Nordiskt samarbete
Motion 1997/98:U702 av Elver Jonsson och Anne Wibble (fp)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Utrikesutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1997-10-06
- Hänvisning
- 1997-10-10
- Bordläggning
- 1997-10-10
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Motion till riksdagen
1997/98:U702
av Elver Jonsson och Anne Wibble (fp)
Nordiskt samarbete
Nordiskt samarbete
Den nordiska identiteten bygger p stor sprklig och kulturell samhrighet. Likartade historiska erfarenheter har lett till att reformationen, demokratin och den sociala vlfrden infrts p likartat stt i de olika nordiska staterna. De nordiska lnderna har dessutom likartade demografiska och miljmssiga frhllanden.
Det nordiska samarbetet bygger p en genuin vrdegemenskap mellan fem lnder och tre sjlvstyrande omrden i Norden. Det ger samarbetet bde en djup folklig frankring och en unik legitimitet. Styrkan i det nordiska samarbetet bygger inte minst p att det vilar p omfattande ntverk p alla niver. Det politiska samarbetet mellan regeringarna och inom Nordiska rdet har sin motsvarighet p kommunal niv genom vnortssamarbetet och andra organisationer med lng tradition p grnsverskridande verksamhet p individuell och p folklig niv genom Freningen Norden. I en tid d anslagen till nordiskt samarbete skurits ned, dessvrre p svenskt initiativ, br regeringen underska mjligheterna att kompensera bortfallet genom att ka samverkan mellan de officiella samarbetsorganen och frivilligorganisa- tioner t ex Freningen Norden. Vi vill i detta sammanhang uttala fr- hoppningen att besparingstgrderna nu r avslutade.
Vlfrden
Till den nordiska vrdegemenskapen hr att vi ser vlfrden som politikens ml. Drom r vi i varje fall i princip eniga i alla politiska partier i Norden. Partier som har sitt ursprung i folkrrelser, vare sig de ideologiskt grundar sig p kristna vrderingar eller p ett mer utilitaristiskt synstt, har alla individens vlfrd som grundvrdering. I den bemrkelsen brukar vi sga att de liberala vrderingarna har vunnit ver hela fltet.
Vlfrd r mycket mer n att frdela skattemedel till ekonomiskt svaga grupper. Det handlar om att f en rad behov tillfredsstllda. Vlfrd betyder ocks frihet frn tvng och mjligheter att ha ett arbete att frsrja sig p. Mnga behov r bde angelgna fr medborgaren och lmpliga eller mjliga att hantera i det gemensamma. Den nordiska vldfrdsmodellen med omfattande behov tillgodosedda genom skattefinansiering eller obligatoriska avgifter r stlld under debatt. Nordenutskottet i Nordiska rdet har drfr tillsatt en arbetsgrupp fr att nrmare granska framtiden fr den nordiska vlfrdsmodellen. Arbetsgruppen, dr en av undertecknarna r ordfrande, har nyligen presenterat en rapport och planerar ocks att anordna en temakonferens om den nordiska vlfrdsmodellen.
Arbetsgruppen kom fram till att man mse stlla ett antal krav p vlfrdssystemen. Den fann en tendens att tryggheten och tilltron till systemet minskat och inte lngre upplevs som lika sjlvklar. Detta skapar oro, srskilt hos ldre. Unga mnniskor har en delvis annan syn och andra krav p vlfrd. Miljn str t.ex. i fokus. Mnga grundlggande frgor stlls i rapporten, t.ex. skall vrd och omsorg finansieras. Kan hgre skatter accepteras eller hjda avgifter? Kan kat inslag av behovsprvning bli aktuellt? Kommer den offentliga sektorn att klara den framtida vrden och omsorgen eller kommer delar, och i s fall vilka, att lggas ver p privata och kooperativa intressenter? Hur blir det med mjligheten att vlja sjlv? Kommer anhriga att behva bidra med mer omsorg fr att tillfredsstlla de kande behoven? Skall transfereringssystemen glla alla eller mste det bli fler selektiva inslag, som i Finland, och fler privata och/eller kooperativa alternativ?
Vidare ppekas att nr system och beslut frs ner p lokal niv frlorar man i enhetlighet, kvalitet och i viss mn valfrihet. Dremot kan man n en bttre anpassning till individers speciella behov. Ju mer komplexa vlfrdssystemen blir desto svrare blir verblickbarheten. Frre stdformer och regler kan andra sidan minska omfattningen av stden. En av slutsatserna r att sambandet mellan rttigheter och skyldigheter fr den enskilde mste terupprttas.
