Nya industriråvaror från lantbruket

Motion 1988/89:Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89: Jo229

av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c)
Nya industriråvaror från lantbruket

Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i
producentledet som inom förädlingsindustri och transportsektor. Lantbruket
är som basnäring en förutsättning för att upprätthålla och utveckla
servicen och verksamheten på landsbygden. Ambitioner om ett öppet
landskap och att hela Sverige skall leva är omöjliga att uppnå i framtiden
om inte ekonomiska förutsättningar skapas för ett levande lantbruk.

Problemen med svenskt lantbruk, som det framställs idag, är att det är
för effektivt. Överskottsproblemen på framför allt spannmålssidan har fått
lantbruksnäringen att framstå som en bransch på tillbakagång och föremål
för tillväxtbegränsade rationaliseringar. Ökad produktionskapacitet, låga
världsmarknadspriser, höga kapitalkostnader har medfört en sjunkande
lönsamhet i näringen.

Ofta framställs i debatten lantbruket som en krisbransch. Sett som
bransch kan påståendet inte vara mer felaktigt. Få sektorer inom svenskt
näringsliv bör ha så goda förutsättningar att utvecklas som lantbruket och i
framtiden kunna spela en offensiv och framträdande roll i näringslivets
utveckling inom en rad områden. Det kan gälla livsmedelssektorn, biotekniken,
energiområdet och miljötekniken som några tunga och viktiga
framtidsbranscher som kan komma att utgöra en spjutspets i svenskt
näringsliv. Inom alla dessa områden kan och måste lantbruket komma att
spela en central roll som nydanare och rå varuproducent.

De nuvarande problemen inom lantbruket som gäller såväl produktionsbalans
som lönsamheten för de enskilda lantbruksföretagen handlar i all
huvudsak om en bristande förmåga från statsmakterna att bedriva en
konsekvent och vidsynt jordbrukspolitik. Det är hög tid att Sveriges lantbrukare
får en konsekvent och långsiktig jordbrukspolitik.

Lantbruket som råvarubas för en ny skånsk
industriutveckling

Få näringar, om ens någon, har som lantbruket med jorden, vattnet, luften
och växtligheten som råvaror så goda förutsättningar att i en framtida
industriutveckling med ökade krav på miljöhänsyn utvecklas till en framtidsnäring.

För detta måste lantbruket utnyttjas offensivt i den industriella förnyelsen.
I slättbygderna med sina speciella förutsättningar bör specialgrödor
t. ex. energigrödor spela en ökad roll för vår svenska energiförsörjning.

Framför allt gäller detta satsningen på vegetabiliska bränslen såsom etanol.
Men även inom områdena bioteknik, medicinsk industri och på
miljötekniska området bör lantbruket komma att spela en viktig roll. Det
innebär självfallet att utöver nuvarande i huvudsak jordbruksprisreglerade
spannmålsmarknader, kommer andelen kontrakts- och specialodlingar att
öka. Men för att klara detta måste det från statsmakterna bedrivas en
offensiv och konsekvent jordbrukspolitik där staten från sin sida är beredd
att direkt via ökade omställningsstöd och forskningsanslag göra direkta
insatser för näringens förnyelse.

Nya industrigrödor

En medveten satsning från statsmakterna på framför allt energigrödor
skulle dels eliminera spannmålsöverskottet, dels bättre utnyttja svenskt
lantbruk för framtidsinriktade investeringar på energiområdet.

Istället för nu rådande situation skulle lantbruket i framtiden i kombination
med spannmålsodling även kunna producera foder, industri- och
energiråvaror. Flera av dessa skulle kunna utgöra s.k. fånggrödor som
skulle kunna vara en miljöpolitisk investering för att åstadkomma en
bättre kvävebalans i våra marker och vattensystem.

Luzern och gräs

Jordbruksgrödor som luzern och olika sorters gräs kan användas för framställning
av Fiber till pappersmassaindustrin. En fullskaleanläggning för
detta bör kunna vara igång redan i början av 1990-talet. För en produktion
av 50000100000 ton massa beräknas 20000 40000 hektar åkermark
behöva tas i anspråk.

Lin för byggnadsindustrin

Fiber från lin kan användas inom byggnadsindustrin för tillverkning av
exempelvis spånplattor. Svensk linodling skulle också kunna användas
inom mera traditionella områden som t. ex. oljeframställning och för
textilindustrin.

