Näringspolitik i ett Europaperspektiv

Motion 1992/93:N301 av Birgitta Johansson m.fl. (s)

För att åstadkomma en positiv näringsutveckling i
Sverige måste åtgärder sättas in på bred front. Vi har i
motionen ''Näringspolitik för tillväxt'' redovisat ett brett
program för insatser som vi anser är angelägna för att få fart
på industrin i vårt land. Insatserna måste vara av såväl
generell som selektiv art och ske både på kort och lång sikt.
Generella insatser görs genom satsningar på infrastruktur,
teknisk forskning och utveckling samt
kompetensutveckling. Därutöver krävs andra åtgärder för
att skapa gynnsamma betingelser för att stödja och utveckla
de små och medelstora företagen.

Vi föreslår att det snarast utarbetas ett samlat
näringspolitiskt program riktat till små och medelstora
företag. Programmet skall utformas med ett
Europaperspektiv i två avseenden.

För det första måste en samordning ske med EG:s
näringspolitik på detta område. I motionen ''Näringspolitik
för tillväxt'' har vi pekat på att man inom EG, till skillnad
från Sverige, bedriver en aktiv näringspolitik, som bl.a.
innehåller satsningar på olika branschprogram.

EG:s målstyrda insatser mot branscher med problem
och/eller potentiella utvecklingsmöjligheter tas explicit inte
upp i EES-avtalet. Det bör dock vara ett svenskt intresse,
inte minst inför ett eventuellt medlemskap, att delta i
branschprogrammen. Våra ansträngningar bör i första hand
inriktas på att delta i dessa program. Annars riskerar
svenska företag att komma på efterkälken jämfört med
företag i andra europeiska länder och utvecklingen inom
EG. I det näringspolitiska program som vi nu föreslår
utarbetas skall det klargöras vilka områden som under 90-
talet kan komma att omfattas av EG:s olika
branschprogram.

Vår näringsstruktur kan dock kräva nationella program
på särskilda områden. Insatser bör bl.a. göras i branscher
med lågt förädlingsvärde och där branschens struktur i sig
försvårar större utvecklingsinsatser. Ett exempel är den
trätekniska industrin, som har många småföretag med små
möjligheter till större förnyelse. Andra viktiga områden är
skogsbruk, miljöteknik, transportteknik och
verkstadsteknik. Den Verkstadstekniska delegation som
tidigare funnits bör återskapas. Vidare bör program för
underleverantörer tas fram.

Därutöver är det också angeläget att slå vakt om vår
svenska gruvindustri. För att gruvnäringen långsiktigt skall
överleva måste en fortlöpande satsning ske på baskartering
och mineralprospektering. Sverige har en berggrund med
mycket hög potential för nya fyndigheter av malmer.
Prospekteringen ger grunden för den mineralutvinning som
skall bedrivas i framtiden. Staten måste ta ett stort ansvar
för att baskarteringen och prospekteringen fortlever.

För det andra måste det näringspolitiska
programmet innehålla förslag på konkret och handfast stöd
och stimulans till små och medelstora företag att komma ut
på Europamarknaden. Det handlar om kunskapsstöd av
olika slag, t.ex. hjälp med marknadsföring, utbildning för
förbättrade språkkunskaper och ökad förståelse för
kulturella skillnader. Ett annat viktigt inslag i programmet
skall vara att småföretag informeras om de möjligheter som
ett kommande EES-avtal innebär. Det gäller bl.a. ökade
möjligheter att konkurrera om uppdrag i en offentlig
upphandling. I en Europasatsning ingår också att underlätta
för utländska företag att investera i vårt land.

För att fullfölja de uppgifter som vi ovan presenterat
behövs en kompetent och kraftfull statlig aktör. Central
myndighet för näringslivet är Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK). NUTEK:s roll och
uppgift är att främja nyföretagandet och utveckla befintliga
små och medelstora företag samt att ansvara för att
företagen får information och kunskaper om näringslivets
villkor. NUTEK är också kontaktorgan för EG:s program
för små och medelstora företag.

I den näringspolitiska stödorganisationen utgör Sveriges
teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (STATT) en viktig
resurs. Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit en
neddragning av denna verksamhet med 5 miljoner kronor.
Dessa medel bör återföras till STATT-verksamheten. I en
allt snabbare internationalisering av bl.a. näringslivet är det
fel att dra in resurser för denna omvittnat kompetenta
organisation.

I separata utskottsgruppsmotioner har vi utvecklat vår
syn på skogsnäringen, Verkstadstekniska delegationen och
mineralprospekteringen.

Mot bakgrund av vad som redovisats i motionen
''Näringspolitik för tillväxt'' och det som ovan anförts
föreslår vi att ett samlat näringspolitiskt program med ett
Europaperspektiv tas fram för små och medelstora företag.
Regeringen bör senast i samband med
kompletteringspropositionen återkomma till riksdagen med
ett sådant förslag.

De åtgärder som föreslås i motionen bör ligga inom en
kostnadsram på 500 miljoner kronor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen
senast i samband med kompletteringspropositionen
återkommer till riksdagen med ett förslag till ett samlat
näringspolitiskt program i ett Europaperspektiv för
småföretag,

2. att riksdagen för detta ändamål för budgetåret 1993/94
anvisar ett anslag på 500 000 000 kr.

Stockholm den 26 januari 1993

Birgitta Johansson (s)

Axel Andersson (s)

Bo Finnkvist (s)

Reynoldh Furustrand (s)

Leif Marklund (s)

Mats Lindberg (s)

Göran Persson (s)

Bo Bernhardsson (s)

Sylvia Lindgren (s)