Odling av hampa som fodermedel

Motion 2005/06:MJ368 av Birgitta Sellén och Sven Bergström (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att hampa får odlas dels till foderproduktion, dels som energiproduktion.

Motivering

Behovet av ett proteinfoder som kompletterar vallfodret är stort inom animalieproduktionen. I dag dammsugs också världen på proteingrödor som komplement till vallfodret.

I Sverige har vi också en diskussion om behovet av närproducerat foder för att på så sätt skapa ett ännu mer långsiktigt samhälle. Att behöva transportera ett proteinfoder från andra sidan av världen bidrar inte till att skapa det uthålliga samhället.

Animalieproduktionen i Sverige är koncentrerad till landets mindre gynnade områden. I de här områdena är odlingsförutsättningarna något sämre än i landets slättbygder. Detta medför att det måste ställas speciella krav på odlingsmaterialet och dess härdighet så att det är möjligt att odla i Sveriges mindre gynnade områden med god lönsamhet. För den ekologiska odlingen är hampan en viktig gröda då den effektivt tar död på ogräs i fält.

Under senare år har hampan aktualiserats som en proteingröda som kan ersätta importerad soja i fodret. Förutom som fodermedel skulle hampa ha en stor betydelse om det odlas för energiändamål. På så sätt bidrar det till omställningen av Sverige till ett långsiktigt hållbart samhälle.

Regeringens behandling av hampa i budgetpropositionen kännetecknas av en mycket defensiv hållning. Hampan skulle kunna få en stor betydelse för svensk animalie- och energiproduktion och har därför utretts och några ytterligare diskussioner kring hampan är knappast nödvändig.

Mot den bakgrunden borde möjligheten att använda hampa till foderproduktion snarast möjliggöras. De kontroller som behöver göras av produktionen kan ske inom det ordinarie kontrollprogrammet.

Stockholm den 29 september 2005
Birgitta Sellén (c)	Sven Bergström (c)