om naturskyddet Mot.

Motion 1987/88:Jo720 av Karl Erik Olsson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo720

av Karl Erik Olsson m. fl. (c)

om naturskyddet Mot.

1987/88
Jo720 724

Sammanfattning

Centerpartiet föreslår en översyn av lagstiftningen på naturvårdsområdet.

Naturvårdslagen måste ges ett långsiktigt perspektiv. Naturresurslagen
måste omarbetas så att den anger hur resurserna skall förvaltas, inte hur de
skall exploateras, vissa områden undantagna.

En strategi för hur genetiska resurser skall bevaras måste utarbetas.

Bioteknikens användning måste få klara riktlinjer. Förbud föreslås mot
genetiskt manipulerat material att släppas ut i naturen.

Antarktis bör skyddas som en internationell nationalpark.

De fyra outbyggda Norrlandsälvarna skall förklaras som nationalälvar
och värdefulla älvsträckor som Ammerån, Edänge, Emån, Hårkan och
Voxnan uppströms Edsbyn skall skyddas i naturresurslagen.

Rädda fjällskogarna genom att upprätta en naturvårdsgräns för det storskaliga
skogsbruket. Vissa skogsbruksmetoder måste utvärderas ur miljösynpunkt.
5:3 bidraget skall avskaffas.

En hagmarksersättning på 25 milj. kr. skall införas för att rädda en hotad
del av kulturlandskapet.

Skötseln av naturreservaten skall förenklas. Miljöorganisationer, markägare
och enskilda skall anlitas i vården. En fond bör byggas upp med
bidrag från enskilda och staten för att förstärka resurserna till naturvården.

Omsorgen om naturen

En ekologisk grundsyn innebär att ta hänsyn till sambandet mellan natur,
människa och samhälle. Människan är en del, men en mycket speciell del av
naturen. Allt vad vi skapar i samhället är alltid omgjord natur. Endast i få
fall medverkar den mänskliga verksamheten till att öka naturens egen produktionskraft.
Centerpartiet anser att en grundläggande förändring i synsättet
är nödvändig så att all mänsklig verksamhet bör inriktas mot att skapa
en uthållig utveckling.

Den centerledda regeringen tillsatte naturresurs- och miljökommittén.

Utredningen lade fram en rad förslag om förebyggande åtgärder. Centern
har i riksdagen följt upp dessa med krav på miljökonsekvensanalyser, offentliga
utfrågningar, vetenskaplig medling m. fl. Centern har föreslagit att 1

1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Jo720 724

en heltäckande miljölagstiftning skall utarbetas som för in miljöhänsyn i Mot. 1987/88

olika samhällssektorer. Centern har krävt att hushållning med naturresur- Jo720

ser och en god miljö skall vara ett ekonomiskt mål.

Miljövårdsarbetet inriktas i dag på att begränsa skadeverkningar av användning
av existerande teknik. Sällan förekommer att man försöker finna
långsiktigt möjliga utvecklingstrender och klarlägga de valmöjligheter som
står till buds. För att nå en bättre miljöpolitik måste man öka kunskaperna
och utnyttja dem rätt, i lagar ange gränser för tillåtlig verksamhet samt
använda ekonomiska styrmedel inom ramen för marknadsekonomin.

Ekonomi betyder hushållning. Vi måste lära oss att hushålla inte bara
med ekonomiska resurser i traditionell mening utan också med älvar och
skogar, med växt- och djurarter, med hagar och våtmarker. En uthållig
politik kan inte skapas utan en stark känsla för naturvärden.

N aturvårdslagstiftning

I dag saknas en övergripande lag på natur- och miljöskyddsområdet. Gällande
lagstiftning är splittrad och inte anpassad till den aktuella situationen.
Under senare år har såväl statens naturvårdsverk som länsstyrelserna
alltmer diskuterat behovet av en översyn av naturvårdslagen, NVL. Vidare
har Svenska Naturskyddsföreningen presenterat ett förslag till ny naturskyddslag.
Frågan om översyn har ytterligare aktualiserats genom tillkomsten
av naturresurslagen, NRL, och plan- och bygglagen, PBL, och sambandet
mellan dessa lagar och naturvårdslagen.

