Näringspolik, utgiftsområde 19, 21, 24

Motion 2002/03:N357 av Mikael Odenberg m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 19 anslag 33:1 Regionalpolitiska åtgärder för år 2003 1 085 335 000 kr.

2. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 21 anslag 35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader för år 2003 133 154 000 kr.

3. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 21 anslag 35:2 Insatser för effektivare energianvändning för år 2003 0 kr.

4. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 21 anslag 35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion för år 2003 0 kr.

5. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 21 anslag 35:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft för år 2003 0 kr.

6. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 21 anslag 35:5 Energiforskning för år 2003 408 471 000 kr.

7. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 21 anslag 35:6 Energiteknikstöd för år 2003 121 196 000 kr.

8. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 21 anslag 35:7 Introduktion av ny energiteknik för år 2003 210 147 000 kr.

9. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag 38:2 Näringslivsutveckling för år 2003 175 562 000 kr.

10. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag 38:16 Konkurrensverket för år 2003 82 922 000 kr.

11. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag 38:20 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. för år 2003 0 kr.

12. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag 39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen för år 2003 0 kr.

13. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag 40:2 Konsumentverket för år 2003 87 743 000 kr.

14. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag 40:5 Åtgärder på konsumentområdet för år 2003 13 025 000 kr.

2 Regional utjämning och utveckling

2.1 Inledning

Såväl budgetpropositionen som den regionalpolitiska propositionen visar att regeringen håller fast vid en föråldrad och kontraproduktiv regionalpolitik. Utredningar, delegationer, allmosor och förstärkt statlig styrning kommer inte att skapa ett konkurrenskraftigare Sverige. Snarare kommer den planlösa ökade statliga styrningen att hämma entreprenörskapet i både tät- och glesbygd. Därför anser vi att anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder under utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling kan minskas.

Målet för regionalpolitiken bör vara att skapa förutsättningar för olika regioners och människors möjligheter till utveckling. Genom att bland annat förbättra och bygga ut vägnätet, få en utbyggd IT-infrastruktur, sänka socialavgifter och drivmedelsskatter samt i övrigt förbättra villkoren för företagande vill vi lägga grunden för tillväxt i hela Sverige. Samtidigt sker transfereringar inom ramen för EU, vilka i största möjliga mån ska komma svenska regioner till godo.

2.2 Sänkta socialavgifter i stödområde A

I år har införts utvidgade särskilda avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter för arbete som utförs vid ett fast driftställe i stödområde A. Problemet är att möjligheterna till avgiftsnedsättning inte gäller för många av näringsidkarna inom jordbruks-, fiske- och transportsektorn.

Vi anser att denna form av regionalpolitik är att föredra framför konventionell stödpolitik. Sänkta skatter och avgifter för alla företag behövs därutöver. Vi ser därför sänkta socialavgifter i stödområde A som ett första steg på vägen.

Fler företag i stödområde A bör nu få möjlighet till nedsättning av socialavgifterna. Enligt vår bedömning kan en sådan utökning av avdraget rymmas inom ramen för s.k. försumbart stöd och skulle då vara förenligt med EG:s statsstödsregler.

2.3 Informationsteknik

Bristen på bra och effektiv infrastruktur verkar tillbakahållande på utvecklingen i vårt lands expansiva regioner samtidigt som det hindrar tillväxten att spridas till mindre tätbefolkade och expansiva regioner. Bra kommunikationer är även ett bra konkurrensmedel. En konstruktiv IT-politik är en viktig del av en bra regionalpolitik.

När det gäller IT-infrastrukturen anser vi att statens främsta uppgift är att främja och stimulera konkurrensen på marknaden. Spelreglerna måste vara förutsägbara och tillämpas konsekvent.

En viktig förutsättning för att nya tjänster skall kunna utvecklas och göras tillgängliga är utbyggnaden av landsomfattande bredbandsnät till företag, myndigheter och hushåll. Det är i första hand marknaden som bör svara för denna utbyggnad. Statens roll är att vara brukare av IT-infrastruktur och tjänster samt att via ordinarie glesbygdsmedel ge rimlig tillgång till bredband i glesbygd och till speciella grupper.

I de fall där en utbyggnad av IT-infrastrukturen inte kommer att kunna ske på kommersiella villkor kan det alltså vara motiverat för staten att medverka i olika former. Vi anslår därför medel för detta.

För en mer utförlig beskrivning av den moderata regionalpolitiken hänvisas till vår kommittémotion 2002/03:N304 Effektiv regionalpolitik.

3 Energi

3.1 Inledning

Sverige har inte råd med att driva bort ännu fler arbetstillfällen på grund av en huvudlös energipolitik. Det vi generellt behöver är i stället ett rejält förbättrat näringsklimat så att riktiga jobb kan skapas i hela Sverige.

Vi anser att energipolitikens mål skall vara att främja en säker och konkurrenskraftig el- och energiförsörjning i hela Sverige. Vi motsätter oss därför den förtida kärnkraftsavvecklingen och den bidragspolitik denna för med sig.

3.2 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader

Energimyndigheten har bland annat som uppgift att administrera det energipolitiska programmet för omställning och utveckling av energisektorn. Vi föreslår omfattande neddragningar av anslagen kopplade till omställningsprogrammet. Som en följd av dessa neddragningar minskar energimyndighetens administrativa kostnader. Vi föreslår därför att anslaget minskas.

3.3 Insatser för effektivare energianvändning

Anslaget är nytt och avser bland annat bidrag för kommunal energirådgivning, utbildning av och information till energirådgivare samt stöd till regionala energikontor. Vi anser inte att det finns tillräckliga skäl att använda skattemedel för dessa ändamål och motsätter oss därför anslaget.

