Näringspolitiken

Motion 1994/95:N275 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

Skall Sverige reda ut den ekonomiska krisen krävs förutom
en bra näringspolitik även ett stopp av statsskuldens ökning
och sänkta räntor.

En bra näringspolitik betyder en utveckling och förändring
av svenskt näringsliv där alla sektorer måste bidra.
Vänsterpartiet har tidigare fastslagit vilket som måste vara
målet.Ekologiskt hållbar produktion Vilket betyder: Att
företagens och högskolornas forskning och utveckling måste
ha en sådan inriktning. Staten skall genom skatter, stöd och
lagar understödja en sådan utveckling.Förnyelse och
utveckling av olika näringar Vilket betyder: Att alla typer av
företag, stora som små, varuproducerande som
tjänsteproducerande, skall ges utrymme att bidra till den
ekologiskt hållbara tillväxten.Utveckling i hela landet
Vilket betyder: Ingen del av landet får lämnas åt sitt öde i det
kärva ekonomiska klimat som nu råder.Arbete åt både män
och kvinnor oavsett bakgrund Vilket betyder: En
könssegregerad arbetsmarknad måste brytas upp och lika lön
för lika arbete skall gälla.Arbete för både låg- och
högutbildade Vilket betyder: Att i informationsteknologins
tidevarv inga grupper skall hamna i långtidsarbetslöshet.

Flera av dessa mål tas inte upp i denna motion. Vi hänvisar
till motioner på forsknings-, utbildnings-, arbetsmarknads-
och det regionalpolitiska området.

Mycket har hänt i omvärlden de senaste decennierna som
har förändrat betingelserna för svenskt näringsliv.
Produktiviteten har genom ökad teknisk förtätning och
förändrad arbetsorganisation mångdubblats med färre
anställda.Informationsteknologiska landvinningar har
tusendubblat hastigheten på penningmarknader m.m.Den
sovande jätten Kina är med full kraft på väg in i
marknadsekonomin. En fjärdedel av världens befolkning
kommer att delta i kampen om marknadsandelar.Andra
delar av Asien som Indien, Indonesien, Vietnam och
Filippinerna med miljardbefolkning börjar lätta på
regleringar och ge bra villkor till utländska företag.På bara
några timmars resavstånd har vi de östeuropeiska länderna
med en tiondels löner mot i Sverige.Sverige har gått med i
EU.

Dessa betingelser ställer nya och skärpta krav på svenskt
näringsliv och svensk näringslivspolitik.

Världen befinner sig på den hittills brantaste tillväxtkurvan
i historien. Under detta århundrade har världens befolkning
tredubblats, den ekonomiska aktiviteten ökat 20 gånger,
förbrukningen av fossila bränslen 30 gånger och den
industriella produktionen 50 gånger. Detta har gett många
länder ett välstånd som de aldrig upplevt förr, även om
välståndet varit ojämnt fördelat. Men en stor del av detta
överflöd har lånats av kommande generationer och den
branta tillväxtkurvan innebär ett ständigt ökande hot mot
själva möjligheten att leva på jorden.

Denna insikt måste också prägla all svensk politik även
efter en djup lågkonjunktur med extremt hög arbetslöshet.
Mildrade eller uppskjutna krav på miljöstörande eller
energikrävande produktion är inte förenligt med ett sådant
synsätt och undergräver det omvandlingstryck som krävs för
att åstadkomma nödvändiga förändringar. Vi delar EU-
kommissionens slutsats att ''snarare än att försämra
konkurrensförmågan kan skärpta miljökrav faktiskt öka
denna genom att utlösa tekniska förbättringar och
innovationer''.

Tyvärr präglar det här inte regeringens syn på tillväxten.
Alltför mycket blir enbart att investera och expandera för en
traditionell tillväxt. Det visar sig också i praktiken genom
att t.ex. låta miljöskatternas andel av det totala skattetrycket
sjunka. Vänsterpartiet har här en annan inriktning vilket
närmare visas i skattemotionen.

