Myndigheter och ideologisk produktion

Motion 2000/01:K287 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att myndigheter
inte skall ägna sig åt ideologisk produktion i enlighet med vad som
anförs i motionen.
Myndigheter skall inte ägna sig åt ideologisk
produktion

I regeringsformen 1 kap. 9 § stipuleras att domstolar och
förvaltningsmyndighet i sin verksamhet skall "iakttaga saklighet och
opartiskhet". Opartiskhet lämnar inte något utrymme för myndigheter att
syssla med egen ideologisk produktion vid sidan av de politiska partierna.
Likväl sker detta. Till exempel agerar Glesbygdsverket lobbyorganisation
för glesbygdens särintressen. Ett annat exempel är Ungdomsstyrelsen som
försöker påverka regeringen med kontroversiella kravlistor, förment med
ungdomars bästa för ögonen. Ett tredje exempel är Högskoleverket och
dess generaldirektör Sigbritt Franke, som tagit sig för att rangordna
högskolor och universitet utifrån kriterier som inte kan sägas vara
oomtvistade.

Motionärerna är inte omedvetna om att myndigheter i största allmänhet
agerar med medborgarnas bästa för ögonen, och kan till viss del instämma i
vad som emellanåt framförs av de ovan uppräknade myndigheterna. Men
regeringsformen och motionärerna torde vara överens om att den ovan
refererade paragrafen inte medger något utrymme för skönsmässig
bedömning huruvida en myndighet agerar på godan grund eller ej.

Motionärerna vänder sig inte mot att myndigheter ägnar sig åt att förmedla
regeringens budskap i enlighet med vad regleringsbreven anger. Däremot
vänder sig motionärerna mot att myndigheter sysslar med opinionsbildning
och ideologisk produktion i syfte att påverka regeringen.

Ytterst utgår all makt från folket enligt regeringsformen. Denna
demokratiska princip för politiskt beslutsfattande innebär att de folkvalda
skall kunna avkrävas ansvar. Om myndigheter tillåts syssla med ideologisk
produktion och opinionsbildning uppstår ett utrymme där medborgarna inte
kan utkräva ansvar. Därför måste regeringen på ett otvetydigt sätt klargöra för
myndigheter att agera med saklighet och opartiskhet i sin
myndighetsutövning. I de fall berörda myndigheter anser att de agerar i
enlighet med, och försöker tolka, de intentioner regeringen gett uttryck för i
andra lagar bör denna invändning avvisas med hänvisning till att grundlagens
formulering har tolkningsföreträde framför andra eventuella lagutrymmen.

Stockholm den 2 oktober 2000

Cecilia Magnusson (m)

Anita Sidén (m)