Norra Irak (Kurdistan)

Motion 2001/02:U337 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, v, kd, fp, mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att världssamfundet stöder folket i irakiska Kurdistan i dess strävan för demokrati.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stödja myndigheterna i irakiska Kurdistan i deras kamp mot terrorism och för ökad säkerhet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Sveriges ansvar för bistånd till uppbyggnad av landet både fysiskt och kunskapsmässigt.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om upprätthållande av flygförbudszonen och en skyddsplan för befolkningen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fördelningen av oljeinkomsterna måste bibehållas efter det att sanktionerna hävts.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undersöka möjligheterna att bryta isoleringen.

Motivering

De delar av irakiska Kurdistan som sedan nio år administreras av ett folkvalt parlament och en administration bestående av kurder, assyrier och turkmener genomför det största demokratiska försöket i hela regionen. Befolkningen består huvudsakligen av kurder men också assyrier och turkmener. Även om det finns demokratiska brister är detta demokratiska försök unikt i en region fullt av fundamentalism, diktaturer och bristande respekt för mänskliga rättigheter. Det är mycket angeläget att världssamfundet stöder folket i norra Irak i deras strävan mot demokrati. Det handlar såväl om bistånd som om samarbete och garantier för säkerheten. Det kurdiska parlamentets modell för fortsatt demokrati inom Irak bör uppmuntras och stödjas. Detta bör ges regeringen till känna.

Eftersom det efter terrorattacken i New York funnits misstankar om att Usama bin Ladins organisation skulle ha tentakler inne i Irak är det oerhört angeläget dels att granska förhållandena, dels att stödja den regionala regeringen i dess kamp mot alla former av terrorism, stödja avväpningen och upplösningen av terrorgrupper och överhuvudtaget bidra till bättre levnadsförhållanden som minskar grogrunden för terrorism. Detta bör ges regeringen till känna.

När det gäller biståndsinsatser har Sverige ett särskilt ansvar genom att vi har en lång närvaro i landet och står för det mest betydande biståndsprojektet. Några av de akuta problem som behöver lösas är stöd och lösningar för elektrifiering, stöd för att minska torkans effekter samt försäljningen av jordbruksprodukter. Det behövs också konkret hjälp med att återuppbygga landets raserade infrastruktur, lösa bostadsproblemen och få igång sysselsättningen. Det handlar till stor del också om att höja standarden på de kurdiska universiteten och bidra med kompetens på områden som sjukvård och kraftförsörjning.

Sådana insatser är med all sannolikhet mer effektiva för att minska flyktingströmmen till Europa än olika kortsiktiga kraftåtgärder när flyktingarna väl kommit hit.

Detta bör ges regeringen till känna.

Det är också nödvändigt att arbeta för att flygförbudszonerna upprätthålls och ges legitimitet av FN samt för en FN-förankrad internationell plan för fysiskt skydd av befolkningen och möjlighet till åtgärder när så krävs.

Sverige behöver också arbeta för att bibehålla den nuvarande 13-procentandelen av oljeinkomsterna även efter det att sanktionerna har hävts och att undanta irakiska Kurdistan från sanktionerna.

Idag lever befolkningen i irakiska Kurdistan i isolering på grund av sanktionerna mot Irak. Vi menar att Sverige bör undersöka möjligheterna att utfärda någon form av pass för befolkningen i området för att bryta den isolering som funnits sedan 1991.

Stockholm den 4 oktober 2001
Marianne Andersson (c)
Lars Hjertén (m)	Murad Artin (v)
Jan Erik Ågren (kd)	Karl-Göran Biörsmark (fp)
Marianne Samuelsson (mp)