Företagen måste ta hänsyn till miljön. För företag och
enskilda handlar det om att bekämpa resursslöseriet.
Företagen måste se över sina energi- och råvaruuttag och de
som inte prioriterar miljön kommer att försvinna.

Forskning för nya produkter måste ha resurssnålhet som
ledstjärna. Råvaru- och materialbalanser måste upprättas och
livscykel- och kvittblivningsspecifikationer måste göras.
Allt måste utmynna i miljökonsekvensanalyser och
miljökonsekvensbeskrivningar av de produkter man vill
producera. Detta skall vara lika naturligt som att göra en
vanlig ekonomisk kalkyl.

Målet måste vara att inlemma postindustrisamhället i ett
fungerande ekologiskt system. Tillväxt kan innebära
förnyelse av industrin och kan leda till miljöförbättringar och
ökad livskvalitet men kan också skapa en större
miljöförstörande enskild konsumtion.

Svensk industri står inför flera krävande utmaningar:att
förändra industriproduktionen i ekologiskt hållbar riktning,
att ta till vara möjligheterna för tillväxt inom området
miljöteknik,produktionen måste ställas om från linjär till
cirkulär. Utsläppen från industrin måste ner ytterligare. De
verksamheter som inte klarar miljökraven måste avvecklas
och ersättas med nya.

Vi kräver att regeringen lägger fram konkreta förslag på
hur ekologiskt anpassad tillväxt skall främjas. Vi föreslår att
medel från miljöavgifter fonderas för att skapa arbetsplatser
i nya miljövänliga verksamheter.

Från vaggan till graven

Det är hög tid för industrin att satsa på förebyggande
miljöarbete. Från vaggan till graven-tänkande måste prägla
produktionen. När man gör en teknikförändring måste man
förutse konsekvenserna på alla områden, inte bara de
tekniska och ekonomiska.

Varje investering måste föregås av en allsidig
miljökonsekvensutredning. Man skall följa upp sin produkt
och till och med ställa krav på sina ev. underleverantörer att
de lever upp till företagets miljöprogram.

Det måste till ett samarbete mellan myndigheter,
miljöorganisationer, fack och industri. Den övervakande
processen måste kompletteras med externa miljörevisorer
som kan ge information till bl.a. allmänheten om hur det står
till med miljön i företaget.

Miljöteknik, en tillväxtbransch

Den globala marknaden för miljöteknologi kommer enligt
en rapport från OECD att ha en tillväxt på 5,5 % per år under
de kommande åtta åren. Marknaden hade 1990 ett årligt
värde på ca 200 miljarder dollar och kommer att öka till 300
miljarder dollar år 2000. I dessa siffror ingår bara direkt
miljöanknutna varor och tjänster, som utrustning för
avloppsrening, behandling av miljöfarligt avfall, m.m. Det
mycket större behovet av miljövänligt utformad
grundläggande industriell utrustning eller skapande av nya
industrier kan troligen värderas till miljarder dollar.

På en rad områden har Sverige möjlighet att bli ett ledande
land när det gäller miljöanpassad produktion. Det gäller
utveckling av kollektiva färdmedel, en mer miljöanpassad bil
och utveckling av elektroniska kommunikationsmedel, men
också miljövänliga bränslen.

I länder som Japan och Tyskland satsar man stort, framsynt
och långsiktigt på miljöteknikområdet. Vi bör i Sverige för
att inte hamna på efterkälken inom den gigantiska marknad
som finns inom både miljöteknik och arbetsmiljöteknik satsa
på stora nationella program där man kan samla storföretag,
småföretag, entreprenörer, innovatörer, universitet, Nutek
med flera aktörer till gemensamma långsiktiga och uthålliga
projekt. Vänsterpartiet föreslår sådana program.

Satsa på utveckling

Sverige har halkat efter övriga OECD-länder när det gäller
andelen högteknologiska produkter som tillverkas i landet.
För att radikalt ändra detta krävs att samspelet forskning-
utveckling-produktion fungerar smidigt. Det är också
nödvändigt att kompetensen både höjs och breddas inom
näringslivet och att arbetsmiljön och arbetsorganisationen
ständigt förbättras.

