Ökat anslag till vägar m.m. i Värmland

Motion 1989/90:T319 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:T319

av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp)

Ökat anslag till vägar m.m. i Värmland

Goda kommunikationer är en förutsättning för fortsatt positiv utveckling av
vårt läns näringsliv. En från samhällets synpunkt riktig fördelning av transporterna
på olika transportmedel är angelägen. Vägnätet är härvidlag en
mycket viktig del i länets infrastruktur - detta eftersom det för flertalet orter
i länet inte finns andra möjligheter än vägtransporter.

Orsaken till detta förhållande är bl.a. att järnvägsnätet under senare år
minskat i omfattning. På flera sträckor har godstrafiken upphört. I t.ex.
västra Värmland har sedan några år tillbaka även godstrafiken upphört på
sträckan Arvika-Årjäng. På denna sträcka har också rälsen rivits upp.

Under senare år har det skett en viss upprustning av vägarna mellan Årjäng
och Arvika. Det finns dock fortfarande långa sträckor som är av undermålig
standard. Därför är det nödvändigt att ytterligare medel anslås till
länsvägarna 172-177.

Anslagen är otillräckliga

För femårsperioden 1989-1993 har Värmlands län tilldelats i nu gällande
riksvägsplan ca 121 milj. kr. och i nu gällande plan för länstrafikanläggningar,
som inrymmer även objekt på länsjärnvägar och kollektivtrafikobjekt.
ca 58 milj. kr. Från det särskilda anslaget för bärighetshöjande åtgärder
- som främst avser broar på hela allmänna vägnätet - får Värmland
40 milj. kr. under perioden 1988-1997.

Anslagen till byggande av vägar, länsjärnvägar, kollektivtrafikobjekt uppgår
därmed f.n. till ca 80 milj. kr. per år för Värmlands vidkommande. Detta
skall dä jämföras med att enbart på huvudvägnätet finns det angelägna behov
av investeringar för ca 150 milj. kr./år. Om anslagen även fortsättningsvis
ska behällas pä nuvarande låga nivå kommer viktiga och nödvändiga vägprojekt
ej att kunna genomföras inom överskådlig tid.

Vi har idag en ökande trafikmängd som kommer att innebära en successiv
försämring av länets vägar, som redan idag har en alltför låg standard. Denna
låga medelstilldelning innebär att endast ett objekt, nämligen E 18 ValnäsSlottsbron.
på den prioriterade objektlistan för riksvägar kan genomföras
under de första fem ären i planen. Detta är helt otillfredsställande och mera
medel måste därför tilldelas Värmlands län så att ytterligare angelägna projekt
med det snaraste kan genomföras.

Projekteringsarbetet för nödvändiga projekt, som inte inrymmes i nuva- Mot. 1989/90

rande medelstilldelning, bör bedrivas på ett sådant sätt att planer finns fär- T319

diga så att objekten skall kunna starta med kort varsel om ökade resurser
ställs till förfogande.

Viktiga projekt

Länsstyrelserna i Värmland och Örebro har i oktober 1987 gjort en gemensam
framställan om medel till byggande av tre etapper pä E 18 mellan länsgränsen
och Karlskoga. Denna del är mycket viktig för trafiken till och från
Värmland.

Andra projekt som rör E 18 är också mycket viktiga, nämligen E 18 genom
Segmon samt sträckan Hån-riksgränsen. Genom en alltmer ökad lastbilstrafik
över gränsstationen Hån har denna sträcka med sina branta backar utan
stigningsfiler blivit ett stort hinder som förorsakar trafiksvårigheter. Även
vägarna 61 och 234 förbi Kil respektive Fagerås är angelägna projekt, liksom
i övrigt förbättringar av vägarna 61, 62, 63, 234 och 242.

På grund av kommande olympiad i Lillehammer 1994 kommer vägarna i
västra Värmland att bli hårt trafikerade. Dessa vägar kommer att bli något
av olympiadvägar, vilket också stärker kravet på upprustning av aktuella
vägar. Redan idag belastas vissa vägar hårt av "Norgetransporter, t.ex. väg
885 där sträckan Hundviken-Trötvik bör beläggas.