3.4 Teknikupphandling och marknadsintroduktion

Anslaget är nytt och avser bland annat bidrag till teknikupphandling för att utveckla och introducera ny energieffektiv teknik på marknaden samt kompletterande stöd till marknadsintroduktion av energieffektiv teknik. Vi anser inte att det finns tillräckliga skäl att använda skattemedel för dessa ändamål och motsätter oss därför anslaget.

3.5 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

Anslaget är nytt och är tänkt att användas till bidrag rörande teknikutveckling och marknadsintroduktion av storskaliga vindkraftstillämpningar. Vi anser inte att det finns tillräckliga skäl att använda skattemedel för dessa ändamål och motsätter oss därför anslaget.

3.6 Energiforskning

Anslaget används för att finansiera forsknings- och utvecklingsinsatser på energiområdet. Vi anser att energiforskningen är viktig och på sikt bör öka. Det är angeläget att energiforskningen är långsiktig och inte direkt är relaterad till regeringens kortsiktiga energipolitik. En del justeringar är därför nödvändiga. Bland annat gäller detta forskningsinsatserna avseende etanolproduktion från skogsråvara. Dessa bör lyftas ur energiforskningsprogrammet, vilket innebär att anslaget kan minskas.

3.7 Energiteknikstöd

Anslaget används för att främja utvecklingen av ny energiteknik genom stöd till forskning och utveckling inom enskilda projekt eller program.

Utvecklingen av ny energiteknik är angelägen. Att inom ramen för energiteknikstödet omfatta verksamheter kopplade till de regionala tillväxtavtalen är dock inte rimligt. Vi föreslår därför att anslaget minskas.

3.8 Introduktion av ny energiteknik

Anslaget disponeras för att främja utvecklingen av teknik baserad på förnybara energislag och effektiv energianvändning i industriella processer.

Anslaget kan även användas för att medfinansiera åtgärder inriktade på energiproduktion och teknikutveckling inom ramen för de regionala tillväxtavtalen. Detta är vi skeptiska till. Vi föreslår därför att anslaget minskas.

För en mer utförlig beskrivning av den moderata energipolitiken hänvisas till vår kommittémotion 2002/03:N301 Energipolitik.

4 Näringsliv

4.1 Inledning

Det krävs en rad förändringar för att Sverige ska bli ett land som bättre än andra attraherar och stimulerar företagande. Det handlar bland annat om en ny och förenklad företagsform, avvecklade etableringshinder för småföretagare, regelförenklingar utan dröjsmål, ökad rättssäkerhet, en företagarvänligare miljöbalk, en öppen och rörlig arbetsmarknad, bättre konkurrensvillkor, slopad överbeskattning av företagande och investeringar, förbättrad etableringsfrihet och upphandling, trygghet för företagare, avpolitiserad energiförsörjning och en modern infrastruktur.

De prioriteringar som görs under utgiftsområde 24 Näringsliv bidrar enligt oss i mycket ringa utsträckning till ett förbättrat företagsklimat. Vi finner därför att en rad förändringar är angelägna.

4.2 Näringslivsutveckling m.m.

Anslaget får användas till näringslivsfrämjande åtgärder, vilket i praktiken bland annat innebär subventioner som snedvrider konkurrensen och förhindrar nyskapande och utveckling. Vi anser därför att budgetutrymmet för sådana åtgärder måste minska.

4.3 Konkurrensverket

Konkurrensverket bedriver ett viktigt arbete, varför vi vill satsa ytterligare ekonomiska medel på detta. Med fördel kan en del av verkets resurser användas åt att påvisa alla de konkurrenssnedvridningar som är en följd av offentliga sektorns monopol samt kommunalt och statligt ägande av bolag som konkurrerar med privata företag.

4.4 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m.

Regeringen föreslår att anslaget i huvudsak skall användas till omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. Dock är det oklart vilka försäljningar av statligt aktieinnehav regeringen planerar, varför det inte kan uteslutas att pengarna i praktiken är tänkta att användas till förvaltning av statligt ägda bolag. Detta är oacceptabelt. Förvaltningen skall bolagen själva stå för och kostnader som uppstår i samband med de försäljningar som förhoppningsvis sker i framtiden skall täckas av försäljningsintäkten. Därmed kan anslaget tas bort.

4.5 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen

Anslaget för näringslivsutveckling i Östersjöområdet är en del av stödet till Central- och Östeuropa. Stödets struktur är inte i överensstämmelse med de behov som föreligger, varför anslaget bör upplösas och medel i stället tillföras det ordinarie anslaget gällande samarbete med Central- och Östeuropa.

4.6 Konsumentverket

Konsumentverket bör renodla verksamheten och bli mer avgiftsfinansierat genom att tillhandahålla tjänster som överensstämmer med konsumenternas efterfrågan. Därmed kan anlaget minskas.

4.7 Åtgärder på konsumentområdet

Konsumentorganisationerna bör bedriva en verksamhet som i högre grad än i dag är självfinansierad. Den mest angelägna delen av verksamheten, som inte får utsättas för besparingar, är den verksamhetsgren som är inriktad på att nå de grupper som vanligtvis inte nås av konsumentinformation, t.ex. invandrare, funktionshindrade, barn och ungdomar.

För en mer utförlig beskrivning av den moderata näringspolitiken hänvisas till vår partimotion 2002/03:N227 Världens bästa företagsklimat.

Stockholm den 21 oktober 2002
Mikael Odenberg (m)
Ola Sundell (m)	Ulla Löfgren (m)
Henrik von Sydow (m)	Carl-Axel Roslund (m)
Lena Adelsohn Liljeroth (m)