Ökat byggande i trä

Motion 2001/02:Bo223 av Lennart Beijer m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att träprogrammet uppmärksammar byggandet av stora byggnader i trä.

Bygg stort i trä – minska utsläppen

När marknaderna för byggprodukter nu öppnas allt mer, borde den svenska träbaserade industrin ha goda förutsättningar att stärka sin position på den internationella marknaden. Våra skogstillgångar är omfattande och håller hög kvalitet, samtidigt som virkesförrådet ökar med 35–40 miljoner kubikmeter årligen. Tränäringen håller en hög kompetens och intar en tätposition när det gäller att minimera miljöpåverkan vid tillverkning och användning. I branschen finns goda förutsättningar för att öka vidareförädlingsgraden.

Samtidigt pågår en utveckling på miljöområdet där allt fler inser att val av material för byggande och boende på ett helt nytt sätt måste bli en naturlig del av framtidens klimatpolitik.

I detta sammanhang står det helt klart att träbaserade skogsprodukter kan spela en viktig roll. Såväl i Sverige som internationellt är följande områden viktigast:

stimulera användningen av träprodukter

ersätta fossilbaserade produkter med träbaserade

ersätta fossila bränslen med biobränsle.

Vi kan konstatera att länder som Frankrike och Schweiz under 2001 infört träprogram och att nya fakta tillkommit som stödjer träets särställning som framtidens byggmaterial.

I den regionalpolitiska propositionen (2001/02:4) inrättas nu ett program för att främja en hållbar tillväxt av det nationella träklustret, som kan komma att främja en utveckling av byggandet i trä.

Situationen i Sverige

Träandelen inom Sverige är i vissa sektorer extremt låg. Byggandet av offentliga lokaler och flervåningshus är två viktiga områden som uppvisar en låg träandel. Denna del domineras i hög grad av betong och stål. Givetvis är detta anmärkningsvärt mot bakgrund av det faktum att Sverige sedan mer än ett sekel är ett av världens starkaste exportländer av trävaror. Emellertid vilar denna export i hög grad på relativt lågförädlade produkter från sågverksindustrin.

I detta sammanhang är det viktigt att slå fast att det under flera decennier gjorts statliga insatser för att öka vidareförädlingen, inte minst inom forskning och utveckling, FoU.

Enligt vår uppfattning beror den svaga effekten av dessa åtgärder på att tränäringen i Sverige inte haft möjligheter att konkurrera inom framför allt delar av byggsektorn. Mer avancerade träkonstruktioner har under lång tid varit uteslutna från viktiga områden inom bygg- och infrastruktursektorn såsom flervåningshus, större offentliga byggnader samt väg- och järnvägsbroar.

Inom området större offentliga byggnader och flervåningshus inom bostadssektorn kan detta till del förklaras med att det fram till den 1 januari 1994 existerade en otidsenlig byggnorm som innebar att det inte var tillåtet att bygga högre än två våningar med träkonstruktion.

Samtidigt pågår för närvarande en stark utveckling inom ett ökande antal europeiska länder som antingen har infört eller planerar att införa nationella program för att öka träanvändningen. I regel är programmen formade för byggsektorn, och det främsta skälet är att trä som byggmaterial minskar utsläppen av koldioxid.

Att en ökad användning av trä har odiskutabla effekter för klimatpåverkan har således ett flertal länder i Europa redan konstaterat.

För att få framför allt byggsektorn – som fortfarande är helt inriktad på byggande i traditionell betong- och stålbyggnadsteknik – att på allvar implementera träbyggnadstekniken i större skala, krävs politiska beslut. Ett sådant kan vara att uppmärksamma byggandet av stora träbyggnader i det nya träprogrammet. Inget av de nationella program som i dag verkar eller håller på att införas i andra europeiska länder hade kommit till stånd utan fattade beslut i respektive parlament.

De internationella exemplen blir allt fler

I motionerna till föregående års riksdag konstaterades att länder som Finland, Norge och Holland hade väl inarbetade program i syfte att öka den inhemska konsumtionen av träprodukter. I Finland finns sedan årsskiftet 1997/98 ett nationellt program för träbyggande, benämnt Puu Suomi. I styrgruppen för programmet är den finska regeringen väl representerad, vilket belyser frågans betydelse i vårt östra grannland. Under våren 2001 har utvärderingar av programmet gjorts som konstaterar att träanvändningen per capita ökat med ungefär 50 procent.

I Holland genomfördes ett nationellt träprogram Hout 20+ under perioden 1990–2000 med målet att öka träanvändningen. En utvärdering efter fem år visade att träanvändningen ökat med 17 procent. Under 2001 har ett nytt program implementerats för att minska byggsektorns miljöbelastning med 90 procent till år 2020. I programmet har fortsatta satsningar på ökad träanvändning en central roll.

Under 2001 har även Frankrike och Schweiz fattat beslut om liknande träprogram. I Frankrike har staten slutit avtal med den franska byggindustrin om att öka träandelen i byggsektorn med 25 procent inom fem år. Parterna har dessutom kommit överens om att ta fram ett system för märkning av hus byggda med trä. Märket ska heta Bois-Construction.

I Schweiz har regeringen i juli 2001 beslutat om det kanske mest ambitiösa träprogrammet hittills, där trävarukonsumtionen om fem år ska ha stigit med 50 procent. I Storbritannien pågår diskussioner om ett träprogram mellan regeringen och företrädare för byggindustrin. Det kan noteras att det brittiska bidraget till världsutställningen i Hannover 1999 utgjordes av en utställningsmonter helt baserad på träprodukter. Den ökade användningen av trä i de europeiska länderna ingår givetvis i den långsiktiga strategin för att minska miljöbelastningen inom byggsektorn. Det finns dels säkerställda resultat om reducerade koldioxidutsläpp, dels överrenskommelser om att mer målmedvetet minska uttaget och bruket av ändliga resurser till förmån för förnybara resurser.

För skogsländer som Finland och Schweiz tillkommer givetvis andra skäl som handlar om att få större avsättning för träbaserade produkter och ökad vidareförädling.

Den internationella utvecklingen pekar allt mer mot att länder i vår omgivning antar strategier kring valet av material för byggande och boende. Nationella träprogram ter sig allt mer naturliga som ett huvudinslag. Det har också framkommit att ny träteknik gör det möjligt att med fördel använda trä i mer avancerade konstruktioner.

Byggbranschen i Sverige är – av olika skäl – inriktad på betong- och stålkonstruktioner. För att bryta denna utveckling och ändra inriktning krävs att det nationella programmet för ökad träanvändning har med denna faktor.

I Finland har per capitaanvändningen av trä på tre år ökat med 50 procent. Det finns således skäl att fastställa ett tydligt kvantifierat mål i linje med det finska programmet. Det är därför inte på något sätt orimligt att träanvändningen kan öka med 25 procent på fem år i Sverige. I delar av byggsektorn är andelen trä så låg att en ökning med 50 procent ter sig fullt möjlig att nå under samma period.

En ökad användning av den svenska skogsråvaran är bra för svensk ekonomi, sysselsättning och miljö. Det är av nationellt intresse att på olika sätt underlätta en sådan utveckling.

Stockholm den 1 oktober 2001
Lennart Beijer (v)
Kjell-Erik Karlsson (v)	Maggi Mikaelsson (v)
Jonas Ringqvist (v)	Gunilla Wahlén (v)
Lennart Värmby (v)