Näringsverksamhet

Motion 2001/02:N312 av Per Westerberg m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stat, kommuner och myndigheter inte skall bedriva näringsverksamhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konkurrenssnedvridning till följd av olämplig verksamhet som bedrivs av myndigheter, kommunala och statliga organ.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om finansiella risker för skattebetalarna till följd av olämplig verksamhet som bedrivs av myndigheter, kommunala och statliga organ.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om faran för att vård, skola och omsorg nedprioriteras till följd av olämplig verksamhet som bedrivs av myndigheter, kommunala och statliga organ.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om demokratiproblem till följd av olämplig verksamhet som bedrivs av myndigheter, kommunala och statliga organ.1

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förtroendeklyfta till följd av olämplig verksamhet som bedrivs av myndigheter, kommunala och statliga organ. 1

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om personalens ohälsa till följd av olämplig verksamhet som bedrivs av myndigheter, kommunala och statliga organ.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändringar i LOU.2

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändringar i konkurrenslagen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändringar i kommunallagen.1

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en lag om konkurrensneutralitet.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en lagstadgad utmaningsrätt.2

1 Yrkande 5, 6 och 10 hänvisade till KU.

2 Yrkande 8 och 12 hänvisade till FiU.

2 Problembilden

2.1 Höga priser i Sverige

Den svenska prisnivån ligger cirka 20 procent över genomsnittet för EU och hela 30 procent över genomsnittet för OECD-länderna. Detta enligt en rapport från Konkurrensverket.

Faktorerna bakom att vissa länder har högre prisnivåer än andra är ofta flera. Inkomstnivån spelar in, då rikare länder ofta har en högre prisnivå. Även skatter, kostnader för arbetskraft, konsumtionsutveckling och låg befolkningstäthet kan leda till högre priser. Förändringar i växelkursen spelar också in på prisbildningen, vilket i sin tur avspeglar en rad faktorer såsom förväntningar om framtida inflation, dvs. framtida priser, tillväxt, budgetunderskott, handelsbalans etc.

Enligt Konkurrensverket bidrar de höga kostnaderna för arbetskraft, förändringarna i växelkursen och den privata konsumtionen starkt till den höga svenska prisnivån. Störst betydelse för den höga prisnivån har dock den bristfälliga konkurrenssituationen.

3 Mindre offentlig sektor bättre för konkurrensen

Bara var åttonde svensk tror att staten klarar storägandet bättre än det privata näringslivet. Att svenskarna hyser större tilltro till det privata näringslivet än till staten som storägare är emellertid inte speciellt förvånande. Det har inte minst genom Teliaaffärerna blivit uppenbart för allt fler att statlig ägarinblandning sällan för något gott med sig. Politisk inblandning och oprofessionell hantering har visat sig hämma affärsmässigt beslutsfattande. Därmed har såväl åtskilliga skattemiljoner som betydande förtroendekapital gått förlorade.

En stor del av anmälningarna till Konkurrensverket riktar sig mot kommuner, landsting och statliga organ. En del handlar om hur kommuner och landsting gynnar sina egna förvaltningar och bolag vid upphandlingar. En allt större del gäller den offentliga sektorns expansion på den öppna marknaden och hur skattesubventionerade kommunala bolag med dumpade priser konkurrerat ut privata småföretagare.

Dessutom bedriver en rad myndigheter konkurrensutsatt verksamhet, vilket leder till att konkurrenssituationen på marknaden påverkas. Fortfarande är endast en tredjedel av vår konsumtion konkurrensutsatt. Två tredjedelar av konsumtionen är antingen tjänster där offentliga monopol dominerar, såsom sjukvård och utbildning, eller varor och tjänster på starkt reglerade marknader, såsom bostäder.

Konkurrens stimulerar initiativkraft och företagsamhet och banar därigenom väg för nya företag och ökad tillväxt. Konkurrens ger också valfrihet för kunder. En majoritet av det svenska folket vill ha ökad konkurrens även på områden som traditionellt drivits i offentlig regi. Under senare år har utvecklingen gått i rätt riktning men fortfarande återstår många konkurrensbegränsningar. Konkurrensutsättningen av offentlig verksamhet motverkas genom egenregi och offentligt ägda bolag.

Kommuner skall inte bedriva näringsverksamhet. De verksamheter som i dag drivs i bolagsform bör privatiseras eller avvecklas. Privatisering och avveckling av kommunal affärsverksamhet innebär stora omvandlingsprocesser som måste skötas med stor varsamhet.