Framtidsfond för ökad kompetens

För att utveckla svenskt näringsliv och vårda
devalveringen föreslår Vänsterpartiet att en framtidsfond
inrättas.

Denna nya framtidsfond skall finansieras genom att en del
av vårt förslag till höjning av bolagsskatten destineras till
fonden. Se mer i särskild motion.

Fonden skall ha till uppgift att bidra till den
kraftansträngning som kommer att krävas av svenska
löntagare och svenska företag för att restaurera
arbetsmarknaden och göra svenska företag
konkurrenskraftiga i en alltmer konkurrensbenägen omvärld.

Det innebär att industri- och tjänsteföretag såväl som
offentlig sektor skall kunna använda medel ur fonden för att
öka kompetensen, förändra arbetsorganisationen osv.

Innovationer

Svenska företag fångar inte upp nya FoU-intensiva
produkter. Svenska uppfinningar utvecklas i allt större grad
utanför landet och av utländska företag. Uppfinnare på de
stora företagen får endast en bråkdel av den vinst som deras
uppfinningar genererar, och fristående uppfinnare, som vill
utveckla sina produkter, har svårt att göra det i Sverige.

Vi föreslår i annan motion att äldre innovatörers erfarenhet
skall tas tillvara genom Nutek. I övrigt hoppas vi mycket på
Innovatörscentrum och dess närmare samarbete med Nutek.

Vi vill också understryka behovet av import av teknik och
uppfinningar. Allt behöver inte uppfinnas i Sverige! Vi
tycker också att ett av de bästa inslagen i
näringsdepartementets bilaga är den satsning på förbättrad
infrastruktur för tekniköverföring till små och medelstora
företag som görs.

Småföretagen

Små och medelstora företag har en central roll i svenskt
näringsliv. Mer än 97 % av alla företag har färre än 50
anställda. I takt med att storföretagen internationaliseras
alltmer kommer de små företagens betydelse för Sveriges
framtid att öka.

Samhället i stort är i dag helt inriktat på storföretagen.
Alltifrån svåröverskådlig lagstiftning från statens sida till att
de större företagen har anställda med den högsta
kompetensen och de viktiga internationella kontakterna.
Även när staten administrerar verksamhet hamnar det mesta
hos storföretagen. Det senaste exemplet är Arbetslivsfonden
där endast en rännil av pengarna hamnade hos småföretagen.

En viktig del av det marknadsekonomiska systemet är
etablering av nya företag. Om det är fler anställda i nya
företag än i nerlagda fungerar systemet väl på detta område.
I ett modernt industriland krävs en successivt strukturell
anpassning av industrin och att hänsyn tas till den förändrade
omvärlden. Ökningen av sysselsättningen sker främst i
småföretagen, och vid snabba förändringar i omvärlden kan
de snabbt ställa om sig och möta nya krav.

Nya produkter föds ofta och förverkligas i småföretagen.
Det är därför viktigt att näringspolitiken stimulerar bildandet
av nya företag och utvecklingen av små och medelstora
företag.

De medelstora företagen saknas i dag i stor utsträckning i
Sverige. Sveriges företagarstruktur ser i dag ut som ett
timglas. Många anställda i de stora företagen, få i timglasets
midja där de medelstora företagen dväljs och många
anställda i de små företagen. Detta blir speciellt tydligt om
man rensar för medelstora företag som ägs av större
koncerner.

Orsakerna är många men gäller i stor utsträckning för hela
EU. Enligt affärstidningen Affärsvärlden finns i dag på den
amerikanska företagsbörsen Nasdaq för små- och medelstora
företag 6 000 noterade företag. På motsvarande börser
(OTC) inom hela EU, med betydligt större befolkning, finns
inte fler än 1 100 bolag. På den svenska OTC-listan finns inte
fler än 45 bolag. Där borde ha funnits 150 bolag om man
skulle ha motsvarat Nasdaq. Vi anser att det krävs en
utredning kring de små och speciellt de medelstora
företagens situation.

