om åtgärder för jordbruket och landsbygden i Värmlands län

Motion 1987/88:Jo259 av Göthe Knutson m. fl. (m, fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo259

av Göthe Knutson m. fl. (m, fp)

om åtgärder för jordbruket och landsbygden i
Värmlands län

Även om Värmland i år i vissa avseenden uppvisar en positiv utveckling
fortsätter avfolkningen på den värmländska landsbygden. Jordbruksnäringen
fortsätter att minska i omfattning. Sysselsättningsproblemen på landsbygden
är mestadels oförändrat svåra. Samtidigt sker en dramatisk försämring
av landskapets miljöer.

Kulturlandskapet håller på att växa igen. I de glittrande vattnens landskap
som författaren och förre landshövdingen Rolf Edberg så lyriskt
beskriver i en uppmärksammad bok, syns snart inte några vatten alls från
allfarvägarna. Slyskog har växt upp som barriärer utmed vägar, runt sjöar
och vattendrag, i hagmarker och runt tätorter.

Jordbrukets betydelse

Jordbruksnäringen har stor betydelse i Värmland. Det är synnerligen angeläget
att denna näringsgren kan vidmakthållas i alla delar av länet. Den
ger sysselsättning åt både lantbrukare och livsmedelsindustri. Den håller
landsbygden levande och är en förutsättning för att kommersiell och offentlig
service skall kunna upprätthållas i glesbygden.

Jordbruket har också en grundläggande betydelse för turistnäringen i
länet, som i hög grad är beroende av det öppna kulturlandskap som utövandet
av åkerbruk och boskapsskötsel skapat genom århundraden.

Förutsättningarna för en lönsam jordbruksdrift är högst olika i Värmland.
I större delen av länet är klimatförhållandena dåliga, och marken har
dålig produktivitet. När samtidigt lönsamheten är dålig finns det anledning
till oro för jordbrukets och därmed landsbygdens framtid i Värmland.

Problemområden

Sysselsättningen i jord- och skogsbruket i Värmland har minskat drastiskt
även under senare år. År 1982 var 11 800 sysselsatta i jord- och skogsbruk.
1987 var antalet endast 6 000. Här har således skett nära nog en halvering
under den senaste femårsperioden.

Jordbrukets betydelse för en regions utveckling är emellertid väsentligt
större än vad som motsvarar dess omedelbara effekt på sysselsättning och
serviceunderlag. Hotet mot jordbruksnäringen i framför allt länets skogsoch
mellanbygder utgör därför ett hot mot en viktig del av turismnäringens
grundförutsättning - den levande bygden.

I utformningen av det regelverk som gäller jordbruket bör dess roll som
servicenäring för en växande turism beaktas.

Mjölkproduktionen minskar drastiskt

I jordbrukspolitiken finns en intention om att slå vakt om jordbruket i norra
Sverige. Enligt vår mening har denna intention inte fullföljts med tillräcklig
kraft, och situationen inom t. ex. jordbruket i Värmlands skogs- och mellanbygder
inte observerats i tillräcklig utsträckning. Ändå hör Värmland i
jordbrukspolitiskt avseende till Norrland!

Den pågående utvecklingen i länet ger anledning till oro. I många bygder
sker nu en snabb avveckling av mjölkproduktionen. I ett längre perspektiv
hotar denna process viktiga samhällsintressen, eftersom ett öppet kulturlandskap
ofta utgör en viktig förutsättning för en bygds värde för boende,
för turismen och för övrigt näringsliv.

En mycket viktig faktor i bibehållandet och eventuellt återskapandet av
öppna landskap och därmed en levande landsbygd är en jordbruksproduktion
inriktad på mjölk och kött, eftersom den bygger på vall- och
betesproduktion, vilket i sin tur är den vanligaste, viktigaste och mest
ekonomiska metoden att hålla landskapet öppet.