Vidare stlls bl.a. frgan hur besparingar pverkar tryggheten och utvecklingen, t.ex. hur barnbidrag och frldrafrskringen pverkar barna- fdandet.
Miljn tas upp i ngra punkter, t.ex. vilka omstllningar som mste gras fr att n ett ekologiskt hllbart samhlle och hur man kan utveckla "grna jobb".
Det ppekas att samhllsmiljn och drmed den sociala miljn blivit annorlunda i mnga fall. Vldet kar. Tillgng till och missbruk av alkohol och narkotika gr allt lngre ner i ldersgrupperna. Oron fr den egna vlfrden blir starkare. Den ldre generationen oroas inte bara av vldet utan ocks av att inte f en trygg lderdom med tillgng till omsorg och vrd vid behov. Drfr stller arbetsgruppen frgorna hur man utvecklar deltagandet, ansvaret och gemenskapen fr att frebygga droger och brott och hur man kan vnda utvecklingen av vld bde i ungdomsgrupper och mot ldre.
Arbetsgruppen freslr en rad initiativ under hsten 1997 och vren 1998. Det r viktigt att betona att vlfrdsdebatten r en fortgende process p olika niver och inom olika omrden. Nordenutskottet br bidra till en aktiv debatt och lta utarbeta underlag fr en eventuell temakonferens i mars 1999 om den nordiska vlfrden p 2000-talet.
Flyktingpolitiken
Det finns ett samband mellan den frsmrade vlfrden och medborgarnas attityd till invandrare och flyktingar. Den allvarliga flyktingsituationen accentuerar de problem som vid mnga tillfllen tagits upp mellan Nordiska rdets dvarande juridiska utskott och ministerrdet, nmligen migrations- och flyktingproblematiken. Mnga lnder i Vsteuropa har infrt skrpt lagstiftning och praxis vad gller uppehllstillstnd av humanitra skl och asyl. Denna skrpta instllning kommer i konflikt med den traditionella solidaritet med mnniskor i nd som vi beknner oss till i Norden och tenderar att stta andra lnder under kad press.
Skydd fr s mnga flyktingar som mjligt kombinerat med strategier fr att eliminera orsakerna till flykt mste vara det centrala i en gemensam och human flyktingpolitik. Inte minst inom EU diskuteras ansvarsfrdelning mellan lnderna fr flyktingar. ven mellan de nordiska lnderna finns det stora skillnader i regel och praxis vad gller flyktingmottagning.
Nordiska rdet har antagit ett stort antal rekommendationer p detta omrde, t.ex. om enhetlig utlnningslagstiftning, samordnad utlnningslag- stiftning och utlnningspolitik, enhetliga viseringsregler i de nordiska lnderna och samarbete inom flyktingpolitiken.
Trots de insatser som under ministerrdet har gjorts inom den nordiska samrdsgruppen fr flyktingfrgor (BSHF) och det s.k. migrationsutskottet terstr mycket arbete fr att f till stnd bttre samordning av politiken och ansvarsfrdelning fr flyktingar inom Norden.
Flyktingpolitiska frgor ses i de nordiska lnderna som en rent nationell angelgenhet men det flyktingpolitiska samarbetet mellan lnderna har strkts genom bildandet av samrdsgruppen. Samarbete har frekommit om srskilt integration och information inom ramen fr den nordiska kontaktgruppen fr migrationsfrgor. Samarbete har pgtt inom ramen fr Nordiska utlnningsutskottet som behandlar utlnningskontroll och frgor rrande det nordiska passomrdet.
Nordenutskottet har behandlat ett medlemsfrslag om flyktingpolitik och freslr att Nordiska rdet rekommenderar de nordiska lndernas regeringar
att verka fr en mer human och helhetsorienterad flyktingpolitik i Norden och Europa,
att verka fr inrttandet av en europeisk ordning baserad p en rimlig ansvarsfrdelning mellan EES-lnderna till skydd fr de personer/grupper som frdrivits p grund av vpnad konflikt eller krnkningar av mnskliga rttigheter och som inte omfattas av FN:s flyktingkonvention. Ordningen br ven omfatta frebyggande insatser samt prioritera hjlp i nromrdet,
att i internationella fora (EU, Europardet och FN) verka fr att i varje enskild konflikt uppn enighet om nr tillflliga flyktingar kan anses vara permanenta samt
att aktivt verka fr ytterligare samordning av regelverk och asylpraxis i syfte att f en bttre ansvarsfrdelning av flyktingar i Norden.
Vi ser fram emot rdets behandling av detta frslag och mot att regeringarna uppfyller den rekommendation som rdet vntas anta.
