Nationellt mål om ökad självförsörjningsgrad

Motion 2021/22:4051 av Mikael Damsgaard (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt mål om ökad självförsörjningsgrad och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett mål för ökad självförsörjningsgrad kan utformas och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Andelen utlandsfödda i Sverige är idag omkring 20 procent. Det innebär att andelen utlandsfödda i befolkningen nästan har fördubblats på 20 år. Deltagande på arbetsmarknaden är en viktig förutsättning för att den som invandrat till Sverige också ska bli en del av det svenska samhället. Det är också av stor betydelse att så många som möjligt både kan försörja sig själva och sin familj och är med och bidrar till den offentliga sektorns verksamhet. När deltagande på arbetsmarknaden diskuteras används vanligen sysselsättningsstatistiken. Sysselsättningsstatistiken mäter emellertid bara andelen som var sysselsatta minst en timme under november månad, vilket ger otillräcklig information om hur stor andel av befolkningen som är självförsörjande.

Entreprenörskapsforum har i rapporten När blir utrikes födda självförsörjande? (2020) studerat självförsörjningsgraden efter födelseregion. Självförsörjningsgraden definieras i rapporten som en årlig bruttoinkomst om fyra prisbasbelopp, vilket motsvarar ungefär 50 procent av medianinkomsten i Sverige. Av de som är födda i Sverige eller övriga Norden var självförsörjningsgraden 73 procent 2016. Motsvarande siffror för personer födda i Mellanöstern respektive Afrika var 38 respektive 36 procent. Sysselsättningsgraden var för personer födda i Norden 89 procent, för de födda i Mellanöstern 63 procent och för de födda i Afrika 56 procent. En slutsats som kan dras av detta är att det ekonomiska utanförskapet är betydligt mer utbrett än den bild sysselsättningsstatistiken ger.

Att över tid följa självförsörjningsgraden för olika födelseregioner bör vara en viktig indikator för integrationspolitiken. Det bör också vara en intressant indikator för att följa ekonomiskt utanförskap såväl i hela kommuner som för stadsdelar och bostadsområden. För att sätta fokus på utvecklingen av självförsörjningsgraden bör ett nationellt mål för ökad självförsörjningsgrad införas. En förutsättning för att kunna sätta ett nationellt mål är att självförsörjningsgraden närmare definieras. Regeringen bör därför utreda frågan om hur ett mål för självförsörjningsgrad kan utformas.

Mikael Damsgaard (M)