Länsstyrelsen har i samband med revideringen av flerårsplanerna för vägbyggandet
i Värmland fastställt inriktningen för den framtida väghållningen
och prioriterat fem områden:

- Iståndsätta och vidmakthålla beläggningarna.

- Satsa på väg 62 längs Klarälvsdalen jämte vissa delar på vägarna 61, 63,

172, 177, 234 och 242.

- Förstärka och bygga om svaga, äldre broar.

- Genomföra viktiga förbifarter.

- Fortsätta belägga vältrafikerade grusvägar.

För att genomföra denna inriktning av väghållningen bedömer länsstyrelsen
att ca 150 milj. kr. per år erfordras för investeringar under den kommande
tioårsperioden.

Vi delar länsstyrelsens bedömning och vill samtidigt påpeka att i Värmland
finns ca 29 mil vältrafikerad grusväg som skulle behöva beläggas inom
en maximal tioårsperiod. Beläggningsarbetena kommer att erfordra anslag
på 20-25 milj. kr. per år, vilka medel bör öronmärkas för satsningar på
grusvägar.

Även bärighetsanslaget och anslaget för drift och underhåll bör tillföras
väsentligt ökade medel. Landsbygdsvägnätets 150 mil är också hårt belastat
av tung trafik. Därför är det viktigt inte minst för länets näringsliv att dessa
anslag tillförs utökade medel.

Järnvägar i Värmland

De diskussioner som nu pågår om investeringar i Svealandsbanan och Mälarbanan
måste också innefatta bättre och snabbare kommunikationer för

Värmland. Genom förbättringar av bandelen Örebro-Karlstad-Charlotten- Mot. 1989/90

berg och införande av snabbtåg skulle Värmland få en klar förbättring i kom- T319

munikationerna med Stockholmsområdet.

Det är också viktigt att tågtrafiken över Charlottenberg till Oslo bibehålls
och utvecklas.

Tågtrafiken på sträckan Karlstad-Kil-Göteborg måste förbättras vad gäller
både turtäthet och service. Investeringarna måste utföras på denna
sträcka för att ge förutsättningar till en utökad trafik.

När det sedan gäller pendeltrafiken med tåg inom länet har SJ lagt över
ansvaret för denna trafik på Värmlands Trafik AB. Detta kommer att innebära
en stor kostnad för VTAB. Under det närmast kommande året har
Transportrådet tillställt medel så att trafiken kan klaras. För framtiden är
dock ekonomin mycket oklar. Det är helt orealistiskt att VTAB, som ägs av
landstinget och Värmlandskommunerna, ska kunna gå in med stora belopp
för att klara järnvägstrafiken. Detta måste vara statens ansvar att klara av.

Ny flygplats i Värmland

Under de senaste åren har det pågått en utredning om anläggande av en ny
regionalflygplats i Värmland. Ökad flygtrafik och den pågående trafiken
med Fokker F 28 gör det omöjligt att fortsättningsvis trafikera den nuvarande
flygplatsen.

Den av länsstyrelsen i Värmland tillsatta flygplatskommittén har kommit
fram till att en plats vid Mellerudstorp är lämplig för en framtida länsflygplats.
En andra etapp av utredningen kommer nu att utföras, där bl a olika
miljökonsekvenser skall analyseras.

Den nuvarande flygplatsen i Karlstad är statlig. Eftersom den av miljöskäl
förklaras olämplig - nu senast av koncessionsnämnden för miljöskydd - anser
vi att det måste vara en primär skyldighet för staten att dels medverka i
utredningsarbetet- och projektarbetet, dels svara för nödvändiga investeringar
i en ny flygplats.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inom
av riksdagen beslutat anslag för väginvesteringar tilldela Värmland
anslag i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre kommunikationer för Värmland i samband
med investeringar i Svealandsbanan och Mälarbanan, samt banorna
Karlstad-Kil-Göteborg och Karlstad-Charlottenberg-Oslo,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kostnadsansvaret för pendeltrafiken inom Värmland,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

14

tionen anförts om statligt ansvar för utredning, projektering och byg- Mot. 1989/90
gande av en ny trafikflygplats i Värmland. T319

Stockholm den 23 januari 1990
Kjell Ericsson (c)

Göthe Knutson (m)

Gullan Lindblad (m)

Jan Hyttring (c)

Isa Halvarsson (fp)

15