Norrlandsjordbruket

Motion 1989/90:Jo205 av Sigge Godin m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo205

av Sigge Godin m.fl. (fp)
Norrlandsjordbruket

Jordbruket i de sju nordligaste länen svarar för cirka 20% av den svenska
livsmedelsproduktionen. Riksdagen har tidigare beslutat att produktionsmålet
för dessa län skall ligga på 1984 års nivå. Detta mål harmonierar också
med de beredskapsskäl som anförts. Omläggningen av den svenska jordbrukspolitiken
måste därför utformas så att målsättningen för de sju nordligaste
länen bibehålles och att insatserna utformas så att produktionen på sikt
kommer upp i detta mål.

Vi anser att jordbruk i kombination med skogsbruk är grunden för de sju
nordligaste länens regionalpolitik. I regionalpolitiska utredningen poängterades
jord- och skogsbrukets stora betydelse för en levande landsbygd. 1
detta påstående har också landsbygdskampanjen instämt. Folkpartiet hävdar
dessutom att det är svårt att se vilken turism som skulle kunna utvecklas
om inte jordbruket tar sitt ansvar för det öppna landskapet. Detta gäller
framför allt i de sju nordligaste länen.

1984 års produktionsmålsättning har inte kunnat uppnås under perioden
trots att etableringsstödet höjts. Den grundläggande orsaken till detta är att
nyrekryteringen till jordbruket varit låg. Av jordbruksnämndens översynsutredning
framgår att åldersstrukturen inom stödområdet är mer negativ än i
övriga Sverige. Andelen yngre jordbrukare är betydligt lägre i Norrland än
i övriga områden. Samtidigt kan konstateras att andelen brukare som är över
60 år och därutöver är högre.

På grund av att jordbruket i dag saknar en långsiktig ekonomisk utveckling
så är rekryteringen av yngre jordbrukare liten. Lantbruks- och skogsskolorna
i exempelvis Västernorrland har inte kunnat belägga kursplatserna
de senaste åren. Risken för nedläggning av vissa utbildningsanstalter är därmed
mycket stor.

Regionalpolitiska insatser:

Målsättningen för mjölk- och köttproduktion skall av beredskapsskäl utgå
från 1984 års nivå. Skall den målsättningen nås på sikt bör stödet vara långsiktigt
och produktionsanknutet. Stödet bör även i fortsättningen vara tillgängligt
i de sju nordligaste länen. Nuvarande differentiering av stödet ger
en rimlig fördelning mellan de olika länen. För att motverka att beredskapsstödet
urholkas måste stödet få en kostnadstäckning som inte påverkas av

allmänt kostnadssänkande åtgärder i övriga delar av landet. Riksdagen bör
därför lägga fast en kostnadstäckningsgrad som ger långsiktiga planeringsmöjligheter
i glesbygderna.

Etableringsstöd:

Produktionsmålsättningen för stödområdet i enlighet med 1985 års beslut
har inte kunnat nås på grund av att nyrekryteringen varit låg. Skall 1984 års
nivå på sikt kunna uppnås krävs någon form av startbidrag under begränsad
tid. Det är väsentligt att ungdomar får möjlighet att starta jordbruksföretag.

Regionala kostnadstillägg:

Transportkostnaderna per producerad enhet ökar med minskad och utglesad
produktion. Med vikande produktion krävs allt större stöd för att bibehålla
en produktion i de inre delarna av stödområdet. Samtidigt kan betydelsen
av jordbruk i dessa delar inte överskattas. Jord- och skogsbruket kommer i
en lång framtid att vara grunden för bosättning och grundförsörjning i inlandet.
Det är av avgörande betydelse att det regionala kostnadstillägget
därför kan behållas.

Sociala satsningar:

Små gårdar, stora avstånd och hög medelålder gör att de sociala satsningarna
är av speciellt stor betydelse inom stödområdet. Det är av ovanstående skäl
angeläget att kostnaderna för dessa satsningar inte övervältras på de svaga
enheter som finns inom stödområdet.

Forskning och utveckling:

Det är angeläget att eftersläpningen när det gäller forskning och utveckling
av odlingsbetingelser och andra produktionsförutsättningar inom stödområdet
tas igen. Forskningen bör inriktas på att ta tillvara den norrländska odlingens
relativa fördelar. Forskningen vid Rödbäcksdalen bör därför uppmärksammas
i den kommande forskningspropositionen.

Kombinationsverksamheter:

Förutsättningarna för ett lönsamt jordbruk inom stödområdet är avhängigt
av de kombinationsmöjligheter som kan etableras. Av hävd har kombinationen
av jordbruk och skogsbruk varit den vanligaste. Många små enheter är
i stort behov av komplettering i första hand med skog. Det är viktigt att såväl
stat som kommun medverkar till ökad lönsamhet vid de små enheterna.

Många lantbrukare besitter stora kunskaper inom olika verksamheter.
Glesbygds- och regionalpolitiken bör därför utformas så att intressanta och
lönsamma kombinationer kan utvecklas till gagn för hela bygden.

Mot. 1989/90
Jo205

8

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jordbruket inom stödområdet.

Stockholm den 22 januari 1990

Sigge Godin (fp)

Isa Halvarsson (fp) Lars De Geer (fp)

Hans Lindblad (fp) Ulla Orring (fp)

Britta Bjelle (fp)

Mot. 1989/90
Jo205

9