Nordiska rådet

Motion 2013/14:U294 av Isabella Jernbeck och Anti Avsan (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Nordiska rådet.

Motivering

Sedan 1952 regleras Nordiska rådet i det så kallades Helsingforsavtalet och är de nordiska parlamentarikernas samarbetsforum. Idag, 61 år efter dess bildande, är Nordiska rådets struktur och arbetssätt föråldrat och i starkt behov av reformering. Framför allt behöver Nordiska rådet effektiviseras och anpassas till dagens och framtidens förutsättningar. Det är därför rimligt att det görs en översyn av arbetsformerna, nyttan för de nordiska länderna, nordiska ländernas inflytande i EU-samarbetet samt vilka frågor som Nordiska rådet ska driva. Målet med översynen bör vara att anpassa Nordiska rådet så att det bättre kan möte de hot, hinder och utmaningar som vi har framför oss.

De flesta gemensamma frågor som förekommer i dag har någon koppling till det Europasamarbete som sker inom EU- och EES-området. Nordiska rådets arbetsformer är dock inte avpassade för att på bästa sätt tillvarata de nordiska ländernas gemensamma intressen i Europasamarbetet. I många avseenden har de nordiska länderna gemensamma lösningar inom olika rättsområden, men dessa lösningar skiljer sig samtidigt mot vad som gäller i andra delar av Europa. Här skulle Nordiska rådet fylla en funktion genom att koordineringen av gemensamma ståndpunkter utvecklas för att de gemensamma ståndpunkterna senare ska kunna föras vidare in i Europasamarbetet med större kraft. På detta sätt kan det nordiska inflytandet i Europasamarbetet öka.

Nordiska rådets agenda bör rensas och renodlas för att på så sätt fokusera på frågor som bedöms viktiga. Nuvarande strukturer inom Nordiska rådet är byråkratiska och otidsenliga. Omsorgen om nordiska organisationer och institutioner står ofta i vägen för det som borde vara fokus, nämligen att med ett tydligare medborgarperspektiv förbättra och förenkla tillvaron för de människor som bor i Norden. De resurser som i dag ges till Nordiska rådet skulle sammantaget kunna användas på ett bättre och mer effektivt sätt.

Följande sex förslag till förbättringar av arbetsformer bör övervägas:

Det nordiska samarbetet måste förankras bättre i de nationella parlamenten. Viktiga frågor bör därför hanteras direkt mellan de nordiska parlamentens fackutskott.

Antalet representanter i Nordiska rådet bör ses över. Skälet för detta är att minska kostnaderna och att åstadkomma effektivare mötesformer.

Nordiska rådet bör endast syssla med frågor som är relevanta för ett nordiskt samarbete och där nyttan för det nordiska samarbetet är uppenbart.

Den politiska debatten bör bli tydligare. Ledamöterna bör därför agera med utgångspunkt från sina partigrupper och inte från nationella delegationer.

Budgeten bör ses över och en granskning bör ske av de olika nordiska instituten som är kopplade till Nordiska ministerrådet.

De baltiska länderna bör integreras i det nordiska samarbetet. Detta är en väsentlig åtgärd eftersom basen för en nordisk intressegemenskap kan stärkas genom en sådan åtgärd. Dessutom finns det ett antal viktiga frågor som bör hanteras gemensamt.

Stockholm den 27 september 2013
Isabella Jernbeck (M)	Anti Avsan (M)