Den nyligen antagna naturresurslagen har flera förtjänster men samtidigt
en hel del brister, som det inte fanns möjlighet att korrigera vid riksdagsbehandlingen
av lagförslaget. Viktiga förändringar kunde dock ske som att
det kommunala vetot bibehölls. Centerpartiet anser att en övergripande
naturresurslagstiftning måste ange hur man skall förvalta resurserna, inte
hur man skall exploatera dem med vissa områden undantagna. Ett sådant
synsätt finns i skogsvårdslagen och i skötsellagen för jordbruket. Centerpartiet
anser att även naturresurslagen mer borde präglas av en sådan ekologisk
grundsyn än vad som är fallet.

Naturvårdslagen saknar uttryck för ett långsiktigt perspektiv på naturvårdsfrågorna
och naturvårdens mål. En naturvårdslag, som i dagens moderna
industrisamhälle skall hävda naturmiljön, måste ha större tyngd i
förhållande till annan lagstiftning än vad som för närvarande är fallet.

Det finns i dag ett bra kunskapsunderlag som redovisar olika naturvärden
och hur angeläget det är att ta hänsyn till dem i ett längre perspektiv.

Trots detta präglas naturvårdsarbetet liksom miljöarbetet alltför mycket av
akuta problem. Om företag och andra i förväg tvingades visa konsekvenserna
av och sedan ta ansvar för sina verksamheter, skulle naturvården inte
längre behöva agera från en försvarsposition.

Det är därför angeläget att en översyn görs av naturvårdslagstiftningen. I
det sammanhanget bör även NRL:s hushållningsbestämmelser ses över.

Det skulle innebära ett bättre samband mellan NRL och NVL vad gäller
värnet om naturmiljön.

2

Genetiska resurser

Mot. 1987/88

Jo720

De genetiska resurserna är en viktig grund för mänsklighetens överlevnad.
De genetiska resurserna är nödvändiga för växtförädling, resistensutveckling
och avancerad läkemedelstillverkning. Dessa resurser, som vid klok
skötsel är ständigt förnybara, förstörs nu i en snabbare takt än någon annan
naturresurs.

Det finns uppskattningsvis fem till tio miljoner växter och djurarter på
jorden. Utrotning av arter sker i hela världen, särskilt utsatta är vissa artrika
och känsliga tropiska naturtyper. Också i Sverige har arter försvunnit. Det
är viktigt att det också framöver finns ett varierat landskap med många arter
i en naturlig miljö. Flera enskilda initiativ har tagits för att rädda arter. I
Sotenäs kommun i Bohuslän planeras nu en avelsanläggning för hotade
svenska lantraser, nordiska vilda djur och andra hotade djur från vår klimatzon.

En strategi bör utarbetas för bevarandet och hanterandet av genetiska
resurser. Den bör beskriva dels allmänna övergripande mål, dels mål som
rör utsatta arter och mål för vissa områden som jordbruk och fiske. Ett
sådant program bör vara inriktat på att klarlägga och bevara den existerande
genetiska variationen och inte endast hotade arter, raser och sorter. Det
bör omfatta genbanksverksamhet och forskningsbehov. Strategin för bevarande
av genetiska resurser måste också omfatta mikroorganismer. Vi återkommer
i ett senare sammanhang om förslag till medel för bevarande av
genetiska resurser.

Bioteknik

Mångå sätter i dag ett stort hopp till utnyttjandet av biotekniken. Med
bioteknik menas utnyttjandet av levande celler och deras egenskaper för att
producera nyttigheter. Det handlar om att på olika vägar förändra växters
och djurs produktionsförmåga. Liknande förändringar kan göras hos vissa
bakterier.

Biotekniken öppnar stora möjligheter att påverka, förändra och ta fram
nya processer inom medicinsk och farmakologisk industri, skogsbruk, jordbruk,
livsmedelsteknologi, framställning av finkemikalier m. m. Biotekniken
kommer att flytta forskningen in i växt- och djurcellen.

