Ökade resurser för fiskeriforskning

Motion 1988/89:Jo416 av Elving Andersson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89:Jo416

av Elving Andersson (c)

Ökade resurser för fiskeriforskning

Sverige med sin långa kust och sina många insjöar är paradoxalt nog världens
största importör av marina produkter räknat per capita. Som framgår av
nedanstående tabell är handelsunderskottet för marina produkter mycket
stort. Den nuvarande utvecklingen leder också till att underskottet ökar från
år till år. Dessutom kan sägas att vi i princip exporterar främst råvaror medan
importen till största delen består av förädlade produkter.

Nedan redovisas uppgifter om import och export åren 1985-1987 enligt
SCBs utrikeshandelsstatistik.

Import och export av fisk, kräftdjur, blötdjur samt varor därav 1985-1987,
milj kr

År Import Export

1985 1 667,8 627,6

1986 2 018,8 622,9

1987 2 316,9 703,1

Källa: SCB, Statistiska meddelanden, H10SM 8603 och 8803

Detta visar att Sverige ligger långt efter andra länder med motsvarande
förutsättningar vad gäller vattenbruket och det traditionella fisket liksom på
förädlingssidan.

En av orsakerna till detta är den mycket låga satsningen på forsknings- och
utvecklingsarbete som görs i Sverige. Skogs- och jordbrukets forskningsrådsnämnd
och fiskeristyrelsen har på regeringens uppdrag utarbetat en sammanställning
över pågående forskning, undersöknings- och försöksverksamhet.
Dessutom ingår i de bägge organens utredning förslag till framtida behov av
insatser på fiskforskning i vid bemärkelse.

Av programmet framgår att de nuvarande insatserna uppgår till ca 40
MKR eller knappt 1 % av fiskets totala värde.

I programmet berörs såväl fördelningen av ansvaret mellan SJFR och
fiskeristyrelsen som de konkreta insatser som behövs för grundforskning,
utvecklings- samt undersöknings- och försöksverksamheten.

Utredningen föreslår att 18 MKR ställs till förfogande fördelat med 9 MKR
till grundforskning samt 9 MKR till undersökning, utveckling och försök.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att SJFR får 2 MKR och
fiskeristyrelsen 0,5 MKR. Detta är klart otillräckligt.

Miljöföroreningarnas effekter på vattenmiljön har medfört kraftiga försämringar.
Behovet av forskning och undersökning av effekterna för fisk och

skaldjur m.m. är därför stort. Insatserna på fiskforskning är som framgår av
ovannämnda siffror låga i förhållande till värdet av fiskerinäringen i total
bemärkelse. Det är också lågt i förhållande till vad övriga nordiska länder
satsar. Vi är i behov av ett stort internationellt kunskapsutbyte, och då måste
vi också tillföra detta utbyte något av värde. Utredningen konstaterar att
fiskforskningen har en lång tradition i Sverige men att bilden nu är splittrad.
Förslagen i utredningen syftar till att klarlägga ansvaret och att vitalisera
forskningen.

I begreppet fiskforskning innefattas inte enbart fiskeribiologi. Det omfattar
också undersökningsverksamhet, fiskeriteknik, ekonomi m.m. Fisket
som näringsgren är av stor betydelse i många delar av vårt land. Det har stor
betydelse för vår försörjning och är en viktig fritidssysselsättning. Olika
former av vattenbruk är en, trots många svårigheter, växande näringsgren.

Målet för den fiskeritekniska FOU-verksamheten är att nå bättre lönsamhet
i fisket av vattenbruket, högre kvalitet på produkten och bättre
arbetsmiljö. Viktigt är också att resultat som kommer fram i svensk och
utländsk FoU verksamhet förs ut till näringens utövare.

Jag anser det nödvändigt med betydligt utökade resurser för fiskeriforskningen
totalt.

Hemställan

Med hänvisning till den anförda hemställs

att riksdagen beviljar fiskeristyrelsen ett med 4,5 milj. kr. förhöjt
anslag till styrelsens undersöknings-, utvecklings- och försöksverksamhet.

Stockholm den 23 januari 1989
Elving Andersson (c)

Mot. 1988/89
Jo416

10