Lantbruket och läkemedelsindustrin

Inom läkemedelsindustrin, som i Skåne är betydande, kan råvaror i ökad
utsträckning komma att användas för framställning av läkemedel
främst från specialodlingar såsom gurkört. Försök har redan gjorts inom
detta område. Här bör en betydande potential för framtiden finnas. Förvisso
tar denna typ av specialodlingar begränsade arealer i anspråk men
kan ändå som specialprodukter sett ge betydande lönsamhet för ett antal
lantbruksföretag.

Mot. 1988/89

Jo229

9

Etanol som drivmedel

Framför allt på energiområdet och för en satsning på ny miljövänlig teknik
för t. ex. förbränningsmotorer kan lantbrukets roll, vid sidan om sin nuvarande
som livsmedelsproducent, bli den viktigaste. Olika typer av energigrödor
för framställning av miljövänliga vegetabiliska bränslen och drivmedel
kan bli en av svensk industris nya och betydande verksamhetsgrenar.
Inom ramen för det statliga energiforskningsprogrammet från mitten
av 70-talet har redan idag betydande och framgångsrika forskningsresultat
och försök kunnat redovisas. Det handlar nu om att produktutveckla,
tillämpa och marknadsintroducera fler av dessa. Längst har försöksverksamheten
kommit vad gäller användningen av etanol som drivmedel till
bilar, bussar och traktorer. I samband med etableringen av försöksanläggningen
för etanolproduktion i Lidköping för några år sedan, genomförde
Svenska Lantmännen SLR och OK Stockholm ett försök med 5% inblandning
av etanol i bensinen i Stockholmsområdet. Försöken var framgångsrika.
Liknande försök görs för närvarande med ren etanol för bussar i
tätortstrafik på flera håll i landet.

Centern anser det viktigt att ekonomiska förutsättningar och
stöd från statsmakterna ges till en kommersiell satsning på
etanol

Den framtida utformningen av tätortstrafiken bör ske med bästa kända
miljövänliga teknik. Inom ramen för en medveten kollektiv tätortstrafik
bör en satsning ske på i första hand miljövänliga bussar, företrädesvis
drivna med vegetabiliska bränslen som etanol. Denna målmedvetna satsning
måste påbörjas inom de närmaste 12 åren. Mot bakgrund av de
trafikpolitiska och miljöpolitiska ambitionerna måste en medveten satsning
på etanol snarast komma till stånd.

Marknadsstimulerande insatser

Tekniken finns, viljan från lantbruket finns de ekonomiska och marknadsmässiga
förutsättningarna måste skapas. Från centerns sida har vi i ett
flertal år i riksdagen krävt att den s. k. etanolskatten bör slopas. Den är idag
0,86 kronor per liter. Detta skulle räcka för att göra en fullskalesatsning på
etanolföretag ekonomiskt lönsam och intressant. Det ökade allmänna
miljöintresset gör att en avsättningsmarknad redan bör finnas. Samarbetet
här måste intensifieras mellan lantbruket, staten och oljeindustrin.

Tyvärr har vi från centerns sida ensamma fått driva kravet om slopande
av etanolskatten. De andra partierna har hittills motsatt sig åtgärder som
inte är konkurrensneutrala mellan olika drivmedel. De menar m a o att
den miljövänliga inhemska etanolen inte får skattemässigt gynnas för olja,
bensin och andra fossila och importerade bränslen. Från centerns sida
anser vi att ur miljöpolitisk synpunkt måste inhemska miljövänliga drivmedel
skattemässigt favoriseras. Ett slopande av etanolskatten är ett viktigt
inslag i en ny energipolitik.

Mot. 1988/89

Jo229

10

Mot. 1988/89

Jo229

Grödor för bioenergi

Odling av grödor för bioenergi t. ex. energiskog, gräs, bränslevete för
förbränning bör kunna spela en stor roll för kommunernas och industrins
satsning på kraftvärmeverk baserade på biobränslen.

Grödor för biogas

Förgasning ger stora framtida möjligheter till användning av biobränslen.
Organisk substans i form av ved, flis, gräs, avfall och gödsel kan med
välkänd teknik förgasas. Andra exempel är skogsbränslen, energiskog och
energigrödor som utgör ytterligare en betydande potential inför framtiden.
För lantbruket i slättbygderna kan grödor som luzern, jordärtskocka användas
för biogasframställning.