Användandet av biotekniken måste prövas utifrån etiska, sociala och
ekologiska krav. Men vid sidan av behovet av etiska krav finns risken för att
genetiskt manipulerat material sprids på ett okontrollerbart sätt. Miljöriskerna
med att släppa loss genmanipulerat material är ganska okända. Flera
länder har infört förbud, som exempelvis Danmark, Lov 1986-06-04 om
miljö och genteknologi. Vi föreslår att bioteknikens användning regleras i
lag. Sverige riskerar annars att bli en ekologisk frizon för genetiska experiment.

Det är hög tid att Sverige formulerar en strategi för hanteringen av biotekniken.
Samhället måste skapa en sammanhållen bild av bioteknikens
möjligheter, problem och risker. Hur påverkar biotekniken jordens genetis

3

ka mångfald? Samhället bör också stimulera till diskussion kring biotekni- Mot. 1987/88

kens roll i samhället. Samhället måste försäkra sig om insyn i forskningen. Jo720

Ansvarsfrågorna måste klargöras. Den som finansierar forskning inom bioteknikområdet
måste också ta ansvar för eventuella negativa effekter. Produkter
inom bioteknikområdet måste omfattas av en obligatorisk ansvarsförsäkring.
Patent- och registreringsfrågorna måste få en snar lösning.

Antarktis

Antarktis spelar en avgörande roll i jordens ekologiska system, bl. a. genom
den betydelse som Antarktis har för det golbala klimatet och cirkulationen i
oceanerna. Förändringar på och kring Antarktis kan därmed komma att
påverka förhållandena även på mycket långa avstånd från Antarktis.

Antarktis miljö är mycket känslig. Jordarna är tunna och enkelt uppbyggda,
vegetationen mycket sparsam och de få sjöar som finns är känsliga för
påverkan och återhämtar sig endast långsamt från mänskliga ingrepp.

Trots omfattande forskningsinsatser under snart 100 år är kunskaperna
om den antarktiska miljön och dess ekosystem helt otillräckliga.

Antarktis kan med fog sägas vara det enda större område på jorden som
ännu inte utsatts för mänskliga ingrepp i någon större omfattning. Områdets
betydelse som referensområde för forskningen är därför ovärderligt
och kan förväntas öka efter hand som övriga delar av jorden utsätts för ett
alltmer ökande tryck från en växande befolkning.

Genom de förhandlingar som pågått under flera år om ett avtal om mineralutvinning
på Antarktis eller på havsbottnarna utanför kontinenten, har
frågan om ett totalskydd av området mot sådan exploatering blivit högaktuell.
En sådan utvinning skulle innebära allvarliga störningar, dels från den
normala driften, dels stora risker för utsläpp genom olyckor t. ex. med stora
tankbåtar i svåra isförhållanden eller genom en utblåsning från en oljekälla
på havsbotten.

Den svenska regeringen avser att delta i exploateringen av Antarktis resurser
och har avsatt forskningsresurser för detta. Vi anser att Sverige i
stället bör ta initiativ genom UNEP, FN:s miljöorgan, för att få Antarktis
förklarad som internationell nationalpark, öppen för alla länder för fredlig
samverkan och fri forskning.

Skydda älvarna

Vattenkraften har gett oss tillgång till stora mängder energi till låg kostnad.

Det har varit av stor betydelse för Sveriges utveckling till en modern industrination.
Vattenkraftsutbyggnaden måste dock betraktas som i huvudsak
avslutad. En fortsatt mycket begränsad utbyggnad av vattenkraften måste
vara försiktig och miljöanpassad och skall ske i första hand genom ombyggnader
och effektiviseringar.

De fyra outbyggda Norrlandsälvarnas framtid är osäker trots riksdagsuttalanden
om behovet av att skydda dem. Vi anser därför att det finns skäl att
förstärka skyddet. Vi föreslår att riksdagen bör besluta undanta de outbygg

da Norrlandsälvarna genom att förklara dem som nationalälvar. De bör
därigenom få ett skydd som motsvarar nationalparkernas.

