Nationella riktlinjer för förlossningsvården

Motion 2022/23:1309 av Alexandra Völker (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt införa nationella riktlinjer för förlossningsvården och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Varje år föder över 100 000 personer barn i Sverige. Av dem drabbas 3 av 4 av någon form av bristning eller skada vid förlossningen.

Enligt Socialstyrelsen fick 4,5 procent av förstföderskorna och en procent av omföderskorna allvarliga bristningar i bäckenbotten. Andelen som drabbas av en allvarligare bristning har minskat successivt de senaste åren, vilket är en positiv utveckling. Samtidigt är det fortfarande många som drabbas och allt för många som upplever att de inte tas på allvar eller får den hjälp de behöver.

Under lång tid har det framförts stor kritik mot förlossningsvården på många håll i landet. Kritik från såväl personalen själva som vittnar om orimliga arbetsförhållanden som gör att de inte kan ge de födande det stöd de skulle önska. Kritik från födande som inte fått det stöd de skulle önskat. I värsta fall kan det få stora konsekvenser för såväl de födande som för barnen. Ivos rapport om 2019 års förlossningsskador visar att för hög arbetsbelastning är en stor orsak till de förlossningsskador födande utsätts för.

För att den födande ska få fullt stöd under sin förlossning bör den ha rätt till en barnmorska som inte ska hantera flera andra födande samtidigt. En födande per barnmorska ger den födande trygghet och stöd samtidigt som det ger barnmorskan rimliga villkor att utföra sitt arbete.

Enligt dagens system har regionerna rätt att i stor utsträckning själva besluta om de riktlinjer som gäller för förlossningsvården. Det medför stora skillnader mellan de olika regionerna, vilket riskerar medföra en ojämlik vård.

Ett tydligt exempel är induktion vid överburenhet, det vill säga igångsättning efter beräknat förlossningsdatum. Ny forskning har visat att risken att barn dör i magen eller under förlossningen minskar om igångsättning sker vid 41 fullgångna veckor istället för 42. Därför har flera regioner ändrat praxis till att sätta igång förlossningen under graviditetsvecka 41 istället för 42 fullgångna veckor. Samtidigt håller flera regioner fast vid tidigare praxis. Trots att forskning visar på riskerna med senare igångsättning väljer alltså flera regioner att hålla fast vid senare igångsättning. Beroende på vilken region den födande tillhör hanteras hen på helt olika sätt.

Socialstyrelsen arbetar, på uppdrag av den tidigare regeringen, med att ta fram nationella riktlinjer för förlossningsvården. Dessa behöver skyndsamt implementeras för att säkerställa god, jämlik och forskningsbaserad förlossningsvård i hela landet.

Alexandra Völker (S)