Redan idag finns biogasanläggningar för produktion av metangas ur
organiskt avfall. Förgasningstekniken är väl lämpad för småskalig produktion
men också för större anläggningar. Biogasen kan framdeles bli en av
våra stor energikällor både för uppvärmning och som drivmedel.

Stärkelse för bättre miljöteknik

Stärkelse från i första hand potatis och spannmål har många användningsområden.
Ett område som bör kunna spela en viktig roll för ökade miljöinsatser
är stärkelsen som kolkälla för kvävereduktion vid industrins och
våra kommunala reningsverk. Med tanke på att flertalet kommunala reningsverk
i landet helt saknar kvävereduktion, är snabba insatser nödvändiga
för att kraftigt få ner kväveutsläppen från dessa. Här kan stärkelsen
utgöra en viktig del i det miljöindustriella arbetet.

Stärkelseprodukter kan också användas som fyllnadsmedel i sanitetsartiklar.
Genom att stärkelseindustrin redan idag är väletablerad bör en
utökad satsning på detta område snabbt kunna ske.

Sverige självförsörjande på protein

En målsättning inför 90-talet måste vara att göra Sverige självförsörjande
på protein. Genom en ökad odling av proteingrödor och genom framställning
av protein i samband med etanol- och fiberproduktion bör detta vara
en realistisk målsättning fram till mitten av 90-talet.

Vegetabiliska oljor

Vegetabiliska oljor t. ex. framställda av raps skulle kunna ersätta dieseloljan
som drivmedel. De vegetabiliska oljorna kan också användas i tekniska
sammanhang t. ex. som skäroljor. Rapsarealen bör därför kunna öka
även om begränsningar måste göras med hänsyn till växtföljden.

11

Livsmedelskvalitet och importsubstitution

Lantbruket har visat sig ha mycket goda förutsättningar för en livsmedelsproduktion
av absoluta världsklass. Konsumenterna måste ha förtroende
för de livsmedel som produceras. De metoder som används skall vara
förenliga med konsumenternas krav. Närproduktion och särskild marknadsföring
av regionens produkter ökar förtroendet hos konsumenterna.
Svenska livsmedel med sin höga kvalitet behöver inte rädas konkurrens
från importerade livsmedel. En förutsättning är dock att samma krav ställs
och samma regler gäller för importerade livsmedel som för de som produceras
inom landet.

En ökad grupp konsumenter önskar livsmedel som produceras med
alternativa odlingsformer t. ex. utan handelsgödsel och växtskyddsmedel.
Det är viktigt att alla behov tillgodoses och att sådana livsmedel tas fram.
Direkt stöd till de odlare som driver alternativ odling måste ges.

Med tanke på den höga kvalitet som svenska livsmedel visar sig ha vid
en internationell jämförelse och det ökade intresset från konsumenterna
för högkvalitativa livsmedel, bör dessa, i större utsträckning än vad som
sker, användas som råvara i svensk livsmedelsindustri. Idag importeras
fortfarande i stor utsträckning råvaror till den svenska livsmedels- och
förädlingsindustrin. Det gäller såväl på lantbrukssidan som på trädgårdssidan.
Svenska grönsaker och frukt t. ex. borde i mycket högre grad användas
inom förädlingsindustrin. Vid utveckling av en mera s. k. närproduktion
måste en målmedveten importsubstitution eller ersättning av importerade
livsmedel äga rum. I de flesta fall beror det höga importinnehållet
inte på ekonomiska faktorer utan snarare på tradition eller bristande
medvetenhet om kvalitet från förädlingsindustrins sida.

Genom att ställa samma kvalitetskrav på importerade livsmedel
såväl lantbruks- som trädgårdsprodukter ökar möjligheterna för en
ökad användning av svenska livsmedel inom förädlingsindustrin.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nya industriråvaror från lantbruket,

2. att riksdagen hos regeringen begär att förutsättningarna för en
industriell utveckling av produkter från jordbruket övervägs, innan
nya genomgripande förändringar av jordbruket föranstaltas.

Stockholm den 23 januari 1989

Håkan Hansson (c) Karl Erik Olsson (c)

Mot. 1988/89

Jo229

12