I en särskild motion om småföretag visar vi på ett antal
förslag som vi anser krävs för att stimulera de små
företagen.Små företag skall kunna erhålla ett räntestöd vid
investeringar.Resultat under 40 000 kronor befrias från
egenavgift.Utbildningsbidrag och starta-eget-bidrag skall
kunna erhållas även av personer som tagit tjänstledigt för att
kunna starta ett eget företag.

Det kooperativa företaget

Producent- och konsumentkooperativa företag kan
förväntas få ökad betydelse i framtiden. Med tanke på
speciella förutsättningar som gäller för kooperativa
företagsformer bör dessa ägnas större uppmärksamhet i
näringspolitiken. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning
om de kooperativa företagsformernas ställning i förhållande
till andra företagsformer. Vi avser att återkomma till frågan
när utredningen har redovisat sitt resultat.

Riskkapitalförsörjningen

Företagen är beroende av att kapitalförsörjningen fungerar
tillfredsställande. Bank- och finanskrisen har fått till följd att
bankerna är överdrivet försiktiga med sin utlåning. Detta har
i sin tur medfört onödiga konkurser. Även om staten har en
viss förmåga att vara behjälplig med riskkapital måste större
delen av det komma den normala kreditvägen genom
bankerna. Kreditsystemet måste därför börja fungera på
normalt sätt igen. Staten bör direkt som bankägare och
indirekt via bankstödsnämnden kräva att bankerna bedriver
normal utlåning till företagen och att de inte genom ett stort
räntegap låter kunderna betala bankkrisen. Se även motion
om småföretagen.

En del av de åtgärder som regeringen nu aviserar ställer
vi oss dock tveksamma till. Åtgärderna verkar snarare vara
påverkade av det näringslivsråd med direktörer från
storföretagen som regeringen knutit till sig än genomtänkt
näringspolitik.

Förslaget om ett ''s.k. riskkapitalavdrag som ger en
möjlighet för privatpersoner att göra avdrag för förvärv av
nyemitterade aktier i noterade bolag'' (bör väl vara
onoterade bolag) (sid. 12 bilaga 13) ser vi med skepsis på.
Skatteexperter har pekat på de möjligheter till
skatteplanering som uppstår. Hästgårdar och travhästbolag
kommer att bli på modet igen.

Än värre och slösaktigare är förslaget att sälja ut statens
delar av de s.k. riskkapitalbolagen Atle och Bure. Dessa
startades med löntagarfondspengar i en uppgörelse mellan
den borgerliga regeringen och Ny Demokrati. De har
egentligen aldrig genom sin konstruktion fungerat som
riskkapitalbolag utan sitter i dag på en synnerligen stinn
kassakista -- cirka sju miljarder. Till det kommer
investeringar i olika bolag på cirka tre miljarder. Dessa
investeringar är marknadsmässiga och inte onormalt
riskfyllda. Det betyder att Atle och Bure tillsammans har ett
kapital på 10 miljarder kronor. Staten har genom
Nordbanken m.m. ett ägande på ca 30 procent av bolagen.
Aktierna i Atle och Bure handlas i dag med en rabatt på 35--
40 procent. En försäljning kommer naturligtvis att pressa
upp priset på aktien till kanske 80--85 procent av värdet. Det
betyder att den eller de som köper bolagen kan göra ett klipp
på mellan 1 och 1,5 miljarder. Vi anser inte att det här är
förenligt med god affärsmässighet från statens sida.

Vänsterpartiet föreslår därför att staten i stället köper upp
Atle och Bure för att därigenom kunna genomföra de viktiga
satsningar på företag i tidiga utvecklingsskeden som
regeringen nämner. Resultatet blir detsamma men
överskottet från försäljningar kan stärka budgeten med
förhoppningsvis någon miljard. (Källa Affärsvärlden.)