4 Dåliga exempel

Näringsverksamhet med kraftiga skattesubventioner som bedrivs i bolag eller förvaltningsform finns det många exempel på. Privata småföretagare måste konkurrera med verksamheter som bedrivs efter helt andra ekonomiska förutsättningar. Några exempel:

• Folkets Hus i Lessebo bedriver konferensverksamhet i konkurrens med privata företagare på orten. När kommunen beslutar att ge ytterligare stöd till Folkets Hus överklagas beslutet av en företagare. Trots att domstolen säger att beslutet troligen är olagligt betalar kommunen ut lånet innan rättssaken är klar. Sedan slutar kommunen att anlita den klagande företagaren.

• Trots att Taxi-Mercan lämnat det för Borgholms kommun mest fördelaktiga anbudet på färdtjänstresor fick företaget inga körningar. Det berodde på att en konkurrent till Taxi-Mercan skötte beställningscentralen på kommunens uppdrag. Taxi-Mercan klagade hos kommunen, som inte ville vidkännas något fel. Så småningom har det hela trappats upp till en allvarlig konflikt mellan Taxi-Mercan och kommunen.

• Burlövs kommun inrättade gym i sin befintliga simhall och lät simhallsverksamheten subventionera gymmet.

• Uddevalla kommun beslutade att inrätta en kommunal massageverksamhet i den kommunala simhallen.

• Degerfors, Filipstad, Hällefors, Storfors, Karlskoga och Kristinehamn kommuner bedriver genom ett gemensamt kommunalförbund (Bergslagens räddningstjänst) i konkurrens med privata företag försäljning av larmcentraltjänster.

• I Kungälvs kommun erbjuder kommunens utbildningstjänst, som tillhör Komvux, skräddarsydda utbildningar till privata näringslivet. Genom att kommunen har tillgång till lokaler och datorer, som är betalda med skattemedel, kan de sätta mycket låga priser på sina kurser.

• I Borås erbjuder kommunen privatpersoner elinstallationer, lagning av staket och bilreparationer. Det går inte att utesluta att tjänsterna subventioneras tack vare servicekontorets stora beställningar från kommunen. Detta konkurrerar starkt med privata byggmästare på orten.

• Kommunala gymnasier har rätt att i egen regi körkortsutbilda och examinera elever på fordonsteknisk linje. Lagen om uppdragsutbildning ger dem dessutom rätt att sälja utbildningen och examinationen till utomstående.

Privata trafikskolor har svårt att hävda sig i den konkurrensen. Dels är gymnasierna anslagsfinansierade och kan låta anslagen subventionera den externa försäljningen, dels gäller en hårdare examinationsordning för de privata trafikskolorna.

Att lagen ger gymnasierna sådana konkurrensfördelar har bland annat drabbat en privat trafikskola i Östersund.

5 Konsekvenser

5.1 Konkurrenssnedvridning

För små lokala företag utgör kommunen en stor del av marknaden. Kommunens agerande på den lokala marknaden kan bli avgörande för tillväxt och nyskapande för småföretag, inte minst inom servicenäringen. Skattesubventionerad kommunal verksamhet hotar att slå ut privata småföretagare och minskar drivkraften för nya entreprenörer att ge sig in på marknaden.

Offentlig verksamhet har ofta inte anpassat sin kostnadsredovisning till vad som krävs i en konkurrenssituation. Det är vanligt att olika verksamheter drivs integrerat inom samma förvaltning eller bolag. Risken är då påtaglig att den konkurrensutsatta delen subventioneras av den icke konkurrensutsatta verksamheten.

Redovisningssystem och kalkylmetoder inom kommunala sektorn är inte konstruerade för att fastställa de verkliga kostnaderna för enskilda tjänster. Både intäkter och utgifter är till stor del beroende av politiska beslut i en kommun. Kommunerna får därigenom svårt att värdera sina fasta kostnader för t.ex. växel, lokaler, städning, administration m.m. när de prissätter egen verksamhet. Att få en korrekt anbudsgivning från egna resultatenheter är svårt och ibland tas inte hänsyn till dessa kostnader när priserna sätts. Detta hotar konkurrensneutraliteten.

Ytterligare ett skäl till att kommunerna inte skall bedriva näringsverksamhet är problematiken kring en korrekt upphandling när anbudsgivarna kan vara privata företag eller komma från egna bolag och förvaltning. En förtroende- och lojalitetskonflikt uppträder tydligt när man skall värdera anbud från den egna verksamheten jämfört med anbud utifrån. Tjänstemän och beslutsfattare kan hamna i en situation där de både är ansvariga för budet inom en förvaltning och beslutar om vem som ska få entreprenaden.

6 Risktagande för skattebetalarna

Ett kommunalt bolag bedriver sin verksamhet med skattemedel som eget kapital och med skattebetalarna som risktagare och yttersta garanter. En stor andel av de kommunala bolagen går med stora och ständiga förluster och bedriver verksamheter inom områden där privata företag sedan länge varit verksamma.

