Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet

Motion 1988/89:Jo951 av Sven-Olof Petersson (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:Jo951

av Sven-Olof Petersson (c)
Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet

Mot.
1988/89
Jo951-956

Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet, Nola, är inne på sitt tredje år. Det
statliga stödet uppgår 1988/89 till 20 miljoner kronor fördelat lika mellan
statens naturvårdsverk och lantbruksstyrelsen. Regionalt är det länsstyrelserna
och lantbruksnämnderna som hanterar medlen.

Denna form av naturvårdsåtgärder anses av alla parter mycket effektiv och
obyråkratisk. Den ger snabbt konkret resultat och önskad effekt.

I Blekinge län har länsstyrelsen för år 1988 disponerat 350 000 kronor för
ändamålet. Denna summa har tecknats fullt ut och ytterligare ett hundratal
intresseanmälningar väntar på behandling. Medelsbrist har dock gjort att
dessa inte kan tas med i den så angelägna verksamheten. Det bör nämnas att
behovet är stort inte minst för att söka rädda hotade miljöer i kust- och
skärgårdslandskapet.

För det fortsatta arbetet med att rädda ängs- och hagmarkerna är det
viktigt att statens bidrag ökar varje år tills man når nivån att all kvarvarande
florarik, ogödslad och betad naturligt gräsbärande mark kan få arealbidrag.

Det har uppskattats att högst 100 000 ha av landets 480 000 ha betesmarker
har en sådan flora att stöd bör utgå. Arealbidraget bör liksom hittills
administreras av länsstyrelsernas miljövårdsenheter. Den del av Nolaverksamheten
som hanteras av lantbruksnämnderna bör helt inriktas på att
användas för bidrag till material som stängsel, dricksvattenanordningar och
liknande för att underlätta betesdrift. Enligt budgetpropositionen sänks
statens medverkan via lantbruksstyrelsen från 10 miljoner kronor till 5
miljoner kronor. Minst oförändrad nivå är nödvändigt. Förutom de medel
som finns tillgängliga på naturvårdsverket och lantbruksstyrelsen har även
skogsstyrelsen och riksantikvarieämbetet vissa anslag som kan sägas vara
inriktade på odlingslandskapet. Dessutom används en del av anslaget för
skötsel av naturreservat m.m. till att teckna avtal med djurhållare om
betesdrift inom skyddade områden. Sammanlagt ytterligare ca 5 miljoner
kronor kan genom dessa anslag användas för bibehållandet av ett variationsrikt,
öppet och artrikt odlingslandskap med starka bevarande intressen.

Statens naturvårdsverk har för 1989/90 äskat 20 miljoner kronor för
verksamheten under anslagspost B 6. De två närmaste åren därpå har man
aviserat ett behov på 25 respektive 30 miljoner kronor. Ambitionsnivån för
naturvårdsverket har varit att 60 000 ha betesmark skall kunna vårdas med
hjälp av Nolamedel. Det motsvarar ca en åttondel av landets totala
betesmarksareal. Enligt hittills framkomna uppgifter från den pågående
ängs- och hagmarksinventeringen kan man räkna med att det finns högst 1

1 Riksdagen 1988/89.3sami. NrJo951-956

100 000 ha naturvårdsmässigt god hagmark kvar. En rimlig nivå är att all
mark med kvarvarande ursprunglig flora kan erbjudas stöd för fortsatt
betesdrift. Enligt rådande anvisningar för verksamheten ges bidrag med
högst 300 kronor/ha. Till detta kommer materialbidrag för stängsel. Resultatet
har 1988 varit att kontrakterad areal har stötts med 350 kronor/ha i
genomsnitt. Denna summa bör öka så att det blir ekonomiskt intressant att
beta naturbetesmarkerna i första hand och inte som nu i sista hand. En nivå
på 1 000 kronor/ha är en realistisk siffra i Nolastöd. Det innebär att statens
engagemang inom en 5-årsperiod bör ha vuxit till storleksordningen 50-100
miljoner kronor.

Enligt budgetpropositionen skall för andra året i rad ingen ökning av
Nolaverksamheten ske genom anslag B 6 till statens naturvårdsverk. Det är
föreslaget oförändrat 10 miljoner kronor. Det är helt oacceptabelt att låta en
ny verksamhet avstanna i uppbyggnadsskedet som nu sker. I takt med att
inventeringen av ängs- och hagmarker i Sverige visar på värdefulla naturbetesmarker
bör anslaget ökas. Även anslaget för Nola till lantbruksstyrelsen
som föreslagits halveras bör räknas upp. Det är önskvärt att anslaget är kvar
på minst oförändrad nivå, 10 miljoner kronor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen dels beslutar höja anslagsposten B 6 till naturvårdsverket
med 10 miljoner kronor till 37,5 miljoner kronor för utökning av
Nolaverksamheten under budgetåret 1989/90, dels beslutar att på
motsvarande sätt höja anslaget för Nolaverksamheten till lantbruksstyrelsen
från 5 miljoner kronor till 10 miljoner kronor.

Stockholm den 19 januari 1989

Sven-Olof Petersson (c)

Mot. 1988/89
Jo951

2

Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen beslutar höja anslagsposten B 6 till naturvårdsverket med 10 miljoner kronor till 37,5 miljoner kronor för utökning av Nolaverksamheten under budgetåret 1989/90
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen beslutar höja anslagsposten B 6 till naturvårdsverket med 10 miljoner kronor till 37,5 miljoner kronor för utökning av Nolaverksamheten under budgetåret 1989/90
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen beslutar att på motsvarande sätt höja anslaget för Nolaverksamheten till Lantbruksstyrelsen från 5 miljoner kronor till 10 miljoner kronor.
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen beslutar att på motsvarande sätt höja anslaget för Nolaverksamheten till Lantbruksstyrelsen från 5 miljoner kronor till 10 miljoner kronor.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    =utskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.