Offer för trafficking

Motion 2004/05:Ju294 av Sten Tolgfors (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten till uppehållstillstånd av humanitära skäl för offer för trafficking och människohandel.1

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kvinnor i de länder där ligorna rekryterar måste informeras om riskerna för trafficking.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att polisen måste samarbeta internationellt för att komma till rätta med smugglingen av kvinnor och barn, bl.a. genom informationsutbyte och operativa insatser.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att gränskontrollen vid EU:s yttergräns måste stärkas för att minska möjligheten att föra traffickingoffer in i EU.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de som drabbas av trafficking måste erbjudas vård och stöd efter befrielsen från de kriminella nätverken.

1 Yrkande 1 hänvisat till SfU.

Motivering

Handel med kvinnor och barn är ett mycket allvarligt problem världen över. Den finns i fattiga länder, där barn och kvinnor kidnappas och säljs för att användas som prostituerade för besökande turister. Människohandel förekommer också i stor skala i Europa, där kvinnor och barn från världsdelens fattigaste länder förs till EU och Sverige för prostitution.

Här finns olika typer av tragiska situationer. Allt ifrån att offren kidnappas av kriminella ligor och förs utomlands, via att offren luras att tro att det väntar en anställning på dem i det andra landet, till att kvinnor medvetet säljer sig för pengarnas skull. Hur man än ser på detta är det mycket allvarligt att det förekommer överhuvudtaget.

En rad lagar bryts under det som i tidningsrubriker kallas för trafficking. Det kan vara fråga om kidnappning, olaga hot, utpressning, våldtäkt, sexuellt utnyttjande av minderårig, misshandel, köp av sexuella tjänster, koppleri och mord. Listan kan göras längre och understryker egentligen bara det allvar frågan måste tillmätas.

Människohandeln måste stoppas främst genom internationellt samarbete. Kvinnor i de länder där ligorna rekryterar måste informeras om riskerna för trafficking. Polisen måste samarbeta internationellt för att komma till rätta med smugglingen av kvinnor och barn genom informationsutbyte och operativa insatser. Gränskontrollen vid EU:s yttergräns måste stärkas. De som ändå drabbas av trafficking måste erbjudas vård och stöd efter befrielsen från de kriminella nätverken.

Att ha utsatts för trafficking är i sig inte ett asylskäl i Sverige. Däremot kan offer för trafficking få stanna temporärt för att delta i polisutredning, domstolsförhandling eller vård. Det blir då inte fråga om permanent uppehållstillstånd.

Det verkar i många fall orimligt att sända kvinnor som medverkat i polisutredning och därefter vittnat mot en kriminell liga tillbaka till deras eget och den berörda ligans hemland. Risken för hämndaktioner kan då inte uteslutas. Det vore cyniskt av Sverige att låta personer medverka i rättsprocessen här för att sedan låta dem lida konsekvenserna av detta väl tillbaka i hemlandet.

Uppehållstillstånd kan inte ges av asylskäl i dessa fall, däremot kan de personer som behöver få stanna - efter individuell prövning - ges uppehållstillstånd av humanitära skäl.

I juni avslutades en översyn av utlänningslagen där detta berördes. Trafficking kan både orsaka sådana trauman att dessa kan vara grund för uppehållstillstånd och ge upphov till allvarlig social utstötning, vilket hindrar offren från att kunna återvända hem. Offer för trafficking kan också få tillstånd vid en sammanvägd bedömning av skäl. Detta berörs i betänkandet från Kommittén för översyn av utlänningslagen, s. 203 och de kommande sidorna.

Jag har haft flera debatter med ansvarig minister - då Jan O Karlsson - om att regeringen inte kan/får utesluta att traffickingoffer bör kunna få stanna av humanitära skäl. Regeringen har då instämt i detta. Det vore direkt inhumant om personer som först mot sin vilja förts till sexslaveri, sedan hjälpt polis och åklagare med vittnesmål, ändå utvisas och utsätts för hämnd i hemlandet.

Däremot är inte uppehållstillstånd av humanitära skäl aktuellt i samtliga fall - men i en del kan det och måste det kunna vara det.

Stockholm den 27 september 2004

Sten Tolgfors (m)