Naturvård och skogsbruk, m.m.

Motion 1989/90:Jo321 av Kent Carlsson och Anneli Hulthén (båda s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo321

av Kent Carlsson och Anneli Hulthén (båda s)
Naturvård och skogsbruk, m.m.

Det svenska skogsbruket bedrivs för närvarande på ett sätt som inte överensstämmer
med de av riksdagen beslutade målen för naturvårds- och miljövårdspolitiken.

I den av riksdagen antagna miljöpolitiska propositionen slogs bl.a. följande
fast om naturvården:

Alla förekommande naturtyper bör säkerställas i en sådan utsträckning och

på ett sådant sätt att de kan bibehållas i ekologisk stabilitet och med bevarat

artinnehåll.

Trots detta är i dag minst 300 djur- och växtarter, som är knutna till skogen,

mer eller mindre utrotningshotade. Situationen ser ut att ytterligare förvärras.
Den ekologiska mångfalden i skogen avtar. Urskogar, lövskogar, blandskogar
och sumpskogar ersätts av barrskogsmonokulturer. Naturskogsbestånd
som exploateras och ersätts med barrmonokultur kan förlora upp till

7 000 arter!

För att kunna nå framgång i naturvårdspolitiken är det nödvändigt att den
skyddade delen av den produktiva skogsarealen ökar. Att skydda 1 % av den
produktiva skogsarealen är ett delmål som drivs från naturvårdshåll. Flera
forskare hävdar att 1 % är alldeles för lite. Om inte anslaget till inköp av
mark till naturreservat eller nationalparker kraftigt ökas kommer det att
dröja 30 år innan 1 % av den produktiva skogsarealen skyddats. Risken är
betydande att en stor del av de naturvärden som bör skyddas försvinner under
tiden.

Utdikningen av våtmarker i skogen fortsätter. Detta är negativt på två
sätt, dels leder utdikning till att läckaget av näring ökar och dels leder det till
att skogen ytterligare utarmas vad gäller ekologisk och genetisk mångfald.

Enligt av riksdagen fattade beslut bör näringsläckaget minska. Att stoppa
fortsatt skogsdikning är därför en naturlig åtgärd. Att anslaget för bidrag till
skogsdikning har strukits i regeringens budgetproposition 1990/91 är en bra
början.

Utbyggnaden av skogsbilvägar styckar upp landskapet, tar skogsmark i
anspråk samt ökar riskerna för illegal jakt och störningar av känsliga arter.
Nya forskningsrön tyder dessutom på att skogsbilvägar är allvarliga spridningshinder
för många smärre ryggradsdjur. Det statliga bidraget för skogsbilvägar
kan möjliggöra exploatering av skogar som annars inte skulle explo

I

1

ateras. De aktuella områdena har ofta stora naturvärden då de lämnats
| orörda under lång tid.

Staten har hittills betalat ut anslag till skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd. Sådana lågproducerande bestånd har ofta stora naturvärden.
Bidrag utgår ej längre till lövbiotoperna eller till de fjällnära skogarna.
Bidraget går nu främst till s.k. trashuggna barrskogar, men bidragen
ges även till avverkan av s.k. blandskog. Under senare år har det framkommit
att just de trashuggna skogarna i stora delar av Norrland ofta är de sista
tillflyktsorterna för våra hotade barrskogsarter dvs. djur som bor i barrskog.
Utbetalning av bidrag till avverkning av sådan skog bör därför upphöra.

För närvarande planteras 27 000 ha contorta-tall (canadensisk tallsort) per
år i Sverige. Den totala planterade arealen av detta främmande trädslag är
nu uppe i 450 000 ha. Plantering av främmande trädslag innebär ett närmast
komplett byte av ekosystem. De ekologiska effekterna av inplantering av
främmande trädslag är svåra att bedöma, men kan befaras innebära problem
ur naturvårdssynpunkt.

Beslutet om den nya plan- och bygglagen som antogs 1987 innebar en försämring
för naturvården. De hänsyn fastighetsägare skall ta, exempelvis av
naturvårdsskäl, skall nu ses enbart i förhållande till berörd del av fastigheten.
När det gäller skogsbruk skall hänsyn tas enbart till det bestånd som
skall avverkas.

Enligt tidigare lagstiftning skulle hänsynen relateras till brukningsenheten,
dvs all den mark som fastighetsägaren brukar i kommunen. Förändringarna
har avsevärt försvårat möjligheterna att göra en helhetsbedömning
och koncentrera naturvårdshänsynen dit de verkligen behövs eftersom den
juridiska fastigheten delas upp i många mindre avverkningsenheter.

Det finns skogbrukare som i dag uppfattar naturvårdshänsyn som en ekonomisk
belastning och följaktligen tas ofta alldeles för liten naturvårdshänsyn.
Det bör utredas om detta förhållande skulle kunna ändras med hjälp av
ekonomiska styrmedel.

Sedan 1979 har 1,3 - 1,4 miljoner hektar skogsmark gödlats. Med all sannolikhet
kommer skogsbruket att söka öka gödlingen. Många forskare fruktar
att gödslingen på sikt kommer att få en mycket stor negativ effekt på artsammansättningen
i skogen genom att gynna ett fåtal växtarter på de övrigas
bekostnad.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upphörande av bidrag till blandskog och trashuggna
skogar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det statliga bidraget för skogsbilvägar,

[att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
plan- och bygglagen att de hänsyn en fastighetsägare skall ta av naturvårdsskäl
skall ses i förhållande till hela den juridiska fastigheten,1]

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

Mot. 1989/90
Jo321

17

tionen anförts om stopp för plantering av främmande trädslag i stor
skala i avvaktan på att de ekologiska effekterna av befintliga planteringar
utvärderats,

4. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att utarbeta förslag till ekonomiska styrmedel för att förmå
skogsbruket att ta större naturvårdshänsyn,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stopp för skogsdikning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den gödslade skogsarealen inte bör utökas till
dess att de långsiktiga ekologiska effekterna klarlagts.

Stockholm den 25 januari 1990

Kent Carlsson (s) Anneli Hulthén (s)

Mot. 1989/90
Jo321

1 1989/90:Bo560

gotab 99674, Stockholm 1990

i

I

t

I

I

I