Statliga företag

Vänsterpartiet vill ha ett näringsliv med olika ägarformer,
privat, kooperativt och samhällsägt. Det svenska näringslivet
domineras av starkt koncentrerat privat ägande. Statligt
ägande kan vara en rimlig motvikt till denna privata
maktkoncentration. Statligt ägande är främst motiverat inom
strategiska sektorer av näringslivet. Ägandet bör vara aktivt.
Anställda i statliga företag kräver inflytande över sina
arbetsplatser, men de kräver också engagerade och aktiva
ägare. Affärsverk och bolag som Vattenfall och Telia bör
förbli statliga och utvecklas i rollen som kraftcentra för
teknologisk utveckling. Nordbanken bör användas aktivt
som regulator på bl.a. räntemarknaden.

Vi anser det självklart att riksdagen skall höras vid varje
större förändring av statens ägande och att riksdagens
bemyndigande därför skall återkallas.

Varvsfrågor

Vi noterar med tillfredsställelse att en överenskommelse
kommit till stånd med andra varvsnationer om borttagande
av allt statligt stöd från 1 januari 1996.

Anslagsfrågor

A 1 -- Närings- och teknikutvecklingsverket

Regeringens förslag att öka samordningen mellan olika
instanser på det näringspolitiska området är bra.

Vi har i andra motioner berört frågor kring elmarknad,
förändringar av organisationen kring energiomställningen
och innovationsfrågor som berör Nutek.

A 2 -- Småföretagsutveckling

Den renodling av systemen på finansieringssidan som
regeringen vill göra är bra. Däremot avvisar vi som vi
tidigare sagt den strategi som regeringen tänkt sig vad gäller
Atle och Bure.

A 5 -- Investeringsfrämjande

Vänsterpartiet föreslår att riksdagen får representation i
den delegation för investeringsfrämjande som regeringen vill
tillsätta från den 1 juni 1995.

A 12 -- Kostnader för omstrukturering av vissa statligt
ägda företag

Vänsterpartiet är som tidigare sagts negativa till det
bemyndigande riksdagen gett regeringen att sälja statliga
företag. I konsekvens med detta säger vi också nej till
regeringens förslag om att genom bemyndigande kunna
omstrukturera företag med statligt ägande och öka eller
minska ägandet i dessa företag.

C 10 -- Sveriges geologiska undersökningar

Vi har i annan motion motsatt oss försäljning av det
maringeologiska undersökningsfartyget och ökat anslaget
med 13 miljoner till detta ändamål.

Energipolitiken som ligger under näringsdepartementet
behandlas i ett antal andra motioner.

Informationsteknologi behandlas i särskild motion.

Bygg- och bostadsväsendet behandlas i ett antal andra
motioner.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en bra näringspolitik,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
ekologiskt anpassad tillväxt skall främjas enligt vad i
motionen anförts,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur medel
från miljöavgifterna kan fonderas för nya arbetstillfällen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag på program
om miljöteknik enligt vad i motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning kring de
små och särskilt de medelstora företagens situation enligt
vad i motionen anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kapitalförsörjningen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riskkapitalavdrag,1

8. att riksdagen avslår regeringens förslag till riktlinjer för
användningen av aktier i Atle AB och Investment AB Bure
enligt vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen beslutar att staten blir helägare av Atle AB
och Investment AB Bure enligt vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statliga företag,

11. att riksdagen beslutar återkalla bemyndigandet vad
gäller regeringens rätt att sälja statliga företag, enligt vad i
motionen anförts,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kreditgarantier för
fartygsfinansiering,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om investeringsfrämjandet,

14. att riksdagen avslår regeringens förslag om att
bemyndiga regeringen att förvalta företag med statligt
ägande och öka eller minska ägandet i dessa företag enligt
vad i motionen anförts.

Stockholm den 22 januari 1995

Gudrun Schyman (v)

Hans Andersson (v)

Ingrid Burman (v)

Björn Samuelson (v)

Eva Zetterberg (v)

Lennart Beijer (v)

1 Yrkande 7 hänvisat till SkU.