Naturgrus

Motion 2004/05:N227 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskning för att ersätta naturgrus.

Motivering

Ett av riksdagens och regeringens miljömål är att minska naturgrusanvändningen i Sverige eftersom naturgruset är en begränsad tillgång. Naturgrus används som ballastmaterial i bl.a. betong, för sandning av vägar, igenfyllnad av rörgravar, vägbygge m.m. Ett allt viktigare intresse är användning av naturgrus för vattenrening genom infiltration. Detta förutsätter att naturgruset inte är bortgrävt. Infiltrationsrening av vatten har blivit viktigare eftersom man har upptäckt s.k. protozoer som finns i det flesta vattendrag och kan orsaka sjukdomar men som är svåra att rena bort med traditionella vattenreningsmetoder. Infiltration genom en naturgrusförekomst ger möjlighet att rena bort protozoerna. Skatten på naturgrus har nyligen höjts från 5 kr per ton till 10 kr per ton.

Det bör också uppmärksammas att tillgången på naturgrus varierar mellan olika delar av landet liksom efterfrågan. Vidare kan effekterna av uttag av naturgrus på grundvattenmagasin och dricksvattenförsörjning också variera. Dessa faktorer, liksom effekterna för olika slag av företag, bör beaktas i den fortsatta analys som skall göras. Ytterligare höjningar av naturgrusskatten kan behövas och troligen också andra åtgärder, t.ex. stöd till ersättningsmaterial och ny teknik.

Om ersättningsmaterial skall kunna införas så behövs tydliga signaler och ett tydligt ekonomiskt incitament. Naturgruset kan inom de flesta områden ersättas med bergkross. Det svåraste är att ersätta naturgruset inom betongtillverkningen och speciellt 0-8 m.m. fraktionen. För att detta skall bli möjligt krävs forskning och utveckling. Givetvis kan inte all naturgrusanvändning ersättas, men användningen bör begränsas till de speciella applikationer där naturgrusets egenskaper är nödvändiga.

En omställning till naturgrusfri betong är nödvändig och tekniken för detta kommer förr eller senare. Frågan är bara om vi först skall förbruka de geologiska formationer som är av betydelse för vår framtida vattenförsörjning. Om vi skall ge framtida generationer tillgång till ett naturligt och säkert dricksvatten såär naturgruset för byggnation redan slut i de delar av landet där denna resurs var knapp från början eller där uttaget varit stort. Varken vattenkonsumenterna i de naturgrusfattiga regionerna eller småföretagen utan egna forskningsresurser har tid att vänta och se. Några statliga medel för att stödja denna utveckling har hittills inte anslagits. Medel måste anslås för forskning och kunskapsuppbyggnad för att ersättningsmaterial skall kunna användas. Kunskapen blir tillgänglig för alla och vi kan rädda både möjligheterna för vattenförsörjningen och mångfalden i byggbranschens materialförsörjningsföretag.

Det är nu vi kan skapa goda förutsättningar för kommande generationers dricksvattenförsörjning och effektiva byggmaterialförsörjning. Konsekvensen av utebliven forskning med kunskaper tillgängliga för alla skulle vara att naturgruset först måste förbrukas för att det nödvändiga teknikskiftet skall bli lönsamt för de stora aktörerna. När teknikskiftet väl har skett riskerar de mindre aktörerna att slås ut.

Stockholm den 24 september 2004
Claes Roxbergh (mp)
Ingegerd Saarinen (mp)	Mikaela Valtersson (mp)