Nordiskt miljösamarbete

Motion 1988/89:Jo965 av Marianne Samuelsson och Birger Schlaug (båda

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :Jo965

av Marianne Samuelsson och Birger Schlaug (båda
mp)

Nordiskt miljösamarbete

Det nordiska miljösamarbetet har nått botten. Så beskriver Greenpeace
det nordiska miljösamarbetet efter Nordiska rådets extrasession 1988 som
behandlade just miljöfrågor.

De nordiska länderna har sagt sig vilja arbeta utifrån principen: alla
nordiska länder skall följa de mest ambitiösa miljömål som något annat
nordiskt land har. Detta sprack - bl.a. genom svenskt agerande - under
extrasessionen 1988.

I praktiken har det blivit så att sämsta krav från något nordiskt land har fått
bli utgångspunkten för nordisk miljöpolitik. I det första förslaget till nordisk
havsmiljöplan krävdes t.ex. en ändring av Londonkonventionen, så att
denna skulle komma att omfatta även deponering av radioaktivt avfall i
havsbotten. Sverige har de senaste åren varit motståndare till de andra
nordiska ländernas strävanden på detta område - mycket beroende på att
Sverige självt har problem med sin deponering av högaktivt avfall och därför
inte vill stöta sig med andra länder inom Londonkonventionen.

Sverige bör gå i täten när det gäller att följa principen att anpassa sig till
bästa nordiska miljömål som något nordiskt land har.

De nordiska länderna har tillgång till såväl mycket utbyggd vattenkraft
som till biobränslen. För att klara rimliga miljömål när det gäller t.ex.
minskningen av koldioxidutsläpp är det viktigt att förbränningen av fossila
bränslen minskar. Visserligen ger förbränning av biobränslen också upphov
till koldioxid men atmosfären tillförs inga nya mängder eftersom biomassan
under sin växttid tar åt sig koldioxid. Sverige bör alltså arbeta för att
koldioxidutsläppen inte får öka i Norden. Detta innebär bl.a. att bilismen
inte får öka.

Kärnkraften utgör ett problem i det nordiska samarbetet. Barsebäck hotar
grannlandet Danmark. Köpenhamn ligger ungefär lika långt från Barsebäck
som samhället Tjernobyl låg från reaktorn Tjernobyl. En avveckling av all
kärnkraft inom Norden inom 3 år är ett rimligt krav med tanke på den
miljöförstöring kärnkraften leder till i alla sina led: uranbrytningen, anrikningen,
de kontinuerliga utsläppen vid drift, den osäkra avfallshanteringen,
transporterna av kärnavfall. Och naturligtvis på grund av olycksriskerna Statens
energiråd har slagit fast - i rapporten Efter Tjernobyl - att utsläpp av
samma omfattning som i Tjernobyl kan inträffa i alla svenska reaktorer.

På grund av dumpning av den vid oljeborrning överblivna blandningen av
bottenmaterial och olja får fiskarna söka sig allt längre bort från oljeletningsområdena
för att fånga fisk. Det är nu viktigt att vi i de nordiska länderna slår

fast att utsläppen av oljeförorenad borrmassa förbjuds före utgången av
1989.

Östersjön är ett känsligt innanhav. Oljeborrning i Östersjön kan inte
accepteras. Därför bör Sverige i Nordiska rådet arbeta för att inget nordiskt
land borrar efter olja i Östersjön.

Nordens skogsindustri är utan jämförelse den största källan för utsläpp av
organiska klorföreningar. Utsläppen är dokumenterat miljö- och hälsovidriga.
Sverige bör i Nordiska rådet arbeta för att utsläppen av klorhaltiga ämnen
från massaindustrin skall ha upphört senast 1993. Klorblekt papper bör
överhuvudtaget inte få säljas i de nordiska länderna efter den 1/7 1990.

Kvävetillförsel till haven är ett stort nordiskt problem. Bl.a. måste
bilismen - som är orsak till en kanske rent av dominerande mängd kväve som
sargar havet - minska. Öresundsbron och nya bilgenererande motorvägar får
inte byggas. Kväveläckaget från jordbruket måste minska radikalt i Norden i
vissa områden bör målsättningen vara 30 % inom en treårsperiod.

Det nordiska samarbetet måste utvecklas när det gäller miljöfrågorna.
Sverige bör vara med och ta initiativ.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående yrkas

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kärnkraften bör avvecklas i hela Norden inom 3 år,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
deponering av radioaktivt kärnavfall i havsbotten bör förbjudas,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
nordisk avvecklingsplan för de fossila bränslena bör utarbetas med
målet att 80 % skall vara avvecklade inom 25 år,1]

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
koldioxidutsläppen inte bör få överskrida dagens nivå,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bilismen
bör minska med 25 % inom 10 år,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nya
bilgenererande motvägar och Öresundsbron inte bör byggas,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
förutsättningarna för en tunnel, endast för tågtrafik, mellan MalmöKöpenhamn
bör utredas,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
havstransporter av radioaktivt avfall inte bör accepteras och att
lastning och lossning av dylikt avfall inte bör tillåtas i nordiska
hamnar,3]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
dumpning av oljeförorenat borrslam bör förbjudas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
utsläppen av klorhaltiga ämnen från massaindustrierna i Norden bör
förbjudas senast 1993,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
klorblekt papper inte bör få säljas i Norden efter den ljuli 1990,

Mot. 1988/89

Jo965

15

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kväveläckaget från jordbruket i stora delar av Norden bör minska med
30 % inom tre år,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de
bästa miljökraven i något nordiskt land bör vara riktlinje för andra
nordiska länder.

Stockholm den 25 januari 1989

Marianne Samuelsson (mp) Birger Schlaug (mp)

1 1988/89 :N477

2 1988/89:T255

3 1988/89:Fö730

Mot. 1988/89

Jo965