Ökat bundet u-landsbistånd

Motion 1992/93:U202 av Hugo Hegeland och Filip Fridolfsson (m)

I regeringens proposition l993/94:l00 Bilaga 4 föreslås att
det samlade biståndet för budgetåret l993/94 skall uppgå till
l2 960
miljoner kronor. De multilatera bidragen föreslås
uppgå till 3 l48
miljoner kronor. Det totala multilatera biståndet är
dock större: ''Sammantaget uppgår de svenska multilatera
bidragen till ca en tredjedel av biståndsramen'', enligt
propositionen (sid 68).

Värdet
av upphandlingen av svenska varor och tjänster
på den multilaterala marknaden uppgick år l99l till l98
miljoner dollar, varav 37 miljoner dollar från FN, enligt
Exportrådets statistik. Om detta förhållande framhåller
föredragande statsråd:

Ställs värdet av upphandlingen i relation till de bidrag
olika länder ger till bankerna och FN -- återflödet -- kan
konstateras att gruppen ''mest gynnade länder'' toppas av
Schweiz, Storbritannien och Frankrike, medan Sverige och
övriga nordiska länder hamnar långt ner (sid 76).

Vad
denna från svensk synpunkt skeva relation beror på,
finns för närvarande inget entydigt svar, påpekar
föredragande statsråd. Det kan bero på bristande
konkurrensförmåga, i varje fall före den svenska kronans
fall, på att svenska myndigheters draghjälp är otillräcklig
eller att svenska företag inte satsar på denna marknad i
samma usträckning som företag i andra länder.

Enligt vår uppfattning kan denna skeva relation
elimineras genom att vi kraftigt ökar vårt bundna bistånd.
Det innebär först och främst att vi skall skänka av det vi har
och inte av det vi inte har. För att finansiera vår totala
statsbudget för l993/94 om 521 miljarder kronor lånar vi upp
l62 miljarder, d.v.s. nära en tredjedel. Att vårt totala
bistånd beräknas uppgå till ca 0,9 procent av BNP innebär
sålunda inte att svenska folket också ger 0,9 procent av sin
samlade produktion under budgetåret l993/94 utan endast
cirka 0,6 procent. Den återstående tredjedelen skjuter vi på
framtiden och får sålunda betalas av kommande
generationer.

Bundet bistånd innebär att givaren bestämmer bland
vilka varor och tjänster som det mottagande landet får
välja. Invändningen att mottagaren därigenom inte kan
välja de billigaste varorna och tjänsterna på
världsmarknaden är helt irrelevant. Gåvor betyder just att
man överger marknaden som fördelningsmekanism därför
att mottagaren inte kan konkurrera på likvärdiga villkor.

I ett läge när det givande landet upplever sin värsta
ekonomiska kris sedan början av l930-talet är det
naturligtvis än mer motiverat att öka andelen bundet
bistånd. Det kan omöjligen anses mer omoraliskt att
sysselsätta annars arbetslösa genom ökat bundet bistånd än
att skjuta över biståndets betalning genom upplåning på
kommande generationer. Varje upplåning i dag minskar f.ö.
framtida generationers möjlighet att öka biståndet eftersom
de skall betala både räntor och amorteringar på ''ärvda''
skulder.

Vår uppfattning är att andelen bundet bistånd av vårt
totala anslag till biståndsram för budgetåret 1993/94 bör
kraftigt ökas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ökning av det bundna
biståndet.

Stockholm den l5 januari l993

Hugo Hegeland (m)

Filip Fridolfsson (m)