En komplettering bör göras av förteckningen i naturresurslagen över
älvar som undantas från vattenkraftsutbyggnad. Sådana skyddsvärda älvar
och älvsträckor är:

Ammerån

Edänge

Emån

Hårkan

Voxnan uppströms Edsbyn

Natrurvård i skogsbruket

Den fjällnära skogen är unik eftersom den rymmer stora urskogsområden.
Den sammanhängande nästintill orörda miljön är en viktig förutsättning
för många arters överlevnad. Till sin yta saknar de motsvarighet i Europa
utanför Sovjetunionen.

De gamla lavbärande skogarna är också av stor betydelse för rennäringen.
Ju fler av dessa lavbärande skogar som avverkas, desto sämre blir möjligheterna
för renarna att klara sig under vintern.

Ett skogsbruk anpassat till de lokala förutsättningarna har under lång tid
bedrivits i de fjällnära skogarna, utan någon negativ miljöpåverkan. Under
den första hälften av 1980-talet började domänverket och andra bolag sitt
storskaliga skogsbruk med omfattande kalhyggen i detta område.

I början av 1950-talet upprättade domänverket en skogsodlingsgräns.
Denna gräns skulle avskilja skogsmark i höglägen. Ovanför denna ekonomiska
gräns kunde inte återbeskogning ske till rimliga kostnader efter kalavverkning,
på grund av de svåra klimatförhållandena. Gränsen justerades
senast 1979 då domänverket deklarerade att ovanför denna gräns fick inte
kalavverkningar ske. Att klimatförhållandena är speciella har understrukits
under den senaste sommaren då ständig tjäle legat i marken, s. k. permafrost.
Skogsstyrelsen har också tvingats stoppa planteringen av den kanadensiska
contortatallen i dessa områden eftersom den har drabbats av allvarliga
svampangrepp. Riksdagens uttalande om återhållsamhet med
skogsbruk i fjällnära områden har haft en viss återhållande effekt på avverkningarna.

En tillämpning av mer lokalt anpassade skogsbruksmetoder måste vara
grundläggande för skogsbruket i de fjällnära skogarna. En naturvårdsgräns
på biologiska grunder bör upprättas. Ovanför denna får inget storskaligt
skogsbruk bedrivas.

Särskilt skyddsvärda områden bör avsättas som naturreservat. Domänverksmark,
som skall undantas från skogsbruk, bör överföras från domänfonden
till naturvårdsfonden utan ersättning eftersom det gäller statligt ägd
mark. Om enskilda skogsägare får inskränkningar i möjligheterna att bedriva
ett rationellt skogsbruk skall de i första hand kompenseras med ersättningsmark.

Ett förbud mot inplanteringen av contortatallen har införts i delar av
norra Sverige. Innan vidare plantering kan medges måste klarläggande

Mot. 1987/88

Jo720

göras om riskerna för insekts- och svampangrepp. Visshet måste också ska- Mot. 1987/88

pas om att contortatallen inte sprider sig in i miljöer där den inte är önskad. Jo720

Miljökonsekvensbeskrivningar bör krävas för olika skogsbruksmetoder
som hyggesplöjning, stubbrytning, inplantering av främmande trädslag
samt skogsplantering på jordbruksmark.

Stödet till igenplantering av lågproducerad mark, det s. k. 5:3 bidraget
bör upphöra. Bidraget har ibland missriktat gått till igenplantering av hagmarker
och smärre lövskogar och i norra Sverige främst till insatser i dimensionshuggna
glest bevuxna barrskogar. Förslag om detta framläggs i annat
sammanhang.

Naturvård i jordbruket

Principen av vårt nyttjande av naturen måste vara att de produktiva ekosystemen
och arterna som utnyttjas av människan nyttjas utan överexploatering.
Åkerjord måste förvaltas så att dess produktionsförmåga vidmakthålls
eller ökas.

Det öppna och varierade landskapet måste bevaras och utvecklas. Det
största hotet mot kulturlandskapet är den jordbrukspolitik som nu bedrivs.

