Minskade klassklyftor på IT-området

Motion 2003/04:T284 av Inger Lundberg m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av insatser för att minska klassklyftorna inom IT-området.

Motivering

De riktade resurser regeringen anvisat och förstärker i 2004 års budget spelar en viktig roll för en rättvis tillgång till goda överföringsmöjligheter med IT i hela landet. Så räknar vi inom Örebro län med att inom kort ha tillgång till ett bredbandsnät med minst ADSL:s kapacitet i hela länet. Det är uppenbart att beslutet att inte helt lita till marknaden utan ge kommunerna en aktiv roll för att försäkra att medborgarna får tillgång till ny teknik varit både nödvändigt och framgångsrikt.

Skatterabatten på hemdatorer har tillsammans med minskade relativpriser och ett allmänt ökat intresse för IT lett till en kraftig ökning av antalet hushåll som har tillgång till dator. 1994 hade inte fler än var fjärde person mellan 16 och 84 år tillgång till dator i hemmet, medan andelen IT-användare hade ökat till 65 % år 2000.

SCB:s ULF-studier visar vidare att nästan alla tonåringar hade tillgång till IT, medan andelen pensionärer som hade tillgång till IT var betydligt lägre. I åldersgruppen 65–74 år var andelen IT-användare 28 % och så låg som 11% bland de ännu äldre – åldersgruppen 75–84 år. SCB:s material visar också att det finns stora sociala skillnader i tillgången till IT. Fortfarande är andelen tjänstemän som har tillgång till IT betydligt större än andelen arbetare. Könsskillnaderna är också stora. Det är de ensamstående kvinnorna med barn som förestår de barnfamiljshushåll, där andelen IT-användare inte är högre än

64 %.

I takt med att alltfler fått tillgång till IT och överföringsmöjligheterna förbättrats har IT fått ökad betydelse i människors liv. De statliga och kommunala myndigheterna ger medborgarna goda möjligheter till kontakt om de har tillgång till IT. I många branscher – resor, fastighetsförsäljningar, bilförsäljningar, nöjen, kapitalvaruförsäljningar etc. – får konsumenterna betydligt större möjligheter till information genom nätet. Årets folkomröstning visade också att både media och politiska partier valde att ge en stor del av den fördjupade samhällsinformationen via nätet.

Allt talar sålunda för att tekniken redan nu ger så många mervärden för människors dagliga liv att de stora skillnaderna mellan åldersgrupper, socialklasser och kön i tillgång till IT är ett allvarligt problem. Genom skatterabatten men också genom en växande marknad både av begagnade och billigare datorer är de ekonomiska barriärerna mindre än tidigare. Däremot spelar kunskapen och attityderna till tekniken sannolikt en stor roll för att många inte skaffat sig datorer. Säkert skiljer sig också människors användning av datorerna åt rejält. Den som inte fått möjlighet till introduktion i hur man t.ex. använder myndigheternas datasystem kan ibland ha svårt att tillgodogöra sig alla de möjligheter nätet ger.

En faktor som kan ha bidragit till ålders- och klassklyftor i IT-användningen kan också vara kostnaderna för användningen. För den regelbundna IT-användaren är en månadskostnad för bredband om mellan 300 och 400 kronor både rimlig och hanterbar. Däremot blir den lätt en barriär för t.ex. den ensamstående mamma eller pensionär som vill pröva Internet i begränsad utsträckning.

Vi menar att det finns ett antal ganska svårfångade faktorer som bidrar till fortsatta klassklyftor i IT-användningen och att IT:s ökade betydelse gör att samhället genom olika åtgärder och samarbete med föreningslivet bör söka medverka till att minska dem. Det beredningsarbete för tekniska frågor inom IT-området, som pågår inom Regeringskansliet bör kompletteras med en beredning, som ges i uppdrag att genomföra fördjupade studier av IT-användning hos olika samhällsgrupper och föreslå åtgärder i syfte att minska klassklyftorna på IT-området.

Stockholm den 24 september 2003
Inger Lundberg (s)
Nils-Göran Holmqvist (s)	Helena Zakariasén (s)
Lennart Axelsson (s)	Matilda Ernkrans (s)