Finska sprkets stllning
I ett annat medlemsfrslag freslr mittengruppen en rekommendation till Sveriges regering
att underteckna Europardets konventiom om regionala sprk och minoritetssprk och garantera det finska sprket en status som minoritetssprk i hela landet.
Bakgrunden hrfr r att viceordfranden fr Finlands delegation i Nordiska rdet ppekat att nr den samhllsekonomiska situationen frsmrats, drabbar besparingarna de finsksprkiga verksamheterna i kommunerna i Sverige. Finsk undervisning minskar, daghem lggs ner, social-, psyk- och ldringsvrd dras in. Nedskrningarna drabbar srskilt hrt den finska minoriteten - en befolkningsgrupp som nd vsentligt bidragit till uppbyggnaden av vlfrden i landet under de senaste decennierna. Trots att Sveriges regering tidigare har givit uttryck fr att finska sprket har en srstllning inom olika sektorer i samhllet visar de erfarenheter den finsksprkiga befolkningen har att det finns mycket bristande kunskaper ute i kommunerna om vad denna srstllning betyder.
Rrlighet ver grnserna
En smidigt fungerande grnstrafik underlttar enskilda mnniskors vardag och upprtthller mellanfolkligt samarbete i grnsregionerna. Vl fungerande grnsrutiner r ndvndiga fr svl norska som svenska grnsregioner som ofta har en infrastruktur av glesbygdskaraktr.
Vi ser drfr med tillfredsstllelse att Danmark, Finland och Sverige ftt observatrsstatus i relation till Schengenverenskommelsen liksom EES- lnderna Island och Norge i avvaktan p ett samarbetsavtal. Att infria den fria rrligheten enligt Maastrichtfrdraget och avskaffa grnskontrollerna krver en msesidig tillit, ngot som det nordiska samarbetet och de nordiska ntverken lagt en grund fr i Norden.
I Nordiska rdet har problemen fr dem som bor p ena sidan om en nordisk grns och arbetar p den andra varit som en fljetong i mer n 20 r. Oftast har det gllt skatteproblem nr man haft inkomst p ena sidan grnsen och varit folkbokfrd p den andra. Det har ocks gllt problem med beskattning av fastigheter och fordon. Vid flera sessioner har frgor stllts till ministerrdet vilka tgrder man avsett att vidta fr att lsa grnsgngares problem. Senast har det gllt att kra utlandsregistrerade fordon ver grnsen. Det har bde rrt sig om rtten att tillflligt vernatta p arbetsplatsen utan att f sin bil beslagtagen och rtten att passera en nordisk landgrns med sin tjnstebil. Den gngen har regeringarna hnvisat till smrre anpassningar av reglerna fr anvndning av utlandsregistrerade personbilar, innebrande entydiga kriterier fr faststllande av hemvist. Men man erknde ocks att problemet inte var lst fr alla grnspendlare och att det inte heller kunde lsas utan att man tillmpade ngorlunda lika avgifter fr personbilar i de nordiska lnderna, vilket knappast var aktuellt. Mnga hade kanske hoppats att gemensamt intrde i EU skulle upplst alla dessa svrigheter och problem men s blev inte fallet. Vi har emellertid bde den nordiska arbetsmarknaden och EES-avtalet, som avser fri rrlighet fr arbetskraft, kapital, varor och tjnster att hnvisa till. Vi vill drfr anmoda regeringen att utnyttja de avtalsverk som finns fr att stadkomma lsningar p kvarstende konkreta problem som frsvrar fr nordbor att bostta sig och arbeta i annat nordiskt land. Kvarstende svrigheter strider ju bde mot andan i den fria nordiska arbetsmarknaden och EES-avtalet som alla nordiska lnder deltar i.
TV-samarbetet
Fr ngot mer n ett r sedan uttalade de nordiska satsministrarna att helt avgrande fr det nordiska samarbetet r frmgan att frst varandra. Det r dokumenterat att svenskarna r smst p att frst andra nordiska sprk. Om inte det nordiska samarbetet skall ventyras, mste vi bygga upp ett helt annat kunnande n det som vi har nu. Fr detta syfte r TV-programmen en mycket viktig vg.
Det r inte tekniken som hindrar oss i Sverige att flja grannlndernas TV- program. Om mjligheterna togs tillvara fullt ut, skulle mer n hlften av alla svenska hushll nu kunna se de norska och danska motsvarigheterna till Kanal 1, TV2 och TV4.
I verkligheten har dock bara 4 % av de svenska TV-tittarna tillgng till de norska programmen. 11 % kan se de danska och 8 % den kombinerade finska kanalen, som snds i olika kabel-TV-nt. Drfr mste regeringen agera fr att ka mjligheterna fr svenska hushll att ta del av ett nordiskt TV-utbud och drmed medverka till att strka den nordiska sprkfrstelsen. Detta behver inte medfra kostnader utan r en frga om politisk vilja.
