Missbruket av sömnmedel m.m.

Motion 1988/89:So402 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :So402

av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s)
Missbruket av sömnmedel m.m.

Läkemedelsberoende finns i alla samhällsgrupper, dock är kvinnor och äldre
människor överrepresenterade. Hittills har den förhärskande uppfattningen
varit att missbruket av läkemedel såsom Valium, Stesolid, Rohypnol, Sobril
m fl så kallade bensodiazepiner, varit av ringa omfattning och framförallt
varit så kallat biandmissbruk, d.v.s. kombinerat missbruk av alkohol och
läkemedel.

Under senare tid har nya kunskaper gjort att sömnmedel och lugnande
mediciner kommit i blickfånget. På Sveriges enda avgiftnings- och rehabiliteringsenhet
för läkemedelsmissbrukare, det så kallade TUB-projektet vid S:t
Görans sjukhus i Stockholm, gör man uppskattningen att 80 000 människor i
landet kontinuerligt äter sömnmedel och lugnande mediciner. Detta inte i
första hand av terapeutiska/medicinska skäl, utan därför att de har blivit
beroende och inte kan sluta med sina mediciner utan hjälp med nedtrappning
och avgiftning.

Dessa människor är inte missbrukare i vanlig bemärkelse. De har blivit
beroende trots att de bara har följt läkarnas ordinationer. Än mer uppseendeväckande
är denna uppgift med tanke på att den medicinska expertisen
inte kan visa att bensodiazepinerna har någon terapeutisk/medicinsk verkan
längre än 12 månader vid regelbundet intag.

Till de kända sociala skadeverkningarna av en för hög förskrivning av
bensodiazepiner, kan nu även läggas de nya medicinska rönen om fosterskador
hos nyfödda barn. Som första läkarlag i världen har ett Göteborgsteam
kunnat påvisa allvarliga missbildningar hos barn till mödrar som är storkonsumenter
av bensodiazepiner. Fosterskadorna påminner om de som hög
alkoholkonsumtion under graviditet kan ge upphov till. Senaste gången som
lugnande mediciner gav upphov till fosterskador i större skala här i Sverige
var i början av 60-talet, den så kallade neurosedynkatastrofen.

På samma sätt som den totala konsumtionen av alkohol har betydelse för
alkoholskadornas omfattning, finns det grund för misstanken om att
beroende och missbruk av sömnmedel och lugnande mediciner är relaterat
till totalkonsumtionen av bensodiazepiner. Genom att få ner förskrivningen
av dessa preparat, skulle mycket lidande kunna elimineras.

Enligt undersökningar som gjorts avseende förskrivningen av bensodiazepiner
ligger främst Helsingborg, men även andra orter i Skåne, över
riksgenomsnittet. Undersökningarna pekar också på att förskrivningen av
bensodiazepiner i viss grad hänger samman med det synsätt, som den
enskilda läkaren har på människors problem och krisreaktioner. I detta

sammanhang kan man även hitta kopplingar till den lokala terapitraditionen
bland läkarna.

För att minska förskrivningen av bensodiazepiner är det nödvändigt med
en rad åtgärder. Förskrivning efter enbart telefonkontakt ska inte få ske.
Enbart minsta förpackning bör få skrivas ut vid varje tillfälle. Dessutom ska
patienten få en ordentlig information om preparatets verkningar och
biverkningar. Fantasinamnen på läkemedlen måste bort och ersättas av
beteckningar som ger information om innehållet, s.k. generisk förskrivning.

Förebyggande insatser mot läkemedelsberoende saknas. De avgiftsavdelningar
som finns för alkoholister och narkomaner, motverkar ofta sitt eget
syfte när det gäller avgiftning av läkemedelsberoende. Detta beror främst på
de korta vårdtiderna. Karaktäristiskt för abstinensen vid läkemedelsberoende
är att symptomen ofta kulminerar först efter flera veckor. Svåra symptom
kan till och med fortsätta under månader innan de börjar klinga av.
Dessutom kan abstinenssymptomen återkomma i nya toppar under en längre
tidsrymd. Abstinensen är överlag mycket långvarigare än vid annat beroende
och missbruk.

Socialstyrelsen måste snarast utarbeta dels ett vårdprogram, dels rekommendationer
till landsting och kommuner för deras arbete med psykofarmakaberoende
personer. Inom sjukvårdens grundutbildning och vårdpersonalens
vidareutbildning bör undervisning om psykofarmaka, bruk, beroende
och missbruk införas.

Forskning om hjälpmedelsbehovets omfattning och metoder för vård av
missbrukare måste intensifieras. Det är viktigt att denna forskning står fri och
obunden i sitt förhållande till läkemedelsindustrin.

Socialstyrelsens läkemedelsavdelning måste ta ett ökat ansvar för att klara
av sina uppgifter att kontrollera läkemedelshanteringen, bolagens marknadsföring
samt att sköta informationen till allmänhet, vårdpersonal och
massmedia. Läkemedelsavdelningen måste få ökade befogenheter som
tillsynsmyndighet för att kontrollen över industrin, läkemedlen och deras
användning ska bli meningsfull.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av insatser för att förebygga missbruk av
sömnmedel och lugnande mediciner.

Stockholm den 11 januari 1989

Bengt Silfverstrand (s) Birthe Sörestedt (s)

Mot. 1988/89
So402

5