Norrlandsstödet och Värmland

Ett led i strävandena att upprätthålla jordbruket i Norrland är det s. k.
Norrlandsstödet. Värmlands problem är sådana att länet måste få en ökad
andel av detta stöd.

Jordbruket är emellertid en starkt reglerad näring, och under den senaste
femårsperioden har det genomförts en rad olika begränsningsåtgärder inom
animalieproduktionen. Utgångspunkten har varit att nå en bättre balans
mellan produktion och konsumtion i landet.

Utformningen har emellertid blivit sådan att det övergripande målet,
bibehållandet av en oförändrad jordbruksproduktion i norra Sverige, motverkas.
Effekten har blivit särskilt kännbar i Värmland, mycket beroende
på att här saknas den älvdalsstruktur med koncentrerad bebyggelse som är
utmärkande för större delen av Norrland. Här är tvärtom produktionsplatserna
ofta mycket spridda.

Tvåprissystemets avigsida

När nya regleringssystem införes är det av yttersta vikt att tillse att dessa
inte motverkar de övergripande målen. Tvåprissystemet för mjölk är en
reglering som motverkar målet att bibehålla oförändrad produktion inom
norra Sverige. Avsikten med denna reglering är att minska produktionen,
men det kan inte vara rimligt att minskningen framför allt sker i de områden,
där statsmakterna uttalat att produktionen skall bibehållas och där
kött- och mjölkproduktionen är det enda produktionsalternativet.

Mot. 1987/88

Jo259

9

För att upprätthålla jordbruksproduktionen i norra Sverige och Värmland
krävs dels åtgärder som förbättrar lönsamheten, dels en sådan utformning
av olika regelsystem att den inte motverkar den politiskt fastlagda
målinriktningen.

Nödvändiga åtgärder

Följande åtgärder är enligt vår mening nödvändiga för att motverka den
redan negativa utvecklingen:

1. Omprövning av prisområdesgränserna. Länsstyrelsen i Värmland har
1986-03-24 i yttrande över Prisstödet till norra Sverige anfört att Fryksands
församling i Torsby kommun skulle tillhöra prisområde 2 A samt
att de delar av Sunne och Filipstads kommuner, som ligger i prisområde
4 skulle tillhöra prisområde 3, likaså Storfors och Munkfors kommuner.
Produktionsförutsättningar och produktionsstruktur i dessa områden
stor betydligt mer i överensstämmelse med förhållandena i område 3 än i
område 4, som har tyngdpunkt i Vänerområdet.

2. Exportfinansieringsbidraget sänkes till 10 öre. Därigenom underlättas
nystart på enheter där det inte finns någon kvot eller där uppehållet varit
längre än i år. Genom de nuvarande reglerna går produktionskvoter
förlorade genom att nystart på ovan nämnda enheter är i praktiken
omöjlig.

3. Regional anknytning av produktionsvolymen. Utöver knytningen av kvoten
till en viss fastighet skulle det finnas en viss geografisk fördelning av
kvoter. Det skulle innebära att om en producent upphör inom området
skulle en annan kunna tillgodogöra sig kvoten. Med andra ord skulle
prövningen av överföring av kvoter inte vara lika hårt begränsad som nu.
Vid en ändring enligt punkt 2 minskas de här framförda problemen.

Genomföres ovanstående förslag ges möjligheter för ett företagsekonomiskt
lönsamt jordbruk i större delar av Värmlands län. Detta jordbruk är
baserat på kött- och mjölkproduktion och utgör en basresurs i sitt område.
Därigenom får även kringliggande småfastigheter, bebodda av antingen
sommargäster eller helårsboende värmlänningar, större möjligheter att
förbli attraktiva som boendeplats.

Turismens beroende

Utvecklingen inom turismen i Värmland är i hög grad beroende av hur
landskapet utvecklas. Ett avfolkat landskap med svårigheter att hålla landskapsbilden
öppen är ingen resurs i turistsammanhang utan snarare en
belastning.

Turistsatsningar i Värmland är följaktligen ofta beroende av ett fungerande
jordbruk i de områden man vill lansera som intressanta för turister.

