Nordiska rådet

Motion 2007/08:U205 av Jan-Evert Rådhström och Sten Nordin (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Nordiska rådet.

Motivering

Samarbete mellan de nordiska länderna är ett måste i en alltmer globaliserad värld. När Nordiska rådet bildades 1952 fanns det ett stort behov av gemenskap och enighet i Norden. Ett världskrig hade precis härjat på den europeiska kontinenten. Sovjetunionens inflytande över östra Europa blev alltmer påtagligt. I dag är situationen skarpt annorlunda. Europeiska unionen har fått en allt större betydelse för samarbete kring frågor som ekonomi, miljö och brottsbekämpning i Europa. Tre nordiska länder är nu medlemmar av unionen. Island och Norge har särskilda avtal med EU. Grunderna för samarbete inom Norden och Europa har förändrats. Järnridån mellan öst och väst har fallit. Tyskland är enat. Sovjetunionen finns här inte mer. Bortom Östersjön växer i stället ett stabilt demokratiskt system fram där Estland, Lettland, Litauen och Polen samtliga är EU-medlemmar i dag. Sverige vänder sina blickar mot dessa länder i allt större utsträckning för affärsrelationer, utbildningsmöjligheter och utbyte av handel och tjänster. Det är ingen slump att alltfler svenska företag väljer att etablera sig i dessa länder.

Nordiska rådets betydelse för den positiva utveckling som varit skall inte underskattas men ej heller övervärderas. Vad som måste diskuteras, i syfte att utveckla våra möjligheter, är hur det framtida samarbetet mellan de nordiska länderna skall organiseras. En ny tid kräver nya lösningar och nya samarbetsformer. Nordiska rådet har spelat ut sin roll och riskerar att reduceras till ett diskussionsforum utan reell makt och inflytande. I dag omfattar det nordiska samarbetet även mycket mer än tidigare – organisationer, företag och vänorter skapar bättre band mellan de nordiska länderna. Riksdagen utser Sveriges ledamöter och ersättare till Nordiska rådet. Dessa representanter arbetar sedan i Nordiska rådet och ägnar sig åt nordiska frågor utan att för den sakens skull ha förankring i fackutskott som har hand om frågorna.

Det är vår uppfattning att de frågor som i dag hanteras av Nordiska rådet på ett bättre sätt skulle hanteras av riksdagens utskott. Det skulle samtidigt bredda och, menar jag, öka intresset för nordiska frågor om fler kom att omfattas av frågorna. Bland företrädarna för det gällande institutionella nordiska samarbetet ges ofta bilden att Nordiska rådet skulle vara förutsättningen för det samarbete som är i dag, samtidigt som det också skulle vara en förutsättning för att utveckla samarbetet ytterligare. Enligt min mening finns inget sådant samband. Det är därför dags att flytta diskussionerna från Nordiska rådets sessioner till de nationella parlamenten. De utvecklingsmöjligheter som finns med ökat nordiskt samarbete tas bäst till vara om detta är en del av det dagliga arbetet i de nationella parlamenten och deras utskott, i stället för att förvisas till arbetsgrupper inom Nordiska rådet. Nordiska rådet skall därför läggas ned.

Stockholm den 27 september 2007
Jan-Evert Rådhström (m)	Sten Nordin (m)