Ökat bruk av vegetabiliska oljor

Motion 1991/92:Jo206 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c)

Jordbruket ska utnyttjas som en kraft i miljöarbetet.
Genom att använda den svenska åkermarken till
produktion av energioch industriråvaror kan samhället
ledas in mot biosamhället -- ett samhälle byggt på
recirkulation. Det är endast genom att använda de
förnybara resurserna mer och de icke-förnybara mindre
som de stora globala miljöproblemen kan lösas.

Jordbruket har en stor betydelse för kulturlandskap och
för variationsrikedomen hos växt- och djurarter. I
verkligheten är det så att det är endast ett levande och
fungerande jordbruk som kan bevara och vårda vårt
kulturlandskap. Jordbruket bör i framtiden få spela en
viktig roll som producent av nya råvaror till industri- och
energiändamål. Det är förutsättningarna för denna nya roll
för svenskt jordbruk som vi tar upp i denna motion.

Tekniken finns

Den tekniska användningen av vegetabiliska oljor är inte
något nytt, men mineraloljan har idag ersatt vegetabiloljan
i många tillämpningar. Nu börjar ett intresse för växtrikets
oljor åter vakna.

Utmärkande för de vegetabiliska oljorna är att de är:
biologiskt nedbrytbaraofarliga att användahar hög
smörjförmågatillverkas av förnyelsebara råvarorär
nationalekonomiskt fördelaktigaåterför odlingsareal till
svenskt jordbruk

Kanada är föregångslandet för rapsanvändning. 1955
introduceras rapsen till landet och 1990 har de en inhemsk
odling på 3 miljoner
ha. Expansionen beror främst på målmedveten
marknadsföring genom ett unikt branschsamarbete i Canola
Council of Canada där odlare, industri och handel arbetar
tillsammans.

Även i Sverige är rapsen på uppgång och sedan 1975 har
konsumtionen ökat med 80% inom livsmedelssektorn.
Sverige måste också målmedvetet marknadsföra rapsens
betydelse som livsmedelsråvara, både ur hälsosynpunkt och
ur de nationalekonomiska aspekterna.

Utvecklingen för de vegetabiliska oljorna för tekniskt
bruk går trögt och marknaden ökar endast marginellt.
Trögheten beror mycket på att man måste introducera ett
nytänkande, men framför allt på det avsevärt högre priset.

Det finns dock områden där priset inte har en avgörande
effekt, områden där vegetabiliska oljor ger en betydligt
förbättrad arbetsmiljö. Det gäller främst skogsindustrin,
men också verkstads- och byggnadsindustrin, jordbruk,
tvättmedels- och tryckeribranschen.

Inom alla dessa branscher används redan vegetabiliska
oljor till viss del. I skogsindustrin börjar sågkedjeoljan och
hydrauloljan sakta få fäste. Vegetabilisk sågkedjeolja har
redan tagit 15--20% av svenska marknaden. Hydrauloljan
ökar ej drastiskt men de potentiella marknadsvolymerna är
betydande. Skäroljor och vätskor har också ca 10--15% av
svenska marknaden.

Byggindustrin har börjat ersätta formsläppningsolja från
mineraloljor till vegetabiliska oljor. Inom detta område rör
det sig om betydande volymer.

Jordbruket vill byta ut mineraloljor som bärare vid
spridning av bekämpningsmedel. Karlshamns AB har en
vegetabiliskt baserad olja för ändamålet.

Man har också tittat på användning av vegetabiliska
oljor som dammdämpare i foderfabriker.

Linet är en mycket underskattad gröda, av lin kan vi få
många nyttiga produkter, som ur miljösynpunkt är bättre än
de produkter som ersatts av linråvaror.

I detta sammanhang är linoljan intressant. Linoljan kan
ingå i färger och impregneringsmedel. Linoljan är en
naturprodukt och ger inte de miljöskador som andra färger
ger. Arbetsmiljön förbättras för alla som arbetar med färger
och impregneringsmedel. En ökad användning är önskvärd.

ÖCB har tillsammans med Karlshamns AB och
Nordtend tillverkat tensider och tvålfetter av vegetabiliska
oljor för tillverkning av tvättmedel. Hittills har
tillverkningen skett i beredskapssyfte.

Inom tryckeribranschen är det klart intressant att
utnyttja vegetabiliska oljor för både tryckfärg och som
vaskmedel. Vegetabiliska oljor ger klarare tryck och när det
används till vaskmedel hålls gummivalsarna mjuka betydligt
längre.

Man har gjort många studier på användning av
vegetabiliska oljor som ersättning för främst diesel.
Kallpressad rapsolja fungerar mycket bra i den s.k.
Elsbettmotorn och i förkammar- och virvelkammardieslar.
De andra typerna av motorer koksar efter endast kort
körning på rapsolja. Man kan dock förestra rapsoljan till
metylester vilket har i stort sett samma funktionalitet som
dieseloljan.

I dagens läge är det svårt att ekonomiskt få till stånd en
marknad med rapsolja som bränsle. Rapsoljan är
fortfarande dyrare än diesel men miljöavgifter kan ändra
situationen i nuläget.

Slutsats

Rapsoljan för tekniskt bruk har kommit för att stanna.
Massiva åtgärder måste till för att lansera befintliga
produkter och utveckla nya.

Linet kan odlas i allt större utsträckning och har många
användningsområden. Det är viktigt att ge linprodukter och
linodlingen bättre förutsättningar.

Miljödebatten gör att vi måste vara beredda att kunna
ersätta mineraloljorna med vegetabiliska oljor, att tillämpa
substitutionsprincipen.

Insatser måste göras inom forskning, utveckling,
marknadsföring på ett sådant sätt att användning och
produktion av material som har biologiskt ursprung kraftigt
ökar. Det är rimligt att samhället tar ett ökat ansvar för
samordning och information för att ändra våra vanor i detta
sammanhang. Många gånger används mineraloljor istället
för vegetabiliska oljor av okunskap och slentrian.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till
åtgärdsprogram för att stimulera övergång från
mineraloljor till miljövänliga vegetabiliska oljor.

Stockholm den 21 mars 1992

Lennart Brunander (c)

Karin Starrin (c)