Freningen Norden
Frivilligorganisationerna r den breda folkliga bas som det nordiska samarbetet vilar p. Den prioritering av kulturomrdet som Nordiska ministerrdet givit uttryck fr skulle f strre effekt om den kompletteras med insatser fr att stimulera det folkliga engagemanget och organisationslivets insatser.
I och med att Nordiska rdets rdssekretariat frra ret flyttade frn Stockholm till Kpenhamn saknas i Stockholm en uttriktad nordisk informationsverksamhet. Drfr tog Freningen Norden initiativ till ett Nordens Informationscentrum, Arena Norden, som inledde sin verksamhet i slutet av 1995. Arena Norden verkar fr att synliggra det nordiska samarbetets mervrde och resultat fr allmnhet, organisationer och nringsliv. Detta gller svl det officiella nordiska samarbetet som det breda folkliga.
Arena Norden vnder sig till en nordiskt intresserad allmnhet och till de personer som r intresserade av det nordiska freningslivet. Utver detta prioriteras lrare och elever i grundskolan som fr lromedel och mjlighet till informationsskning p det nordiska skoldatantet. Vidare fr ungdomar information om studiestipendier och mjligheter att sommarjobba i ett grannland, och studenter och forskare fr hjlp med informationsskning och kontakter i de nordiska lnderna. Nordiska invandrare kan lsa tidningar och lna bcker p sitt mordersml samt f hjlp med formella kontakter i praktiska renden.
Nordiska rdets svenska delegation har nyligen slutit ett samarbetsavtal med Arena Norden som innebr att Arena Norden vertar en stor del av den informationsverksamhet som frut handhafts av delegationens sekretariat. Fr dessa arbetsuppgifter betalar delegationen 25 000 kronor per kvartal. Detta avtal br hlsas med tillfredsstllelse d det innebr en viss kompensation fr de nedskrningar p personalsidan som drabbat delegationen under de senaste ren. Det r drfr av strsta vikt att Arena Norden bibehlls och ges allt std.
Hemstllan
Hemstllan
Med hnvisning till det anfrda hemstlls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om initiativ fr att fra vidare den nordiska debatten om vlfrden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om en bttre samordning av de nordiska lndernas flyktingpolitik,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om finska sprkets stllning i Sverige,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om uppfljning av grnsgngares problem i avsikt att frmja kad rrlighet och smidigt "vardagsumgnge" ver landgrnserna,1
5. att riksdagen hos regeringen begr att de frndringar grs som erfordras fr att nordiska lnders public service-kanaler skall kunna ses i andra nordiska lnder,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om tgrder fr att stimulera engagemanget inom svl Freningen Norden som andra organisationer verksamma p folklig niv,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen anfrts om att verksamheten vid Arena Norden - som r en vsentlig del av den nordiska informationen i Sverige - skras.
Stockholm den 4 oktober 1997
Elver Jonsson (fp) Anne Wibble (fp) 1 Yrkande 2 hnvisat till SfU.
2 Yrkande 4 hnvisat till SkU.
Yrkanden (14)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ för att föra vidare den nordiska debatten om välfärden
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om initiativ för att föra vidare den nordiska debatten om välfärden
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bättre samordning av de nordiska ländernas flyktingpolitik.
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en bättre samordning av de nordiska ländernas flyktingpolitik.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finska språkets ställning i Sverige
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finska språkets ställning i Sverige
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av gränsgångares problem i avsikt att främja ökad rörlighet och smidigt "vardagsumgänge" över landgränserna.
- Behandlas i
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av gränsgångares problem i avsikt att främja ökad rörlighet och smidigt "vardagsumgänge" över landgränserna.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 5att riksdagen hos regeringen begär att de förändringar görs som erfordras för att nordiska länders public service-kanaler skall kunna ses i andra nordiska länder
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 5att riksdagen hos regeringen begär att de förändringar görs som erfordras för att nordiska länders public service-kanaler skall kunna ses i andra nordiska länder
- Behandlas i
- 6att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera engagemanget inom såväl Föreningen Norden som andra organisationer verksamma på folklig nivå
- Behandlas i
- 6att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stimulera engagemanget inom såväl Föreningen Norden som andra organisationer verksamma på folklig nivå
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 7att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verksamheten vid Arena Norden - som är en väsentlig del av den nordiska informationen i Sverige - säkras.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 7att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verksamheten vid Arena Norden - som är en väsentlig del av den nordiska informationen i Sverige - säkras.
- Behandlas i
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.