Ökad dimensionering av läkarutbildningen

Motion 1989/90:So479 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: So479

av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)
Ökad dimensionering av läkarutbildningen

Kalmar län är det läkarglesaste länet i landet. Detta framgår av en undersökning
utförd av byrådirektör Nils Sundin på socialstyrelsen i samarbete med
Spri och Landstingsförbundet. I denna kartläggs hela den svenska primärvården,
landsting för landsting, vårdcentral för vårdcentral.

Många tror att det är norrlandslänen som har den svåraste situationen när
det gäller läkare. Den senaste statistiken, gjord 1985, visar dock på motsatsen.
Det är ett antal landsting i södra Sverige som har de största problemen.
Bland dessa är Kalmar län allra mest drabbat. Var tredje inrättad allmänläkartjänst
är vakant. I bl.a. Hultsfred, Högsby och Emmaboda är det sedan
länge stora problem.

I Hultsfred finns det bara en distriksläkare på en befolkning av 16 700 invånare.
Dessutom har man ett kostsamt stafettsystem med läkare från Danmark
sömn reser dit och jobbar på sina lediga veckor.

Aven om antalet läkare inte avgör sjukvårdens standard, långt därifrån, är
dessa siffror oroväckande. Det finns inte mycket som talar för att situationen
blivit speciellt mycket bättre sedan 1985.

Under åren 1982-1985 inrättades bara i de läkartäta landstingen i runda
tal dubbelt så många läkartjänster som det utbildades läkare. Detta innebär
i sin förlängning att de redan i dag läkarglesa landstingen även i framtiden
kommer att få stora problem med sin läkarrekrytering om inget sker med
utbildningen.

Ett viktigt mål för läkarförsörj ningen måste vara att söka få till stånd en
jämnare regional fördelning av resurserna än för närvarande. Om detta sker
inom offentlig eller privat sektor är i sig inte det avgörande; målet är en förstärkning
i underförsörjda områden.

I fråga om möjligheterna att stimulera läkare att etablera sig i de läkarglesaste
områdena i landet har olika åtgärder redan prövats. Till dessa hör geografiskt
riktade åtgärder, t.ex. en nyetableringstaxa med högre besöksarvoden
än normaltaxan under de första verksamhetsåren. Åtgärder av detta slag
har hitintills haft begränsat genomslag.

Andra sådana eventuella rekryteringsfrämjande åtgärder kan vara:

- närings-eller stimulansbidrag för företagsetablering (startbidrag),

- driftbidrag från den lokala sjukvårdshuvudmannen eller

- planmässig avskrivning av studieskulder (ändringar i studiemedelssystemet).

Den individuella lönesättningen ger också numera möjligheter att via lönesättning
locka läkare till svårrekryterade områden.

Alla dessa eventuella åtgärder till trots kommer problemen för de läkarglesa
landstingen som ligger långt från utbildningsorterna att bestå.

Detta kommer att innebära att Kalmar län får ännu svårare att rekrytera
läkare. Det finns, som också framgår i skrivelsen från utbildningsdepartementet,
en tendens att de examinerade från läkarlinjen stannar kvar på utbildningsorten
eller i regionen.

En plan måste tas fram för en ökad dimensionering av läkarutbildningen
med sikte på att förstärka underförsörjda områden och få till stånd en jämnare
regional fördelning.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för en utökad dimensionering
av läkarutbildningen.

Stockholm den 24 januari 1990

Marianne Jönsson (c) Agne Hansson (c)

Mot. 1989/90
So479

7