Motionsperioden i riksdagen

Motion 1999/2000:K263 av Jan-Evert Rådhström och Tomas Högström (m)

Årets motionsperiod avslutas den 5 oktober. Det är en
mycket intensiv period för de flesta riksdagsledamöter på
många sätt. Det är ett av de sätt på vilka man försöker få
gehör för sina uppfattningar i specifika ärenden som kanske
inte annars skulle komma upp på dagordningen.

Under förra årets motionsperiod lämnades det in totalt 2 513 motioner
varav 1 763 av dessa var enskilda motioner. Resterande var parti- eller
kommittémotioner.

Ett av skälen till att man har en avgränsad tid för motionsskrivande torde
vara att det underlättar i viss mån ärendehanteringen på de olika kanslierna.
Nackdelarna överväger dock vida fördelarna enligt min uppfattning.

En fundering man får är, om det verkligen kan vara ett arbetssätt som på
bästa sätt gynnar framförandet av åsikter och viljan till förändringar och
förbättringar i vårt land.

Det är endast ett fåtal motioner som överhuvudtaget kommer upp för
diskussion, den absolut största delen får en något "styvmoderlig" behandling
och blir avslagen utan någon större eftertanke. Den stora mängd motioner
som blir inlämnad kan vara ett skäl till detta - ett annat, kanske, att kvalitén
är något bristfällig ibland.

Det är kanske en något förenklad och subjektiv bedömning, men att säga
att vissa motioner kommer till därför att det blir en markering i statistiken är
nog inte helt taget ur luften. Medias arbetssätt med att ibland endast räkna
antalet motioner från enskilda ledamöter som ett sätt att bedöma hur aktiv
man är i sitt riksdagsuppdrag bidrar säkert till den stora mängd motioner som
inlämnas. Det är sällan som innehållet i en motion granskas.

I landets kommuner har man ett helt annat förfaringssätt genom att man
kan lämna in motioner löpande under arbetsåret. Detta är för mig ett helt
naturligt arbetssätt eftersom viktiga frågor ständigt dyker upp under året och
inte bara på hösten under den allmänna motionstiden.

De fördelar jag kan se med att upphöra med den allmänna motionstiden
och i stället tillåta motioner under hela riksdagsåret är flera. För att nämna
några vill jag i första hand ta upp demokratifrågan. Om man kan skriva en
motion under hela riksdagsåret i en angelägen fråga så bidrar detta till att
man på ett mer aktivt sätt kan förmedla de problem och lösningar som finns i
olika regioner.

Jag vågar drista mig till att det dessutom kommer att innebära en högre
kvalité på motionerna eftersom de då skrivs i större utsträckning i aktuella
ärenden samt inte som nu att vissa motioner kanske skrivs för den goda
statistikens skull.

En ytterligare förändring bör vara att vid ordinarie valår så begränsas
motionstiden till förslagsvis sista februari. Detta för att möjligheten att få
motionen besvarad under mandatperioden skall öka. Det innebär också att
motionsskrivandet inte skall bli ett övervägande instrument inför en
stundande valrörelse.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar ändra den allmänna motionsperioden till att
gälla under hela riksdagsåret med begränsning för ordinarie valår i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 4 oktober 1999

Jan-Evert Rådhström (m)

Tomas Högström (m)