenska miljön. Dels är det ett av
våra grannländer, som vi har historiska band med.

Vi föreslår att Sverige ska hjälpa till att starta pilotanläggningar eller demonstrationsanläggningar
för luftrening. Den svenska staten kan dels direkt
ta ansvar för någon anläggning. Dels kan man samarbeta med de svenska
företag som ligger långt framme på detta område. Det kan lämpligen ske
med anslag via investeringar på miljöområdet. Vi avsätter 100 miljoner kronor
till detta ändamål.

Inom jordbruksområdet finns också stora problem, både i Polen och i Baltikum.
På många ställen har man inte tillräcklig kontroll över stallgödseln.
Man saknar helt enkelt utrustning och lagerresurser för att ta hand om den.

Mot. 1989/90

Jo749

20

Dessutom saknas i många fall kunskap och informationsresurser. Det innebär
att stora mängder stallgödsel rinner rakt ut i floderna och sedan ut i
Östersjön. Detta leder till kväve- och fosfatutsläpp i havet. Det förekommer
dessutom stora utsläpp från slakterier och mejerier i området. Den svenska
regeringen bör ta initiativ till rådgivningshjälp på miljöområdet i Polen och
de baltiska republikerna.

Forskning

Centern har tidigare föreslagit att ett speciellt Östersjölaboratorium byggs.
Riksdagen har tidigare uttalat att ett särskilt laboratorium för södra ostkusten
ska utredas. Det är angeläget både för miljösituationen i södra Östersjön
och för fiskproduktionen där att det nu kommer till stånd. Föroreningssituationen
i södra Östersjön skapar behov av forskning på området. I en motion
om fiskefrågor föreslår vi att 2 milj kr anslås till byggande av ett laboratorium.
Vi föreslår också att fiskeristyrelsen får i uppdrag att projektera ett
nytt forskningsfartyg och utökar driften av Argus för att förstärka havsmiljöforskningen.
Denna satsning beräknas till 5 milj kr. I samband med detta
föreslår vi också att havsresursfrågorna samordnas i regeringskansliet.

Vi föreslår i vår partimotion om miljön att miljöorganisationerna får ett
anslag om 5 milj kr. Naturskyddsföreningen har planer på att öppna ett Östersjösekretariat
för att samordna arbetet med andra miljöorganisationer
kring Östersjön. Anslaget kan dessutom användas för att förstärka internationella
försurningssekretariatet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skilda reningsverk för hushållsavlopp och industriavlopp,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sanering av varphögar och tippar före 1995,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sanera PCB i gamla anläggningar före utgången
av 1992,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att målsättningen skall vara att klorutsläppen är avvecklade
till 1995,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en plan för kvävereduktion i reningsverk,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om högre hamnavgifter för enkelbottnade fartyg,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att svenska regeringen skall verka för överenskommelser
inom Helsingforskonventionen angående enkelbottnade
fartyg,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om koncession för fartyg,1]

Mot. 1989/90

Jo749

21

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anmälningsplikt för fartyg som seglar in i Östersjön
eller lastar gods i hamn i Östersjön,1]

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mottagningsstationer i svenska hamnar för olje- och
kemikaliespill,

[att riksdagen beslutar att ratificera FN:s havsrättskonvention,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på oljesaneringsutrustning på fartyg i
Östersjön,1]

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationella överenskommelser om åtgärder mot
oljeutsläpp,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en skärpning av villkoren för den obligatoriska internationella
sjöförsäkringen,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en internationell kustbevakningsstyrka,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Öresundstrafiken,1]

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av marina reservat,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införandet av en internationell luftvårdsfond,

[att riksdagen beslutar anslå 100 milj. kr. till Bidraget till internationella
organisationer, Världsnaturfonden, att användas för reningsprojektet
i Wisla,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kärnkraftverket i Ignalina,2]

[att riksdagen beslutar anslå 100 milj. kr. till pilotanläggningar för
luftrening i de baltiska republikerna,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rådgivningshjälp på miljöområdet till Polen och de
baltiska republikerna.2]

Stockholm den 23 januari 1990
Karl Erik Olsson (c)

Lennart Brunander (c)

Stina Gustavsson (c)

Marianne Jönsson (c)

Birgitta Hambraeus (c)

Karin Starrin (c)
Sven-Olof Petersson (c)
Göran Engström (c)

Mot. 1989/90

Jo749

1 1989/90:T214

2 1989/90:U208

3 1989/90:L610

22

Mot. 1989/90

Jo749

Bilaga

Tabell 6. Uppskattad årlig tillförsel av förorenade ämnen till Östersjön (ton per år)1

Amne	Tätorter	Floder	industrier	Land baserade källor totalt	Atmosfäriskt nedfall	Total tillförsel (avrundade siffror)
Totalkväve	67652	449150	11549	528351	413000	940 000
Totalfosfor	11801	28321	8397	48519 (42000)	6000	54 000
BOD	196610	1212400	295440	1640000		1640000
Kvicksilver	1.1	3.7	0.2	5		5
Kadmium	3.2	46.3	9.3	59	80	140
Zink	460	6 709	1765	8934	3200	12200
Bly	18	239	8	265(300)	2900	3200
Koppar	133	3962	101	4 200	380	4580
Olja	8977	26021	576	35574		36000
Arsenik	4	72	101	177		180
Nickel	10	0	96	106 (110)		110
Vanadin	0	0	290	290		290
Krom		0.1	0,08	0.2		0.2

1 Tabellens siffror är himlade ur Baltic Sea Environment Proceedmgs no 20. First Baltic Sea Pollution Load Compilation.
utgiven i januari 1987 av Helsingfors Kommissionen, Helsingfors, Finland

I rapporten pipekar kommissionen att mlimnade data ir mycket heterogena, samt atl de data som använts vant
varierande tillförlitliga och trin olika ir En ny sammanstillmng av utslippsdata skall göras av kommissionen, varvid man
hoppas kunna bygga pi ett sakrare dataunderlag
Siffrorna skall darf or betraktas som ungefirtiga. och mte som an absolut bild av tillförseln till östersjön. I tabellen görs
avrundnmgar i enlighet med Helsingforskommissionens egen presentation.

23

99723, Stockholm 1990