Det är viktigt att regionalpolitiska utvecklingsresurser står till länsstyrelsens
förfogande när företag i turistbranschen startas eller utvecklas. Det är
också av vikt att medel finns avdelade för renovering av kulturminnesvärda

Mot. 1987/88

Jo259

10

byggnader och anläggningar. I Värmland finns betydande förutsättningar
för ökad sysselsättning inom turistnäringen om man där tillvaratar den
mångfald av kultur som landskapet och länet har att bjuda turisterna.

Jordförvärvslagen

Jordförvärvslagen ändrades 1987. Regionala hänsyn skall nu tas i förvärvsärenden.
Mindre jordbruksfastigheter skall kunna bestå som självständiga
enheter och förvärvas av enskilda för bosättning och fortsatt drift.

Det är emellertid angeläget att en ytterligare liberalisering sker av jordförvärvslagen
så att fysiska personer undantas från förvärvsprövning. Om
det blir möjligt för ännu fler människor att skaffa sig jordbruk ökar bosättningen
på den värmländska landsbygden - något som bör vara till gagn även
för brukarna av rationella jordbruksföretag.

Bosättning med förhinder

Fastighetsbildningslagens tillämpning vid avstyckningar av bostadshus på
landsbygden har i likhet med jordförvärvslagens tillämpning i hög grad
bidragit till den värmländska landsbygdens avfolkning. Restriktiviteten tar
sig uttryck i att lantmätarna endast gått med på avstyckningar i form av s. k.
gårdstomter när en mangårdsbyggnad sålts efter en storleksrationaliserande
operation av lantbruksnämnden.

Familjer och andra som efterfrågar sådana äldre bostads- och ekonomibyggnader
i syfte att bosätta sig på landsbygden, vill oftast också äga ett
stycke mark för att exempelvis ha en mindre odling eller kunna hålla
husdjur som får och hästar. För sådana ändamål krävs några få hektar mark
intill bostaden.

Enligt uppgift är det mera sällan som en lantbruksnämnd lägger hinder i
vägen för en större tomtavstyckning. I stället är det lantmäterimyndigheten
som bestämmer att den nya fastigheten skall ha en begränsad gårdstomt.

Därmed minskas intresset hos familjer som gärna vill flytta ut från en
tätort för att bosätta sig på landsbygden. I stället blir den avstyckade
mangårdsbyggnaden ofta fritidsbostad. Vi ser inte fritidsboendet på landsbygden
som någon nackdel. Men det är mycket beklagligt när det sker på
bekostnad av fastboende.

Ändra fastighetsbildningslagen

Den restriktivitet som lantmäteriverket som regel uppvisar och praktiserar
är oftast helt onödig och naturligtvis till förfång för landsbygden och dess
framtid. Det förefaller också som om lantmäteriförrättaren inte har egentligt
stöd i lagen för den restriktivitet vi här beskrivit. Vissa rättsfall tyder på
detta.

För att praxis skall bli annorlunda torde det emellertid vara nödvändigt
med en lagändring enligt de syften vi här beskrivit, och som skulle leda till
bättre förutsättningar för människor att leva och verka på landsbygden.

Mot. 1987/88

Jo259

11

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökat Norrlandsstöd till jordbruksnäringen i
Värmland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av andra åtgärder för jordbruksnäringen
i Värmland än som föreslagits i yrkande 1,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om insatser för turistnäringen i Värmland,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av medel för renoveringar av kulturminnesvärda
byggnader och anläggningar,1]

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i jordförvärvslagen
i enlighet med motionens syften, samt

[att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i fastighetsbildningslagen
i enlighet med motionens syften.2]

Stockholm den 26 januari 1988

Göthe Knutson (m)

Gullan Lindblad (m) Karl Erik Eriksson (fp)

Mot. 1987/88

Jo259

1 1987/88:Kr418

2 1987/88 :Bo425

12