7 Vård, skola och omsorg nedprioriteras

Kommunal kärnverksamhet får mindre resurser när kommunerna driver bolag och näringsverksamhet. Genom att kommunen prioriterar att driva gym, kaféverksamhet, blomsterhandel och solarieverksamhet tas pengar från viktiga områden som skola, vård och omsorg.

8 Demokratiproblem

Möjligheterna till insyn för medborgarna och möjligheterna att laglighetspröva den verksamhet som skattebetalarna bidrar till är otillräckliga. Genom att kommunerna tar fram olika bolagsbildningar kan de kringgå kommunallagens restriktioner, såsom offentlighetsprincipen och självkostnadsprincipen, och därigenom konkurrera på en marknad de inte hör hemma på. Konkurrensutsättningen av offentlig verksamhet motverkas genom egen regi och offentligt ägda bolag.

Detta är otillfredsställande för alla småföretagare som i dag drabbas av snedvriden konkurrens inom offentlig förvaltning. Företagare som tvingas betala de konkurrerande kommunala bolagens verksamhet med egna skattepengar kan normalt inte begära en prövning om verksamheten är laglig.

Kritik har också riktats mot medborgarnas ringa möjligheter att få till stånd en laglighetsprövning av kommunernas eller landstingens beslut att bedriva näringsverksamhet i förvaltningsform eller i bolag. Om en kommun eller ett landsting bestämmer sig för att i förvaltningsform eller via bolag gå ut på den öppna marknaden och sälja tjänster som ligger i kommunallagens utmarker kan visserligen en invånare i kommunen eller landstinget begära laglighetsprövning genom att överklaga beslutet, men inte utan problem.

För det första krävs ett formellt kommunalt beslut att överklaga. Om en kommunal enhet exempelvis inleder en försäljningsverksamhet på den öppna marknaden, utan något formellt beslut om saken, finns det inte något beslut att laglighetspröva. Ett beslut skall överklagas inom tre veckor efter det att beslutet har justerats. Om kommunen t.ex. anslår pengar till ett kommunalt bolag som efter en månad visar sig använda pengarna på ett otillåtet sätt, kan beslutet inte längre överklagas. Beslut som fattas av kommunala bolag kan normalt inte överklagas.

En kommun kan inte tvingas att rätta sig efter beslutet och om det inte rör sig om myndighetsutövning finns det inte någon straffrättslig eller civilrättslig sanktion att tillgripa mot kommunen.

9 Förtroendeklyfta

En väldigt liten del av svenska folket tycker att stat och kommun ska riskera skattemedel genom att investera i affärsverksamhet som redan drivs av privata företag. Den allmänna uppfattningen är i stället att stat och kommun bör inrikta sig på annat.

Likaså är det en spridd uppfattning att myndigheters främsta uppgift är att inspektera, granska eller ge olika tillstånd. Verkligheten visar dock att myndigheter sysslar med mycket annat. I rapporten Staten som kommersiell aktör redovisar Statskontoret en lista över myndigheter som bedriver konkurrenspåverkande verksamhet. Av de 99 myndigheter och affärsverk som finns på listan säljer 70 stycken något i konkurrens. 53 av dem konkurrerar med småföretag.

10 Personalens ohälsa

Undersökningar visar att sjukfrånvaron är lägre hos privata företag än inom offentlig sektor. Detta beroende på att privata företag erbjuder en bättre arbetsmiljö än vad den offentliga arbetsgivaren gör samt på grund av att inflytandet över de egna arbetsuppgifterna är större.

Hos privata företag finns ofta en delaktighet och ett gemensamt mål, nämligen att företaget skall gå bra. Och om det går bra, kan de anställda få del av detta. På så sätt får även arbetskrävande och mindre behagliga arbetsmoment en mening och ett sammanhang.

11 Lösningar

11.1 Privatisera mera

All verksamhet kan inte utföras i privat regi, men mycket av det som i dag görs i stora offentliga enheter kan göras i små privata företag. Alla lagar som styr arbetsmarknaden kan inte avskaffas, men mycket kan göras för att man på den egna arbetsplatsen skall kunna besluta om tiderna för arbetet, arbetsuppgifterna och belöningar i arbetet. En privat produktion med klara samband mellan prestation och belöning, delaktighet, motivation och flexibilitet är hälsosammare än dagens överbelastade och stela offentliga sektor.

Ett bra exempel är friskolesystemet, som skapar konkurrens och privata alternativ inom utbildningsområdet. Införandet av fler fristående högskolor ökar mångfalden och konkurrensen i den högre utbildningen. Även intresset för privata förskolor och fritidshem ökar, vilket i sin tur ökar valfriheten för medborgarna och ytterligare gynnar konkurrensen. Införande av barnomsorgspeng sänker kostnaderna och ökar kvalitén på verksamheten samtidigt som en ny marknad för nya småföretagare öppnas.

