Nationell strategi för transportforskning

Motion 2004/05:T245 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs om nationell strategi för transportforskningen.

Motivering

Sverige har speciella förutsättningar eftersom vi sedan lång tid bedrivit ett framgångsrikt säkerhetsarbete bl a inom transportområdet. Det gäller såväl trafiksäkerhet med inriktning på trafikantbeteende och implementeringsfrågor som fordonstekniskt orienterad säkerhet.

Detta har uppmärksammats internationellt och svenskt säkerhetskunnande har utvecklats till en framgångsrik exportvara. Genom att koppla samman FoU, politiskt driven utveckling och export så borde vi kunna utnyttja våra förutsättningar bättre.

De olika inriktningarna, ursprungligen utvecklade var och en för sig av fordonsindustrin och offentligt bedrivet trafiksäkerhetsarbete, närmas nu till varandra genom utvecklingen inom telematikområdet och erbjuder landet en möjlighet till förnyad internationell konkurrensförmåga om förutsättningarna tas till vara på ett konsekvent sätt.

Kortfattat kan följande förutsättningar ges:

• Sverige har en unikt stark ställning inom både fordons- och telekom-industrin.

• Genom en medveten mångårig profilering mot säkerhet har Sverige tagit de första stegen mot att utvecklas till en internationell utvecklingsmiljö för säkerhetstillämpningar.

• Utvecklingen inom fordonssäkerhetsområdet förutsätter allt mera av koppling mellan fordonet, föraren och infrastrukturen, vilket ger Sverige, med sina traditioner av samverkan mellan privat och offentligt och med sitt kunnande inom trafiksäkerhet och telekom, speciella fördelar.

Det behövs en samlad forskningsstrategi och kraftsamling bland forskningsutförare och finansiärer. Strategin måste i allmän form prioritera vissa insatsområden för transportrelaterad FoU. Säkerhetsområdet intar en särställning genom att innefatta flera dimensioner där fordonstekniska säkerhetstillämpningar och beteendevetenskapligt orienterat trafiksäkerhetsarbete kompletteras av andra säkerhetsarrangemang orsakade av nya hot mot samhälle, individer och infrastruktur.

Denna nationella prioritering bör lyftas fram och ges en tydligare koppling mot infrastruktur och samhälle samt tillföras ytterligare offentliga forskningsmedel. Nya telematiklösningar måste på ett tydligare sätt än hittills anpassas till och förenas med infrastrukturens utformning och användarnas behov och önskemål.

Den trafikpolitiskt orienterade forskningen är i växande utsträckning en förutsättning för att exploatera tekniska landvinningar. Genom den nödvändiga kopplingen mellan teknik, infrastruktur och samhälle skapas behov av systemsyn, implementeringskompetens och allmän förståelse av samband mellan teknik, människa och samhälle, inte minst inom säkerhetsområdet.

Det är naturligtvis även ett problem att stora samhälleliga resurser avsätts för infrastrukturutbyggnad utan att tillfredsställande beslutsunderlag finns. För framtiden krävs en samordnad forskningsstrategi i samband med infrastruktursatsningarna; det är knappast rimligt att dessa enorma investeringar görs utan koppling till forskningen.

Internationaliseringen kräver i växande utsträckning att traditionell samhällsplanering ges nya kunskapsdimensioner. Infrastrukturens betydelse för industriell tillväxt och utveckling kräver ytterligare belysning. Sammanfattningsvis kan konstateras att transportpolitiken är av sådan samhällelig betydelse att kraftfullt ökade forskningsresurser är motiverade. En nationell FoU-strategi bör av denna anledning innehålla en större satsning även inom det transportpolitiska området.

Stockholm den 24 september 2004
Claes Roxbergh (mp)
Mikael Johansson (mp)	Mikaela Valtersson (mp)