Naturvetenskaplig utbildning
Motion 2000/01:Ub306 av Ulla-Britt Hagström (kd)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- Fristående motion
- Tilldelat
- Utbildningsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 2000-10-05
- Granskning
- 2000-10-11
- Hänvisning
- 2000-10-11
- Bordläggning
- 2000-10-11
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att pilotgrupper bildas för att öka och bibehålla intresset för naturvetenskap i grundskolan. Motivering
Ansökningarna till det nya teknikprogrammet på gymnasiet tyder på att det kan bli ytterligare en tillbakagång för skolans jämställdhetsarbete. Det tycks som om väldigt få flickor söker till teknikprogrammet, vilket antyder att programmets utformningen måste förändras. Det är mycket viktigt att lärarna som undervisar i teknik gör ämnet intressant och begripligt.
En stor del av våra ungdomar förlorar intresset för naturvetenskap, och då främst en del som representerar fysik, i grundskolans mellanstadium och i de första delarna av grundskolans högstadium. Främst gäller detta flickorna som ofta utvecklar en direkt motvilja mot naturvetenskapen, möjligen med undantag av biologi. Här förlorar naturvetenskapen en mängd begåvningar.
Det är svårt att se hur Sverige ska klara sin framtid, om vi inte lyckas väcka intresse för det naturvetenskapliga området hos elever i grundskolan. Den del av naturvetenskapen som i detta sammanhang är viktigast är den till sin karaktär abstrakta fysiken, som kan vara allra svårast att väcka intresse för. Här finns några moment som ofta är mycket svåra för en elev att ta till sig, men som är självklara för en lärare. Fysiken bygger mycket på att man registrerar skeenden och förlopp genom att mäta fysikaliska storheter. Ett mentalt svårt steg för en elev kan vara att förstå att det finns storheter som man inte kan ta på men som man på olika sätt kan mäta.
Ett annat sådant steg är att förstå att man kan sätta in fysikaliska storheter i en mer eller mindre abstrakt modell och sedan kunna förutsäga hur ting i naturen kommer att bete sig. Lika svårt kan det vara att förstå att man på motsvarande sätt kan förklara varför ting i naturen beter sig på ett visst sätt. Ett ytterligare stort och svårt steg för en elev är att kunna förstå skillnaden mellan något som är och något som är en förändring, det vill säga att förstå skillnaden mellan absoluta storheter, det vill säga storheter som har en viss storlek och storheters förändringar, alltså själva variationen när storheter förändrar sig. Fysiken handlar mycket om att studera och förstå förändringar.
Man kan ta fram rätt många sådana exempel på mentalt svårgripbara begrepp. Om dessa steg inte blir tydligt klarlagda med hjälp av läraren, kan eleverna förlora förståelsen och tappa intresset för det naturvetenskapliga området. Om man i utbildningen ägnade den tid som de flesta elever behöver för att ta till sig ett antal sådana grundläggande mentalt svåra steg, skulle man säkerligen kunna fånga upp många som idag vänder naturvetenskapen ryggen. Här är det viktigt att lärarna i naturvetenskapliga ämnen inser var dessa, för dem ofta självklara men för eleverna svåra, stegen ligger.
Dessa steg måste identifieras tydligt och det måste utvecklas metoder som gör att man verkligen får fram en förståelse för de svåra stegen, och förhindrar att intresset dödas effektivt.
Principerna skulle kunna läggas upp av en mindre grupp med stort intresse för att utbilda för förståelse och som kan behandla frågan utan förutfattade meningar. Här skulle medverka exempelvis två lärare med erfarenhet från grundskolans mellan- och högstadium. En av dessa skulle vara inriktad på naturvetenskapliga ämnen och en på det samhällsvetenskapliga området. Det skulle också ingå en lärare från grundskolans lågstadium. Därutöver skulle finnas en utbildningsinriktad politiker och ett par naturvetare med utpräglat intresse för att skapa förståelse.
Om en sådan grupp bildades och gavs möjlighet att arbeta mycket koncen- trerat skulle den snabbt kunna ta fram underlag som sedan kunde leda till en utredning eller försöksverksamhet för att "öka och bibehålla intresset för naturvetenskap" i grundskolan.
Stockholm den 3 oktober 2000
Ulla-Britt Hagström (kd)
Yrkanden (2)
- 1Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att pilotgrupper bildas för att öka och bibehålla intresset för naturvetenskap i grundskolan.
- Behandlas i
- 1Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att pilotgrupper bildas för att öka och bibehålla intresset för naturvetenskap i grundskolan.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.