Genom fri etableringsrätt för läkare, en allmän sjukvårdsförsäkring och fritt val av egen läkare främjas konkurrensen och vårdmonopolen faller. All kommunal verksamhet med undantag för ren myndighetsutövning bör upphandlas i konkurrens. Detta ger kommunerna möjlighet att prioritera sin verksamhet och skapar utrymme för valfrihet och mångfald.

12 Avskaffa kommunal näringsverksamhet

Kommuner och landsting skall avveckla den näringsverksamhet de bedriver och överlåta den till privat sektor. Detta för att värna om tillväxt, nya jobb och internationell konkurrenskraft.

En lagstadgad utmaningsrätt för företagare att på lika villkor konkurrera med kommunala förvaltningar skall snarast införas. Den ska innehålla en skyldighet för kommuner att upphandla varje verksamhet, förutom myndighetsutövning, i konkurrens när en företagare så begär. Enskilda och företag ges på detta sätt en möjlighet att utmana den offentliga sektorns verksamheter. Förutom ökad effektivitet och konkurrens öppnas stora möjligheter till fri företagsamhet inom det som tidigare varit offentliga monopol. Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag till lagutformning.

Upphandling ska ske på lika villkor. Olika former av skattesubventioner ska inte få förekomma. Det är viktigt att ändra lagstiftningen för att åtgärda problemen. I lagen om offentlig upphandling (LOU) bör det införas en regel som gör offentlig näringsverksamhet olaglig om den inte beslutats formellt av riksdag, kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige. LOU bör vidare kompletteras så att det införs lagkrav på att all verksamhet där förutsättningar finns skall upphandlas i konkurrens: dessutom måste det krävas att affärsmässighet ska gälla vid avbrytande av upphandling samt ändras till att gälla även inköp från egen regiverksamhet.

En lag om konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning ska införas, med krav på att offentlig näringsverksamhet skall redovisas skild från annan verksamhet.

Det offentliga måste utsätta den egna verksamheten för konkurrens innan tjänster får erbjudas den öppna marknaden.

Konkurrenslagen bör utvidgas till att gälla även när myndighetens beslut inte varit ett led i en företagarroll, t.ex. stödgivning, samt till att gälla vid interna köp.

Regeringen bör därför ges i uppdrag att föreslå förändringar av kommunallagen med följande utgångspunkter:

• Stärk medborgarnas möjligheter till laglighetsprövning av verksamhet som drivs av kommun, landsting eller kommunala bolag.

• Gör det möjligt att överklaga verksamhet oavsett om verksamheten baseras på ett formellt beslut, och oavsett om verksamheten bedrivs i ett kommunalt bolag eller i förvaltning.

• Inför ett straffrättsligt sanktionssystem för de fall kommunen inte rättar ett upphävt beslut.

13 Starkare konkurrensverk och konkurrensråd

Konkurrensverkets möjlighet att ingripa med hjälp av konkurrenslagen är allt för liten. Konkurrenslagen gäller företag och är inte tillämplig för den offentliga sektorns konkurrenssnedvridning. Det finns stora brister i konkurrensneutralitet mellan offentlig näringsverksamhet och privata bolag. Dessa brister kan och behöver åtgärdas genom skärpta krav på upphandlingar, redovisningar och affärsmässighet.

14 EU-politiken

Exempel har visat att Europeiska unionens konkurrenspolitik innehåller inslag som motverkar en sund konkurrenssituation och riskerar leda till att svenska och vissa andra europeiska företag får svårt att konkurrera på den europeiska och globala marknaden.

Vi vill förändra detta. Det är inte acceptabelt med en politik som försvårar för små europeiska länder att få konkurrenskraftiga företag och förhindrar skalfördelar och pressade priser.

Införandet av en gemensam valuta är en annan åtgärd som river hinder mellan länder och bidrar till en sundare konkurrenssituation.

I vissa fall tycks myndigheters agerande främst syfta till att öka myndighetens intäkter. Det gäller t.ex. när kommunala aktörer säljer tjänster på den konkurrensutsatta marknaden utan att låta den delen av verksamheten som tillhandahålls kommunen eller landstinget utsättas för konkurrens. Sverige måste också inom EU verka för att konkurrenslagstiftningen omarbetas så att den skall kunna tillämpas på dessa situationer.

Elanders Gotab, Stockholm 2001

Stockholm den 4 oktober 2001
Per Westerberg (m)
Karin Falkmer (m)	Ola Karlsson (m)
Ola Sundell (m)	Stefan Hagfeldt (m)
Jan-Evert Rådhström (m)	Sten Tolgfors (m)
Jan Backman (m)	Mikael Odenberg (m)
Olle Lindström (m)