Odlingen av äpplen och päron, m.m.

Motion 1988/89:Jo204 av Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :Jo204

av Karl Erik Olsson och Ingbritt Irhammar (båda c)
Odlingen av äpplen och päron, m.m.

Stor enighet synes länge ha rått såväl i det svenska samhället som i den
svenska riksdagen om värdet av en svensk fruktodling. Den svenska frukten
har en hög kvalitet och produceras med ett minimum av kemiska bekämpningsmedel.
Det är därför angeläget att politiska beslut om förändrade
importregler inte leder till att den svenska odlingen kommer i ett sämre
konkurrensläge och därmed minskar.

Riksdagen har nyligen beslutat om bemyndigande för regeringen att
meddela föreskrifter om tull vid import av äpplen och päron. Det innebär att
det tidigare systemet med importstopp viss del av året nu har upphört och
ersatts med ett tullskydd.

Röjningsbidrag

En konsekvensutredning som Sveriges yrkesfruktodlare låtit göra visar att
det nya systemet kan leda till att ett stort antal odlare tvingas lämna sitt yrke.
Man bedömer att endast odlingar planterade senare än 1970 har förutsättningar
att fortsatt drivas med lönsamhet.

För att den svenska fruktodlingen skall kunna möta den nya konkurrenssituationen
krävs att en betydande areal av äldre fruktträd röjes. Enligt
konsekvensutredningen uppgår denna areal till 1 500 har. De fruktodlare
som är beredda att fortsätta i yrket måste få tillgång till ett röjnings- och
investeringsbidrag.

I de förhandlingar mellan samhället och näringen som föregick beslutet om
ändrade importbestämmelser hade näringen gjort beräkningar som visade
att det totala medelsbehovet skulle vara omkring 60 milj kr.

Vid jordbrukssutskottets behandling av ärendet (1988/89: JoU2y) framhöll
utskottet med anledning av motionsyrkande om stöd till svensk fruktodling:

Utskottet förutsätter att frågan om stöd kan lösas i samförstånd med odlarna
och att motionens syfte i denna del kan tillgodoses utan någon särskild
framställning från riksdagens sida.

I bilaga 11 till budgetpropositionen har jordbruksministern emellertid
anvisat ett belopp om endast 12,5 milj kr som stöd för bl a strukturåtgärder i
odlingen under åren 1989-1991. Stödet bör enligt propositionen omfatta
röjningsbidrag och ett marknadsföringsstöd med 0,5 milj kr.

Enligt uppgift från SYR skulle man varit beredd att acceptera ett väsentligt
lägre belopp än de 60 milj kr som nämnts ovan. Det är emellertid
anmärkningsvärt att jordbruksministern efter riksdagens ovan citerade

uttalande föreslagit ett alltför litet belopp och utan att detta skett i
samförstånd med odlarna.

Vi föreslår att riksdagen beslutar höja ramen för stöd till fruktodlingen till
25 milj kr och att stödåtgärderna utformas i samråd med företrädare för
fruktodlingen.

Kvalitetskrav på importerad frukt

Svensk frukt produceras med begränsad användning av kemiska preparat.
Livsmedelskontrollen förmår inte upptäcka alla restsubstanser som finns i
importfrukten, många preparat är med de analysmetoder som idag står till
buds näst intill omöjliga att spåra.

I ett läge när importen av äpplen och päron nu är tillåten hela året blir det
än mer angeläget att frågorna om kontroll av importerade produkter
uppmärksammas. För detta talar såväl hälso- och miljöskäl som behovet av
konkurrens på lika villkor för den svenska fruktodlingen. Det är ett
berättigat konsumentkrav att den importerade frukten håller lika hög
kvalitet som den inhemska och att importerad frukt som producerats med i
Sverige förbjudna medel eller metoder inte tillåts.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om höjd ram för stöd till svensk fruktodling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kvalitetskrav vid import av äpplen och päron.

Stockholm den 11 januari 1989

Karl Erik Olsson (c) Ingbritt Irhammar (c)

Mot. 1988/89
Jo204

9

gotab 16564, Stockholm 1989