Nationaldagen som helgdag

Motion 2001/02:K259 av Per Unckel m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen om allmänna helgdagar (1989:253) i enlighet med vad som anförs i motionen.

2 Varför nationaldagen bör bli helgdag

2.1 Historisk bakgrund

Svenska flaggans dag har firats som nationaldag sedan den 6 juni 1983.

Den 6 juni är av historiska skäl en viktig dag för vårt land. Denna dag valdes Gustav Vasa till Sveriges konung 1523. Detta datum antogs också regeringsformen 1809. Riksdagens beslut om den nu gällande regeringsformen fattades den 6 juni 1973. Den 6 juni är alltså förbunden såväl med vår nationella frihet som med vårt statsskick.

I en tid av stora förändringar och med ökande internationalisering är det angeläget att också slå vakt om den nationella identiteten. Genom att låta nationaldagen bli en helgdag uppmärksammas bättre den dag som historiskt sett är förknippad med vårt demokratiska statsskick.

2.2 Innehåll att fylla nationaldagen med

Genom att fylla nationaldagen med innehåll som tydliggör syftet med firandet skulle nationaldagen enligt vår mening ges en ökad betydelse som symbol för alla som lever i Sverige. Nationaldagsutredningen (SOU 1994:58) lämnade förslag till hur firandet av nationaldagen skulle kunna fyllas med innehåll. Bl.a. föreslogs att traditionerna från svenska flaggans dag, med överlämnande av flaggor och fanor till olika organisationer och privatpersoner, skulle bibehållas. Om möjligt skulle skolavslutningen alltid ske den 6 juni. Det skulle underlätta för anhöriga att delta. Förutom att gemensamt firande av högtidsstunder bidrar till att stärka banden mellan människor skulle de anhörigas medverkan vid skolavslutningar också bli en viktig markering av tron på de ungas framtid. Dessa förslag skulle komplettera det nuvarande firandet och tydliggöra syftet med firandet av nationaldagen.

2.3 En viktig manifestation

I en tid då främlingsfientligheten och intoleransen blivit ett problem är det viktigt att svenska folket återtar sina symboler från de grupper som missbrukar dem. Nationaldagen har successivt fått en starkare ställning bland svenska folket. Det är rimligt att alla får en möjlighet att fira nationaldagen genom att 6 juni görs till helgdag. I många kommuner fungerar nationaldagen redan i dag som en viktig manifestation för vårt mångkulturella samhälle, bl.a. anordnas särskilda ceremonier för dem som under året blivit svenska medborgare.

Det finns därför all anledning för oss att, i likhet med de flesta andra länder, göra nationaldagen till allmän helgdag. Vi ser ingen motsättning mellan att eftersträva internationellt samarbete och att värna vårt nationella kulturarv. Vi har vid flera tillfällen tidigare föreslagit att nationaldagen skall bli en helgdag.

2.4 Annandag pingst bör upphöra som arbetsfri dag

Nationaldagsutredningen beräknade produktionsbortfallet för en extra helgdag till cirka fyra miljarder kronor. Slutsatsen blev därför att en annan arbetsfri dag bör försvinna när nationaldagen blir helgdag. Utredaren, som biträddes av såväl andliga som världsliga experter, kom efter en grundlig genomgång fram till att annandag pingst borde upphöra som arbetsfri dag. Skälen är bland annat närheten till nationaldagen i tiden och att annandag pingst ur kyrklig synvinkel framstår som lämpligare att ta bort än alternativen.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan föreslår vi att den 6 juni blir allmän helgdag fr.o.m. den 6 juni 2002. Nationaldagsutredningens författningsförslag kan ligga till grund för en sådan ändring. Det bör ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.

Stockholm den 28 september 2001
Per Unckel (m)
Inger René (m)	Nils Fredrik Aurelius (m)
Per-Samuel Nisser (m)	Christel Anderberg (m)
Carl-Erik Skårman (m)	Ola Karlsson (m)
Anders Björck (m)	Margareta Nachmanson (m)