om ökat anslag till Jägarnas riksförbundLandsbygdens jägare

Motion 1987/88:Jo827 av Olle Östrand (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo827

av Olle Östrand (s)

om ökat anslag till Jägarnas riksförbundLandsbygdens
jägare

När riksdagen 1938 beslutade om visst ekonomiskt stöd till Svenska Jägareförbundet
fanns ingen annan jägarorganisation i landet. Samma år bildades
emellertid Jägarnas Riksförbund, genom samgående av ett flertal fristående
jägarföreningar inom landet. 1956 bildades ytterligare en jägarorganisation,
Landsbygdens Jägare, som 1968 anslöt sig till Jägarnas Riksförbund. Därav
dubbelnamnet, som ofta förkortas till riksjägarna.

Under de snart 50 år som gått sedan riksdagen 1938 första gången
beviljade ett mindre bidrag till Svenska Jägareförbundet, har mycket hänt.
Tidigare var naturvård ett okänt begrepp. Successivt har naturvården och
faunavården växt till ett framträdande riksintresse. Vi har fått en särskild
naturvårdslag. Ett särskilt ämbetsverk, naturvårdsverket, har tillskapats för
att tillgodose naturvårdens behov. Naturvårdsverket är samtidigt ansvarig
myndighet för jakten och viltvården. Jägarnas Riksförbund - Landsbygdens
Jägare har, trots ekonomiska svårigheter och brist på samhällsstöd, växt till
en rikstäckande jägarorganisation med omfattande allmännyttiga arbetsuppgifter
och samhällsengagemang.

De förutsättningar som förelåg 1938 är i dag helt förändrade. Detta har
medfört ett uppenbart behov av anpassning till tidsutvecklingen. 1978 beslutade
riksdagen, i enlighet med jordbruksutskottets betänkande, att bevilja
Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare ett årligt bidrag ur jaktvårdsfonden
för förbundets allmännyttiga verksamhet. Av betänkandet,
JoU 1978:4, framgår att utskottet förutsatte att frågan om jaktens administration
och därmed sammanhängande anslagsfrågor skulle komma till omprövning
efter det Jakt- och viltvårdsberedningen framlagt sitt betänkande.
Beredningens betänkande är avlämnat, varför erforderliga revideringar i
jaktens organisation, administration och finansiering bör komma till genomförande.
Det finns i detta sammanhang anledning att erinra om följande
skrivning i jordbruksutskottets ovannämnda betänkande:

Mot bakgrund av den senaste tidens utveckling mot ett ökat ianspråktagande
av JRF-LJ:s resurser för samhällsnyttiga uppgifter finner utskottet i och
för sig motiverat att förbundet erhåller visst bidrag av allmänna medel.

Sedan utskottet 1979 gjorde ovan citerade konstaterande, har ytterligare
mycket hänt. Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägares allmännyttiga
verksamhet har fortsatt att öka år från år.

Riksförbundets insatser inom jaktens, viltvårdens och miljövårdens område
är nu av stor omfattning. Utbildning och information till landets jägare
och allmänheten är viktiga delar av förbundets verksamhet. Under det

senaste året har antalet förfrågningar och framställningar om hjälp från
jaktvårdsområden kraftigt ökat. Genom förbundets aktiva medverkan har
många tvistigheter och motsättningar inom jaktvårdsområden kunnat lösas.
Därigenom har flera jaktvårdsområden kunnat förlänga sin beståndstid och
undvikit söndersplittring och upplösning. Även myndigheter som polis,
åklagare, domstolar och länsstyrelser samt advokater vänder sig i allt större
utsträckning till riksförbundet för inhämtande av råd och sakkunnigutlåtanden.
Omfattningen av denna allmänna verksamhetsdel har mer än
fördubblats under den senaste treårsperioden.

Riksförbundets rådgivning till andra organisationer och enskilda personer
ökar år från år. Denna hjälp och rådgivning står öppen för alla och
gäller alla slag av frågor som har beröring med jakt, faunavård och miljövård.
All denna hjälp och rådgivning till myndigheter och allmänheten är
helt kostnadsfri.

Det lilla bidrag av jaktvårdsmedel som för närvarande tilldelas riksförbundet
täcker endast en liten del av den allmännyttiga verksamhet som
riksförbundet utför. Förbundet förbrukar årligen stora summor av egna
medlemsavgifter till ändamål som är att hänföra som direkt allmännyttiga.

Helt uppenbart är förbundet i mycket stort behov av en rimlig uppräkning
av driftsbidraget från jatkvårdsfonden. Det går inte att driva ideellt
arbetande människor till så orimliga uppoffringar av både arbete och egna
kostnader som förbundet nu är nödsakat att göra. Även de största idealisterna
sviktar till slut under bördan. Detta slår då tillbaka mot allmännyttan
och ovärderliga samhällsintressen.

Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare har nu ökat till 20 000 medlemmar.
Under 1988 kommer riksförbundets medlemmar att betala in 2,5
milj. kr. till jaktvårdsfonden. Även Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens
Jägare och dess medlemmar bör komma i åtnjutande av ett rimligt samhällsstöd
för alla sina ideella arbetsinsatser.

Skillnaden i samhällets ekonomiska stöd till Svenska Jägareförbundet och
Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare saknar reella proportioner.
Den verksamhet som de båda förbunden bedriver är i huvudsak likvärdig.
Oaktat detta förhållande erhåller Svenska Jägareförbundet ca 200 kr. per
medlem och år som bidrag av jaktvårdsmedel. Jägarnas RiksförbundLandsbygdens
Jägare däremot får ca 20 kr. per medlem och år för sin i allt
väsentligt likvärdiga allmännyttiga verksamhet. Nuvarande orimligt stora
skillnad i bidragsgivning får som praktisk effekt att en viss jaktpolitisk
åsiktsinriktning prioriteras med allmänna medel. Mot bakgrund av grundlagens
stadgande om fri åsiktsbildning och likaberättigande är nuvarande
förhållande djupt otillfredsställande.

Tiden bör nu vara mogen för att stegvis påbölja en mera rättvis och
demokratisk fördelning av jaktvårdsmedlen. Målsättningen bör vara att på
sikt uppnå medlemsrelaterade bidrag likvärdigt till båda jägarorganisationerna.
Hittills har Svenska Jägareförbundet erhållit cirka tio gånger så stort
bidrag per medlem som Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare. Som
ett första försiktigt steg till ökad rättvisa är det skäligt att riksförbundets
bidrag av jaktvårdsmedel för 1988 räknas upp till 75 kr. per medlem.
Fortfarande kommer Svenska Jägareförbundet ändå att erhålla cirka tre

Mot. 1987/88

Jo827

8

gånger så stort bidrag per medlem. Uppräkningen är därmed mycket hovsam.

Med beaktande av de ökade krav allmänheten, andra intresseorganisationer
och berörda myndigheter ställer på riksförbundet samt den 25-procentiga
medlemsökningen som skett de senaste åren, liksom av angelägna
demokratiska rättviseaspekter är den här föreslagna uppräkningen av bidraget
till Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens Jägare väl motiverad och
angelägen. Då anslaget skall utgå ur jaktvårdsfonden, belastas inte statsbudgeten
därav. Jaktvårdsfonden har ett medelsöverskott som väl täcker
denna mycket begränsade kostnadsökning.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidrag till Jägarnas Riksförbund-Landsbygdens
Jägares allmännyttiga verksamhet.

Stockholm den 26 januari 1988

Olle Östrand (s)

Mot. 1987/88

Jo827

9