Den bästa garantin för att behålla ett vackert omväxlande landskap är att
åkerarealen brukas och hagarna betas. För att bevara det öppna landskapet
och artrikedomen i flora och fauna bör en särskild hagmarksersättning
införas. En sådan ersättning förutsätter att handelsgödsel inte används. För
att finansiera hagmarksersättningen bör 25 milj. kr. av omställningsstödet
utnyttjas. Vi återkommer med förslag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
i annat sammanhang.

Naturreservat

I Sverige finns i dag 20 nationalparker, drygt 1 200 naturreservat, ett 50-tal
naturvårdsområden, drygt 600 djurskyddsområden och 1 300 naturminnen.

Trots att arbetet med att avsätta naturvårdsobjekt har pågått under lång tid
har hittills endast ca 20 % av landets riksobjekt för vetenskaplig naturvård
och friluftsliv blivit säkerställda på ett tillfredsställande sätt. Klyftan mellan
behovet av skötsel och vårdanslaget har blivit större och större. Hittills
har klyftan till en del kunnat fyllas upp med beredskapsmedel. På senare år
har dock skett en kraftig minskning av medlen till beredskapsarbeten för
naturvård, vilket har fått negativa följder för skötseln. Centerpartiet har
under en följd av år föreslagit åtgärder för att förstärka skyddet av naturvården.
Vi anser att en förbättring kan ske om följande åtgärder prövas:

En översyn bör ske av alla naturvårdsobjekt. De objekt som inte längre
är motiverade av naturvårdsskäl bör upphävas. De friluftsreservat som
finns bör överföras till kommunerna eller annan intresserad organisation.

De statliga insatserna för vård av naturvårdsobjekt bör koncentreras till
områden som är av riksintresse för naturvård och friluftsliv.

Skötselplanerna måste förenklas. Länsstyrelsen bör bli förvaltare av
naturreservaten, men markägare bör anlitas för praktisk skötsel. Även ide- ®

Mot. 1987/88

Jo720

kommer med förslag om detta i ett senare sammanhang.

Hemställan

Men hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av naturvårdslagen,

[att riksdagen hos regeringen begär en översyn av hushållningsbestämmelserna
i naturresurslagen,1]

2. att riksdagen hos regeringen begär en strategi för bevarande av
genetiska resurser,

3. att riksdagen hos regeringen begär en strategi för utnyttjande av
biotekniken i enlighet med motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär en lagstiftning om miljö och
genteknik i enlighet med motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om initiativ för att få Antarktis förklarat som internationell
nationalpark,

[att riksdagen beslutar att för all framtid undanta de fyra outbyggda
Norrlandsälvarna från vattenkraftsutbyggnad,1]

[att riksdagen beslutar ge ett förstärkt skydd i naturresurslagen
av Ammerån, Edänge, Emån, Hårkan och Voxnan i enlighet med
motionen,1]

6. att riksdagen beslutar hos regeringen begära en utredning om
en naturvårdsgräns för de fjällnära skogarna,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljökonsekvensbeskrivningar för vissa skogsbruksmetoder,

8. att riksdagen anvisar 25 milj. kr. till hagmarksersättning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om principerna för skötsel av naturreservat.

Stockholm den 15 januari 1988

Karl Erik Olsson (c)

Lennart Brunander (c) Bertil Jonasson (c)

Kerstin Göthberg (c) Karl-Anders Petersson (c)

ella organisationer för bl. a. naturskydd, hembygdsvård och friluftsliv är
viktiga resurser som bör tas till vara i större utsträckning än för närvarande.

Naturvårdsverket bör se över hanteringen av vårdanslaget med syfte
att minska det och i stället eftersträva en god skötsel.

Kostnaderna för att upprätta skötselplaner och igångsättande av naturvårdsobjekt
bör belasta anslaget Mark- och naturvård.

En fond bör tillskapas för vård av och inköp av naturvårdsobjekt.
Företag och allmänhet skall ha möjlighet att lämna bidrag via fonden, likaså
bör det vara möjligt att testamentera pengar till fonden.

Länsstyrelsernas resurser för naturvården måste förstärkas. Vi åter

1 1987/88:Bo503.

7