Miljövårdskunskap

Motion 1992/93:Ub443 av Margareta Viklund m.fl. (kds, m, fp, c)

Ett av de allvarligaste hoten idag mot mänskligheten är
den tilltagande miljöförstöringen. Tillgång till frisk luft,
rent vatten, hälsosamma livsmedel och oförstörd natur
borde vara självklara rättigheter för vår generation och för
kommande generationer. Därför arbetas det med olika
åtgärdsprogram för att begränsa olika typer av skadliga
utsläpp till jord, luft och vatten.

Ett exempel som ligger oss nära är att Östersjön håller
på att dö. Föroreningar tillförs från länderna runt
Östersjön, framförallt genom otillräckligt renade
avloppsvatten från städer och industrier i det östeuropeiska
tillrinningsområdet. Övergödning leder till bl a
algblomningar och syrefattiga bottnar. Konsekvensen
blir att bottenfaunan reduceras kraftigt. Havet dör.

Endast en allmän attitydförändring kombinerad med
åtgärder från kommuner och stater kan rädda Östersjön.
Vissa program i det syftet är på gång men ytterligare
insatser krävs.

Vattenfrågorna är överhuvudtaget mycket viktiga.
Vattnets ekologiska balans har den största betydelse för de
varelser och organismer som lever i det eller använder det.
För att minska försurningseffekten uppehålls ''levande''
vattensystem med konstgjord andning, d v s
buffras genom kalkning.

Ytvattnet smutsas av utsläpp från hushåll, institutioner,
industrier, jordbruk och avfallstippar. Nedfall från luft och
nederbörd tränger ner till grundvattnet.
Vattenledningsnäten, som ofta är gamla, bidrar med
bakterier och tungmetaller till försämring av dricksvattnet.
Dricksvattnet ''medicineras'' med bl a
bakteriedödande klor och Ph-höjande medel. Detta
resulterar i att ''kranvattnet'' blir i allt sämre kondition och
påverkar vår hälsa negativt.

För att skydda grundvattnet, vårt viktigaste livsmedel, är
det viktigt att grundvattentäkter skyddas och att
vattenledningssystem inte innehåller sådant material som
fäller ut t ex
tungmetaller. I ett läge av byggarbetslöshet kan en av
de åtgärder som sätts in vara insatser för att se över
vattenledningsnäten. I det försämrade arbetsmarknadsläget
är denna typ av investeringar angelägen.

Miljöarbete behövs på många nivåer. Som enskilda kan
vi i det dagliga livet påverka miljösituationen genom att få
in ett miljötänkande och ett praktiskt miljöhandlande i
vardagen. Det kan gälla sophantering, att inte skräpa ner,
att använda miljövänliga produkter, att minska
energibelastningen genom att exempelvis använda tvätt-
och diskmaskin under nätterna etc. Det kan handla om så
nära ting som att fostra sina barn till respekt för det levande,
att vårda det som växer och att inte slänga sådant som går
att återanvända. För detta behövs kunskap och
attitydförändringar.

Viktiga fora för ett ökat miljömedvetande är förutom
hemmet och familjen även förskolan och skolan. I deras
uppgifter måste ingå att göra barn och ungdom
miljömedvetna. Denna utbildning behöver stärkas
ytterligare. För att höja föräldrars och lärares
miljömedvetande behöver praktiska och konkreta
miljöfrågor diskuteras inom föräldrautbildningen samt ingå
i förskole- och lärarutbildningar. Regeringen har ett särskilt
ansvar att följa upp att utbildningsinsatserna får effekt över
hela fältet.

Ett ytterligare viktigt forum för miljökunskap är
värnpliktsutbildningen, där regeringen kan ta initiativ till
åtgärder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljökunskap i
föräldrautbildningen, förskolan, skolan och under
värnpliktstiden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om insatser för att se över
vattenledningsnäten.1

Stockholm den 20 januari 1993

Margareta Viklund (kds)

Gullan Lindblad (m)

Karin Starrin (c)

Barbro Westerholm (fp)

1 Yrkande 2 hänvisat till BoU.