Norrbottens inland

Motion 2003/04:N401 av Anders Sundström m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbetsmarknad i Norrbottens inland.

Motivering

Allt sedan början av 1960-talet har strukturomvandlingen inom framförallt skogsnäringen inneburit att antalet arbetstillfällen i Norrbottens inland drastiskt har minskat. I många fall var staten via Domänverket och ASSI arbetsgivare. Naturligtvis har omvandlingen varit nödvändig för att svensk skogsindustri ska vara konkurrenskraftig men för de berörda kommunerna har utvecklingen fått svåra konsekvenser.

Den ekonomiska krisen i slutet av 1900-talet gjorde det nödvändigt att hårdhänt och genomgripande sanera landets finanser. Saneringen av den uppblåsta spekulationsekonomin, främst inom storstädernas fastighets- och bankverksamhet, finansierades gemensamt, av hela Sverige.

Saneringen av den statliga verksamheten, en kombination av nödvändiga strukturförändringar och avregleringar, var nödvändig för Sverige men drabbade hårt de orter där marknaden är långt borta eller inte fungerar. Avregleringen av flyget och effekterna av den nya skogsvårdslagen är exempel på detta. Självklart måste även de åtgärder som krävs för att stödja de drabbade kommunerna finansieras gemensamt.

I det arbetet är en debatt om vilka delar av Sverige som är närande respektive tärande meningslös. Norrbottens tillgångar är nationella värden. Tillgångar som skapas i tillväxtområden är också gemensamma. Båda ska fördelas rättvist – till gagn för hela Sverige.

De särskilda insatser som måste riktas direkt till de utsatta kommunerna är både nationella och regionala. Det är nödvändigt att återupprätta de statliga verkens och myndigheternas regionalpolitiska ansvar. Även om de statligt ägda företagen naturligtvis ska arbeta på marknadens villkor saknar ägandet strategiskt värde om företagen tillåts motverka nationella mål. Sju av tio nya statliga, skattefinansierade verk som skapats de senaste åren finns i Stockholm. Det splittrar landet att verksamheter finansierade med statliga skattemedel koncentreras till Stockholm och att skatteintäkter och kompetens flyttas från glesbygd till stad.

Det är först i kombination med en solidarisk fördelning av tillväxtens resultat som tillväxt skapar välfärd. Det norrbottniska kravet är lika förutsättningar – vi har rätt till vår del av den gemensamma tillväxten och till samma service som andra svenskar.

Skogen är ett exempel på en tillgång som har tillfört den svenska välfärden betydande resurser, inte minst i ett historiskt perspektiv. För de hårdast drabbade kommunerna har skogen än idag stor betydelse. Men för att säkra jobben i skogen måste skogsvårdslagens krav på skogsägarna skärpas så att röjning och återplantering blir verklighet igen.

Även andra delar av det statliga regelsystemet och skattesystemet måste förändras för att bättre stimulera näringslivet i glesbygd.

Just nu är följande nationella åtgärder viktigast.

1) Skapa en god infrastruktur till och från och inom länet. Det är en nödvändighet för länets tunga och exportberoende industri och en förutsättning för utvecklingen av exempelvis besöksnäringen. Det skapar samtidigt en vidgad lokal arbetsmarknad för kvinnor och män i Norrbotten. Taxor och tjänsteutbud måste vara avståndsoberoende. Flygplatserna i inlandet måste garanteras av staten.

2) Säkerställ kommunernas behov av eftergymnasial utbildning. Utbildning är nyckeln till länets utveckling. Ny finansieringsmodell för decentraliserade högskolestudier och högskoleutbildning på distans måste utvecklas.

3) Ta regionalpolitisk hänsyn vid lokalisering av statliga jobb. Riksdagsbeslutet måste efterlevas. Utlokalisera statliga jobb till drabbade kommuner.

Stockholm den 30 september 2003
Anders Sundström (s)
Kristina Zakrisson (s)	Maria Öberg (s)
Lennart Klockare (s)	Birgitta Ahlqvist (s)
Lars U Granberg (s)